Fröken Quick- Världens tuffaste mamma

Tack för era svar om bankhelvetet! Får väl göra ett besök på Swedbank i eftermiddag (för jag har ju inte bättre saker för mig efter en lång arbetsvecka... Jag känner bara YES! Banken! *mummel, mummel*).
Fördelen är att banken ligger på Frölunda Torg så jag kan lite diskret lura med mig Mikael och lillfisen in i diverse klädaffärer efteråt, när vi ändå är där. Sist gång så gick Mikael med på det med villkoret att jag inte stannade längre än tre minuter i någon affär, och det är ungefär så lång tid det tar för mig att syna barnavdelningarna.
Har insett att det inte kan bli fler inköp i storlek 86 till Mosan nu, så det är dags att lämna bebisavdelning bakom oss (tills nästa bebis kommer, yay!). Tycker inte att flickavdelningarna har i närheten så fina grejer som baby så jag sörjer.

Just det, på tal om något hela annat! Som jag nämnt så tvingas jag äta ganska nyttigt när jag är nygravid för jag får ont i magen och mår jätteilla annars. Därför har jag inte druckit läsk eller ens ätit chips på över en månad. JAG har druckit vatten i mängder och det kan ha slunkit ner lite bullar och en hel del smörgåsar, men ändå- jag trodde faktiskt att jag blivit lite slankare. Så fick jag för mig att hoppa upp på vågen igår, och det var inte så jävla kul. Tänker inte skriva hur mycket jag gått upp ifall någon råkar veta vad jag vägde innan och då lätt kan addera vikten till denna fasansfulla siffra. Kan sammanfatta det med att jag är en jävla valross.
Funderar på att printa ut en affisch med en helkroppsbild av mig själv från sissådär 2007 när jag var mitt gamla vanliga jag och gå omkring med den så att alla kan se hur tight jag är EGENTLIGEN. Alternativt bära med mig en banderoll med texten "GRAVID OCH HAR REDAN FÖTT ETT BARN SOM SKRÄMT IVÄG MIN ÄMNESOMSÄTTNING".
Fy fan, jag trodde aldrig att jag skulle bli en jobbig brud som gnäller om sin vikt- men det är ju lätt att säga när man är smal och vacker.

Med huset går det i alla fall framåt. Vi är ledande budgivare och igår skulle mäklaren hört av sig ifall det kom ett högre bud, men det gjorde han inte så snart är det nog klart om inte något oväntat otrevligt händer.
Linnea: Det här ligger också i Marks kommun, mellan Kinna och Skene. Lite ångestframkallande men vi har ju ingen gigantisk budget direkt.

Ja, nu är det så ruggigt spännande på hus-fronten att jag knappt kunde somna igårkväll och NÄR hände det sist? Både jag och Mikael är så dumma att vi i stort sett teoretiskt har flyttat in redan, och det gäller varenda fint hus vi ser på hemnet. Men nu ser det JÄVLIGT LOVANDE ut! Vet inte om jag har skrivit om det huset redan, men vi var där på visning i måndags och än så länge har vi varit ensamma budgivare. Förstår inte varför, för det är en skitfräsch (ja, för priset i alla fall...) tvåplansvilla med stor källare som också är inredd och det är verkligen inte mycket som behövs fixas, skulle vilja byta ut duschkabinen och byta golv i sovrummet på övervåningen men sen är det inget brådskande direkt. Sen ligger det lite avsides vilket vi gillar, men det är ändå bara 1,5 km till centrum och det ska väl till och med jag orka gå, hehe. Så nu får ni hålla tummarna igen!

Hittade min laddare till MP3:n igår som jag inte brytt mig om att leta efter sedan Mosan föddes, vet att jag försökte ha musik i öronen under dom första barnvagnspromenaderna men jag blev bara nervös att hon skulle skrika (utan att det syntes på hennes ansikte som jag såg hela tiden...) och kunde inte fokusera ändå utan pausade hela tiden.
Men NU, NU förstår jag ju varför jag var så besatt av den här guldklimpen förr i tiden, jag gick inte ett steg utan den. Minns med fasa att jag brukade sitta med musik i öronen och SJUNGA MED på spårvagnen under min ganska alkoholiserade period, som någon psykos-unge.
I alla fall är det ljuvligt att lyssna igenom alla sina gamla låtar. Heja Raised Fist! Heja Cock Sparrer! Heja Köttgrottorna!

Igår fick jag min första lön. Den var maffig och alldeles underbar! Problemet är  bara att vi bytt bank i och med lönelöftet till huset och trots att bankkillen förklarade telefonbanken och visade hur man gjorde med dosan så har jag glömt allt och igår låste jag dosan med fel PIN tre gånger och när jag ringer så funkar inte koden heller. Och vad värre är så har jag fått det nya visa-kortet och det står ju för fan ingen kod med i kuvertet! Jävla skitbank!!
Är det någon som har idiot-Swedbank som kan förklara vad fan det är frågan om? Igår när jag skulle testa dosan så skrev jag bara i "1111" som kod för jag tänkte att det var någon standardkod. Sen kunde man fan inte avbryta inloggningen genom att trycka på någon knapp (tex en AVBRYT-knapp) så jag tryckte bara som en galning och så spärrades skiten. Var så arg att jag skakade och blev helt svettig.
Suck.

Vi har ju varit och kikat på ett hus till idag och det var KANONFINT! Bortsett fula plastmattor i badrummet och stora sovrummet så var det nästan ingenting som jag kände måste göras om. Mikael var inte lika impad som mig av någon outgrundlig anledning (har surar fortfarande över den där förlorade budgivningen) men snart så ska jag se till att han tar sitt förnuft till fånga!

Åh, jag tänker så mycket på hur det kommer bli när den lilla bebisen kommer. För det finns inte i min värld att den inte kommer att klara sig, vi har sett den lilla parveln och det lilla, lilla hjärtat som slog så fint och nu ska han bara växa till sig i 29 veckor till innan det är dags att komma ut till mamma och pappa. Något annat alternativ finns bara inte! Jag vet att jag tänkte när jag var gravid med Moa att det måste vara mycket värre att få missfall när man inte har några barn sedan innan, för har man barn redan så har man något att glädjas över även i såna hemska stunder och det håller jag i och för sig fast vid, men samtidigt vet man vad man förlorar också. Det är mycket verkligare den här gången när man burit och fött ett barn innan- även om det fortfarande känns jäkligt skumt.
Jag är så glad! Ibland kommer det obarmhärtiga vågor av dåligt samvete gentemot Moa, för när den nya bebisen kommer så kommer hon inte att få i närheten så mycket uppmärksamhet som hon får nu, och hon är liksom fortfarande för liten för att förstå varför. Ryser i hela kroppen när jag tänker på hur ledsen hon kommer bli om hon inte får komma upp i mitt knä för att det ligger någon annan där. Jag kan riktigt se dom sorgsna ögonen framför mig, ungefär som idag när hon råkade dra loss ett öra på sin mjukiskanin.
Men samtidigt vet jag att hon kommer att få SÅ mycket nytta och SÅ roligt av ett syskon i tät ålder, det sägs ju att syskon är den finaste gåvan man kan ge sitt barn och det tror jag stämmer. Fast jag hade ju önskat att hon vore lite större ändå, så att man kan förklara varför hon måste vänta och så, men det kommer nog hända en hel del med hennes utveckling tills bebisen ska ut. Då är hon ju två år och stora damen!

Har sockerkickat mig med lösgodis nu en stund men kan inte stå emot tröttheten mycket längre. Godnatt!

Vecka 11

Din bebis väger nu ungefär 8 gram och är 4.4 till 6.1 cm från huvud till rumpa, ungefär motsvarande en stor lime! De tre kommande veckorna kommer längden att fördubblas. Huvudet är fortfarande oproportionerligt stort och utgör nästan halva fostrets längd.

 Du närmar dig nu slutet av den första trimestern och din livmoder är nu så stor att den tar upp den största delen av ditt bäcken och kan hos en del kvinnor redan kännas i nedre delen av buken.

Det är ännu för tidigt att känna fostrets rörelser; vanligtvis är det gaser eller en felaktigt daterad graviditet.

Du kanske också märker förändringar i tillväxten hos ditt hår och dina naglar. Vissa upplever ökad hårväxt medan den minskar hos andra.

Du bränner kalorier snabbare nu än vad du gjorde innan du blev gravid, och på grund av den ökade mängden blod och ökad blodcirkulation så känner du dig varmare än vanligt.

Vecka 11 är den sista veckan innan din bebis lämnar embryostadiet och blir ett foster. Bebisens naglar bildas den här veckan, och de yttre könsorganen börjar att anläggas för att bli färdiga om tre veckor.

Antalet blodkärl i moderkakan ökar drastiskt för att kunna försörja bebisen med näring och syre som behövs för den fortsatta utvecklingen. Innuti bebisen uvecklas de intre organen och matsmältningssystemet.

Som en förberedelse för amningen kan din bebis redan svälja. Den kan också kissa ut det fostervatten som den sväljer. Fostervattnet förnyas kontinuerligt. Den lilla sparkar och rör sig, men är alldeles för liten ännu för att du ska kunna känna det.

Alla viktiga organ har anlagts vid det här laget och fungerar till största delen som de färdigutvecklade organen, men de behöver fortfarande öka i effektivitet och storlek.

---

I den här veckan med Moa i magen så var illamåendet nästan helt borta minns jag, så jag kräver att det blir så även den här gången. Fast det är nästan borta får jag erkänna, dock har jag jäkligt svårt för vissa lukter än, vi åt bakad potatis i helgen och i morse när jag öppnade kylen och kände lukten av vitlökssmör ville jag bara spy rätt ut. Blä!
Det superlåga blodtrycket börjar göra sig påmint också, det räcker att jag åker några våningar i hissen och står upp för att jag ska bli lite darrig i benen. Jävla tur att man har en barnvagn att hålla sig i allt som oftast!

Tro det eller ej men idag har jag shoppat lite åt mig själv, och dessutom BYXOR! När köpte jag byxor sist? Det måste ha varit sist när jag var gravid och beställde mammabrallor från Ellos som jag aldrig gillade och som helt ärligt var ganska fula. Byxor är inte min grej, det är dyrt och (numera) deprimerande att prova.
Men jag fick i alla fall köpt ett par mammajeans från Polarn och Pyret, jag tycker fan att jag kan unna mig ett par dyrare mammabyxor den här gången efter att ha gått omkring med leggings storlek XL som jag fick dra upp var tredje meter när jag gick under hela Moa-graviditeten.
Så nu hoppas jag att brallsen lever upp till sitt rykte, än så länge känns dom väldigt sköna i alla fall, men lär nog vara rätt oanvändbara när jättemagen Orvar dyker upp igen.



Sen köpte jag ett tråkigt långt baslinne och en randig tröja storlek gigantisk på Gina också. Välbehövligt!


Just det, måste ju svara på din kommentar Ida!:) Huset kostade INTE 8 mille, hehe. Det är inte riktigt vår prisklass, tyvärr. Det är jag som är kass på siffror och vet varken hur man skriver ut eller uttalar höga summor. 
I morgon bär det i alla fall iväg på en ny husvisning!

Vill börja med ett STORT TACK till alla grattis! Jag är toklycklig!
Klockan är nu 21.55 och jag har varit vaken rekordlänge om man ser till den gångna veckan då jag har stupat i säng typ senaste 21.20 och somnat på två röda. En kväll somnade jag till och med i soffan när Mikael skulle hämta något och jag har inte somnat i soffan på många, många år och då har jag förmodligen konsumerat en hel del alkohol innan. Jag är väldigt trött, helt enkelt.

Det bidde inget hus. Vi har budat hej vilt hela veckan och i morse drog vi till med vår absolut slutgiltiga bud på 8030000:- och den där förbannade budgivare fyra drog till med det dräpande slaget nu på eftermiddagen, 8050000:-, mer än så är fan inte huset värt. Surt för vinnaren bara, för vi hade lagt oss även om han bara höjt till 31000:-, men skadeglädjen är ju den enda samma glädjen.
Så husjakten går vidare, har en del visningar nu framöver så vi får hoppas på bättre lycka nästa gång.

Nu är även mina kära arbetskamrater upplysta om min graviditet så nu kan jag koppla av igen och släppa ut tjocka magen i det fria. Dom blev jätteglada och förvånade, vilket förvirrar mig. Jag har också en grym gravidradar som någon av mina läsare skrev att hon hade, jag hade misstänkt någon direkt om hon plötsligt slutade att snusa, inte drack glögg på jullunchen eller någon spännande mögelost på storfrukosten, eller om hon sprang och kissade stup i kvarten och FRAMFÖRALLT, om hon hade en mage som en spärrballong.
Magen är helt sjuk alltså. Den är storleksmässigt som i femte-sjätte månaden med Moa och det kan inte bara vara matgas för den är lika stor på morgonen som på kvällen. Det ser nästan ut som om naveln ska ploppa ut snart, helt galet.

Nu ska jag snart krypa till kojs. Det har varit en lång vecka, i tisdags storhandlade vi efter jobbet, i onsdags var vi på möte med Swedbank på kvällen och igår jobbade jag över i två timmar. Tänkte ha gått tidigt idag men det blev inte av så nu får jag lite extrapengar istället.

Vecka 10
Så här dags i graviditeten är fostret 3.2 till 4.3 cm och det är enklare att bestämma fostrets vikt eftersom det börja lägga på sig lite hull. Din bebis har vuxit i en otrolig hastighet de senaste veckorna och nu väger den 5 gram och är stor som ett litet plommon, men på din mage syns ännu inte så mycket.

 Denna veckan är något av en milstolpe i fostrets utveckling. I den tionde veckan är alla delar och organ i kroppen anlagda och nu återstår ‘bara’ för dem att utvecklas och mogna under resten av graviditeten. Fingrar och tår har vuxit isär och svansen har försvunnit. Fostret har redan utvecklas smaklökar och tandanlag. Hjärnan växer med otroliga 250 000 nya neuroner per minut! Hjärtat är fullt utvecklat, men de externa könsorganen syns inte förrän under nästa vecka, även om testiklarna hos pojkar redan producerar testosteron.

Eftersom dina hormoner flödar vid den här tiden så kan du märka en rad fysiska och psykiska symptom. Många gravida upplever att de blir lätt upprörda och har kraftiga humörsvängningar. Fysiskt så börjar de flesta öka ordentligt i vikt och en del kan få lätt blödande tandkött och svullen sköldkörtel. I genomsnitt ökar man 13 kg i vikt, men det mesta av den ökningen sker i andra och tredje trimestern.

Det är vanligt att man känner sig oattraktiv, otillräcklig och orolig inför framtiden. Det är normalt att ibland uppleva tvekan och att ifrågasätta graviditeten och det som skall komma. Det är en stor händelse i livet att få barn.

Hmm, ja det stämmer nog ganska bra det där. I måndags började jag gråta på jobbet för jag tyckte att Mikael snäste åt mig i telefon, jag delar ju rum men som tur var sitter vi med ryggarna mot varandra så jag smög ut i sidled för att snyta mig och ta mig samman inne på toaletten. Lite senare samma dag stod jag i duschen och sjöng. Låten jag skönsjöng till var "Big big world" som jag på något sätt uppfattade som sorglig också började jag tänka en massa hemska tankar om att Moa inte var där när jag kom ut från duschen och grät och grät och grät så att jag var tvungen att böja mig framåt för att grinandet slet så på magmusklerna, sen var jag tvungen att stänga av vattnet och torka mig i ögonen för det var smink överallt.
Fler sådana attacker undanbedes.
Annars så mår jag i stort sett precis likadant som i Moa-graviditeten den här veckan. Mår illa som fan på kvällarna och är SJUKT gasig i magen vilket resulterar i en hel del magknip. Läste igår att matsmältningen tar dubbelt så lång tid under graviditeten så jag antar att det beror på det. I lördags var vi hos mamma och då drack jag tre yttepyttesmå glas cola för första gången sen i julas och jag fick helt jävla galet ont i magen efteråt. Men, men- jag har många veckor på mig att frossa i godsaker tills den här bebisen är ute, den här friskusperioden borde vara över snart.


För övrigt så har vi budat på huset nu! Mikael var där på en extravisning igår och hans far tog en titt på vinden och det ser lätt fixat ut. Så nu jävlar får ni hålla tummarna!

Jag är SKITTRÖTT för ovanlighetens skull och sitter och blinkar maniskt för att hålla mig vaken. Men Mosan somnade inte förrän 21 och en jäkla halvtimmas egentid behövs faktiskt.

I lördags var vi på husvisning som sagt. Huset ligger i Skene i Marks-bajs-kommun, inte mitt favoritställe i världen direkt men det är billiga bostadspriser och vi behöver billiga bostadspriser. Det är bara att bita ihop och lägga nära-havet-huset-drömmarna på hyllan ett tag. Vad fan, vi är tjugotvå år och jag har inte ens något fast jobb, vi kan inte köpa lyxkåken nu.
Men ett mysigt hus det är det, och det ligger på gångavstånd till dagis, skola, flera mataffärer och supernödvändigheter som videobutiker och pizzerior. Det är ett villaområde och husen ligger tätt, men det här huset ligger längst ner på gata så det blir liksom lite mer privat. Det är en enplansvilla med inredd källare, övervåningen har två sovrum, stort kök, vardagsrum och ett minimalt badrum. Tur att vi är vana vid yttepyttebadrum. I källaren finns allrum, förråd, två små sovrum (vill gärna slå ut en vägg eller två, för det är onödigt mycket) och en kaklad tvättstuga. Det är sutteränghus också, så det är riktiga fönster längs en av väggarna i alla fall så det känns inte så källaraktigt. Nä, jag tror att det kan bli jäkligt bra med ganska mycket målarfärg, kakel i badrummet och en ganska radikal förändrig av inredningen *ryser*. Tomten är stor och fin och käckt nog går det ett staket runt för det bor tydligen en whippet-hund där just nu, dessutom finns det ett stort garage.
Problemet just nu är ju att det droppade på vinden... Så Mikael och hans far ska dit och kolla med en ordentlig lampa i morgon, ser det ut att vara lätt fixat kommer vi nog att buda. Spännande!

Detta får mig att må illa just nu:
- Julskinka.
- Lappen hos min favoritpizzabagare där det förkunnades att han sålde "julpizzor" med skinka, köttbullar, prinskorv och rödbetssallad på *spyr*.
- Bajsblöjor.
- Spenat.
- Att jag tog i en liten burk på jobbet som innehöll en njursten.
- Spagetti och köttfärssås-rapar.
- Curry samt basilika.

Detta är jag sugen på just nu:
- Kokt ägg.
- Pannkakor.
- Blodig biff med kryddsmör.
- Jordgubbsglass.
- Apelsiner. Tre pers åt apelsiner på eftermiddagsfikan idag. Jag ville dö.
- Stekt fläsk med bruna bönor.
- Iskallt vatten (så jävla boring, men billigt).

Lycka är att ha en trollunge på utsidan att leka järnet med och en trollunge på insidan som (HOPPAS, HOPPAS!) förbereder sig för att komma ut 19-21 augusti, det var lite oklart det där eftersom mensen sa en sak och datumet för min ägglossningen en annan. Hur som helst räknar jag iskallt med minst två veckor övertid igen ändå, så det blir med största sannolikhet en till septemberbebis.
Jag är i vecka 10 nu, så det lilla pyret lever ju lite farligt än så länge, men i torsdags fick vi hälsa på med ultaljud och än så länge mår klimpen förträffligt och hjärtat slog så fint så fint, man kunde även se en arm och ett ben fäkta lite halvhjärtat och mer än så kan man inte förvänta sig av en bebis på dryga 2 centimeter.

Så nu vet ni varför jag uppdaterat skitdåligt. Dels för att jag har mått apa och varit så trött att jag nästan stupat så fort jag kommit hem från jobbet. Dessvärre är det omöjligt att stupa när man känner för det när man har sin Mosa här hemma, men så fort hon somnat på kvällen har jag också lagt mig, helt utslagen. Men mest har jag inte uppdaterat eftersom jag är en glappkäft av sällan skådat like och helt enkelt inte kan hålla mig utan måste berätta ALLT. Det är nästan en orgasmkänsla att äntligen få det ur sig!
Än så länge har den här graviditeten varit väldigt lik Moa-graviditeten när det gäller illamåendet i alla fall, det dök upp i vecka 7 och klingade av rejält i vecka 9, väldigt lyxigt med andra ord. Men det är fortfarande kvar, jag är sjukt känslig mot lukter och magen vill bara vända sig ut och in och jag tänker på julskinka eller en vansinnigt äcklig kycklingrätt som vi åt för ett tag sen (mår dåligt bara av att skriva det). Jag är gasig som fan och så svullen att det är skrattretande, mina magmuskler är ju liksom obefintliga efter jättemagen sist.
Däremot har jag sluppit växtvärk och har hittills klarat mig nästan varje natt utan att behöva springa och kissa- men det tror jag mest beror på att jag är så jävla trött att jag blockerar urinblåsans vädjande till hjärnan på nätterna.

Det var i alla fall inskrivning på MVC i torsdags. Barnmorskan var TJUGOSJU minuter sen och såg blek och sjuk ut samt hade en väldigt kall hand, men visade sig vara väldigt sympatisk och en aning mer kunnig än puckot vi hade sist gång- tack och lov.
Vi fick ju göra UL som sagt, jag började nästan grina av lättnad när jag såg att lilla bebis mådde bra. Sen fick jag kissa i en mugg och ta blodprover, ingen svimning! Mikael var stolt över mig. Missade glukosen och fick inte väga mig, men följande siffror togs i alla fall:
Blodtryck: 100/55.
HB: 130.
Blodtrycket var som ni ser SJUKT lågt! Jag har alltid lågt tryck men inte SÅ lågt! Jag siar många yrselattacker de närmsta veckorna...

Här är den lilla skvätten. Huvudet är till vänster på bilden, man ser även en arm och ett ben som små prickar:



Här är en magbild från vecka 7 och en från vecka 9. Gas!



  

Min lilla fjärsing har blivit så stor, så stor! Hon ser helt kokkobello ut i håret som vanligt, jag var tvungen att trimma luggen lite igår för den hängde i hela ansiktet och hon vägrar tofsar och spännen så det är ett måste. Och när man klipper Moa får man liksom ta tag i en hårtest och kapa den med saxen fort som fan. Det finns liksom ingen möjlighet att måtta eller så.

Igår var vi på husvisning och vi är rätt sugna, ska bara be om en visning till för det var fuktigt på vinden och bör kollas upp, men huset är besiktigat och klart, så i övrigt hoppas jag att det inte är fler otrevliga överraskningar om vi skulle vilja buda på det.
Kan säga som så att vi behöver verkligen lite mer space- rätt omgående. Då ska vi skaffa en katt som kan äta upp spindlar och annan ohyra, än har vi ingen för att svara på en kommentar till förra inlägget. Jag är ju rätt rädd för katter, men jag är mer rädd för spindlar i gamla hus.

Jag borde skriva en riktigt uppdatering, men jag orkar fan inte. Borde även se till att fixa naglarna inför i morgon samt ha gjort i ordning matlåda till lunchen. Men jag orkar inte. Så ni får enjoya bilderna istället!

Igår var det skitsegt på jobbet, det har ju knappt varit några patientmottagningar över jul och nyår och därmed väldigt lite pappersarbete för moi. Så idag när jag såg en nätt liten hög i mitt fack blev jag nästan urflippat glad.
Passade i alla fall på att ringa runt till dagis igår när jag bara satt här som ett pucko, och jag fick lite napp faktiskt. Några dagis jag ringde till var fulla utan några luckor under våren till min besvikelse, så jag blev ju eld och lågor när jag hittade ett montessoriedagis som verkade SÅ mysigt och dessutom stod det på hemsidan "Vi har lediga platser just nu". Ringde dit och fick prata med världens drygaste kärring, som deklarerade i stort sett att "ligga gumman, du tror väl ändå inte att det finns några lediga platser på vårt palatsdagis med guldstjärnebarn". Ville vråla att SKRIV INTE DET PÅ HEMSIDAN DÅ! Men var artig och balanserad som vanligt.
Fick i alla fall en date med Våglängdgatans förskola samt Gitarrgatans förskola nästa onsdag. På Gitarrgatandagiset ska vi ses "inne på bikupan" vilket jag tyckte lät festligt.

För övrigt så har vi besiktigat bilen och måste fixa bromsslangarna(?) den här månaden OCH igår pajade tvättmaskinen helt, så nu måste vi köpa en ny. Känner att vi VERKLIGEN har råd med just nu, med en inkomst tills min första lön kommer.

Ber om ursäkt för "uppdateringen" om man ens kan kalla det så numera, haha. Hade antagligen inte uppdaterat nu heller om det inte var för att jag fick en kommentar. Kan säga som så att förr eller senare kommer jag berätta varför jag inte haft en sekund över till bloggen, men det får vänta.

Vad har hänt sen sist då? Jobbade i måndags och var hemma sjuk både tisdag och onsdag, det grämer mig verkligen att gå miste om dom timmarna när det bara var tredagarsvecka. Skitdålig var jag i alla fall och hade helst velat ligga och sova under mitt duntäcke dygnet runt- men Moa var inte så sugen på det och det är väl kanske lika bra, man hinner liksom inte ligga och tycka synd om sig själv när man mår dåligt längre och då blir man faktiskt piggare- även om man helst inte vill erkänna det.

På nyår var vi bortbjudna men Moas lilla kusin blev sjuk så det ställdes in, så vi fick improvisera och fira hemma istället. Kanske inte så vrålfestligt, men grymt god mat och sällskapet kan ju knappast bli bättre, så jag är nöjd ändå. Dock var det väl lite boring när Moa vaknade 23 på kvällen och vägrade somna om, hon pruttade en massa och hade antagligen ont i magen så det blev lite skrik och panik sådär lagom till tolvslaget, men jag och Mikael hann pussas i alla fall och fick titta på fyrverkerierna genom fönstret (ingen större förlust direkt, jag avskyr raketer. Och då menar jag verkligen avskyr, tidigare var jag bara emot det, men efter att ha fått en glödande raketjävel som damp ner från himlen i ansiktet när jag var utomlands så är det rent hat).
Igår var vi hos Mikaels syster och hälsade på och promenerade i vintervädret, jävligt trevligt. Moa lekte järnet med Julia och dom spelade piano ihop och grejer, hjälp vad stora dom håller på att bli.
Annars har det väl inte hänt så mycket häpnadsväckande direkt, vi har kört Harry Potter-maraton och blivit helt skadade och går och kastar trollformler på varandra med inbillade trollstavar.

Jag återkommer snarast möjligt och håller ställningarna här på bloggen, men det kan dröja ett tag.