Imorgon blir min bebis ett barn
Ett år, ett helt år har hunnit gå sedan du kommer till oss lillstrumpan.
Och jag kan inte med ord förklara hur överväldigande detta år har varit, på alla sätt och vis. Jag har varit tröttare, mer stressad, räddare, tuffare, gladare och lyckligare än någonsin tidigare. Framförallt lyckligare.
Ibland frågar jag mig själv varför jag skaffade barn. Hur vågar man skaffa ett alldeles eget barn? Ingenting blir någonsin som förr- man blir aldrig sig lik. Har läst någonstans att så fort man får ett barn så bär man hjärtat utanför kroppen för resten av livet, och det stämmer. Så fort jag fick det där svaga strecket på graviditetstestet så har jag varit rädd.
Jag var rädd varje vaken sekund för att jag skulle börja blöda och förlora dig.
Jag var rädd varje vaken sekund för att du skulle sluta sparka och att ditt hjärta skulle sluta slå.
Jag var rädd för att jag aldrig skulle få träffa det lilla livet som vi skapat som fanns i min mage, så nära men ändå så långt borta.
Sen föddes du, den allra sötaste lilla trollungen med massor av svart hår, silkeslen hy och med långa fina fingrar som du knäppte som en prost där på mitt bröst. Vi visste direkt att det var du som var Moa och det var så självklart att det var just du som bott där inne i magen.
Men jag är fortfarande rädd varje vaken sekund, jag är till och med rädd när jag sover. Nu är du inte längre ett barn i min mage, utan du är mitt barn, VÅRT barn. Och jag vet att om något skulle hända dig skulle mitt liv vara över, på riktigt. Du är så liten och världen är så stor och tiden går så FORT. Plötsligt inser jag att jag gärna skulle vilja stoppa in dig i magen igen, för jag är liksom inte redo att släppa ut dig än och jag vill helst inte dela med mig av dig heller. Men så fungerar det ju inte, så jag får göra mitt bästa för att hjälpa dig på vägen istället.
Moa,
jag ska gör allt i min makt för att göra dig lycklig. När du är sjuk, ledsen eller arg ska jag göra allt för att trösta dig och få dig att må bättre. Jag vill att du ska dela allt med mig, både glädje och sorg och jag kommer alltid, alltid att finnas vid din sida för att heja på dig när du lyckas och hjälpa dig upp när du faller.
Vi kommer inte alltid att komma överens eller ens förstå varandra, men du ska veta att jag alltid kommer att älska dig oavsett dina fel och brister och vad du än gör. Jag kommer alltid att älska dig för den DU ÄR.
Jag kommer inte alltid att räcka till och jag kommer aldrig att bli en perfekt mamma, men jag ska alltid göra mitt bästa. Jag ska lära dig allt jag kan och försöka lära mig av dig.
Du är det finaste, vackraste som någonsin hänt mig min lilla ettåring.
Mvh Mamma
Öppna förskolan
Idag är en ypperligt bra dag av följande anledningar:
1) Moa somnade kl 20 igår och sov utan att vakna en enda gång till kl 06! Och detta utan någon hemsk 5 minutersmetod- in your face BVC!
2) Jag har sett över mina föräldradagar och upptäckt att tack vare mitt snålande under året som har gått så kan jag vara ledig i hela 9,7 månad till! Hur fan gick det till liksom? Har visserligen tagit ut tre dagar ersättning i veckan under hela våren, men sen har ju Mikael varit hemma och tagit ut full ersättning, så det var förvånande och jag blev så glad, så glad!
3) Jag har äntligen vågat gå till Öppna Förskolan och nu ligger en supertrött och lycklig bebis och sover sött!
Har ju känt att jag har myror i kroppen ett tag nu och Moa klättrar ju bokstavligen på väggarna, så jag kände att det var dags. Dags att svälja sin blyghet (och sina fördomar) och gå till ÖF. Jag ringde i morse för att kolla ifall det var lungt att jag kom dit fastän Moa är snorig och fick prata med en riktig mystant som sa att vi var sååå välkomna. Det kändes lite bättre då, när jag visste att jag hade en slags kompis som väntade på mig där.
Promenerade dit, uppför helvetesbacken med högklackade stövlar, det var rätt tufft. Så när jag kom fram var jag svettig och äcklig och blev ännu svettigare när jag inte begrep hur man fick upp grinden på väg in, och när jag äntligen var inne tar jag av stövlarna och upptäcker att halva strumpan på höger fot är helt blodig, och då menar jag knallröd, och inte bara en liten fläck. Ingen bra start kanske, men jag lyckades vrida på strumpan så att det knappt syntes.
Sen blev jag guidad runt (har redan bestämt mig för att göra fot och hand-avtryck på Moa i gips, dom gjorde jättefina gipsgrejer i form av ett hjärta som man kan rama in) och Moa fick utforska lite, hon hittade en liten kompis som hette Alex som hon lekte med hela tiden vi var där. Hon hann dessutom käka sin lunch där, hon åt en hel burk vilket är rekord sedan hon blev förkyld hela veckan, så jag var väldigt glad.
Sist men inte minst blev det sångstund! Det var bara tre andra bebisar, två stycken i Moas ålder och en plutt på fem månader och jösses vad glad hon blev! Hon var helt lyrisk under "Imse Vimse" och när vi kom till "Hoppihoppihare" höll hon på att svimma av lycka! Sångledartanten delade ut små påsar inför varje låt så att alla bebisar fick öppna varsin påse och se vad som fanns inuti- och sen sjöng vi om det. Moa fick en snigel i sin påse= "lilla snigel akta dig". Men det bästa sparade dom till sist, och det var bebisorkestern! Då fick alla bebisarna sätta sig i en stor mjukispool på golvet som var full med kuddar och spela på maraccas i form av såna där ägg ni vet, Moa blev om möjligt ännu gladare och skakade äggen som en tok.
En väldigt bra dag helt enkelt- ska lägga in lite bilder senare, kameran dog där borta så nu laddas den för fullt.
Imorgon är det onsdag och sista dagen innan Mosans första födelsedag, så då ska här inhandlas de sista prylarna inför det, bland annat omslagspapper och ingredienser till tårtan. Har fått ett väldigt spännande recept av en gullig trådtjej, och det ska bli spännande att se om jag lyckas:)
1-årskontroll på BVC
Ja idag var det dags för ettårskontroll, lillfis fyller ju på torsdag! Idag var första gången kurvan inte pekade exakt rakt upp, snarare tvärtom, 30 fjuttiga gram hade hon gått upp sedan sist! Men det visste jag, hon har nog tappat en del i vikt efter sista veckans sjukdom, plus att hon krånglat med maten ett tag.
Dagens siffror:
Vikt: 10630 gram.
Längd: 79 cm.
Huvudmått: 46,5 cm.
Det är tur att vi har en stor tjej, för hon har ju haft en hel del hull att ta ifrån så hon ligger fortfarande på högre kurvan även om siffrorna inte ökat nämnvärt på 1,5 månad sedan kollen sist.
Det var även dags för vaccinationen igen, längesedan sist nu, och det gick lika bra som vanligt. Hon pep till en gång och blängde på sköterskan och sen glömde hon bort det och satt och vinkade och viskade "titta" till mig.
Läkaren var där också, hon fick godkänt på alla punkter (såklart, mammas duktiga tjej) och jag bad honom titta henne i öronen också eftersom hon varit så gnällig under förkylningen nu, men det var inga konstigheter alls.
Något som DÄREMOT VAR KONSTIGT var när jag berättade att hon sovit dåligt de sista två månaderna. Han påpekade att det inte alls var ovanligt att barn börjar krångla i den här åldern och började sedan förespråka 5-minuters-metoden, han var eld och lågor över detta såklart, vad jag har fattat så är det något BVC gillar men jag blev ändå lite förvånad över att en LÄKARE tyckte att det var en bra grej. Han tyckte att vi skulle lägga henne i sängen efter kvällsvällingen och sedan gå ut och slamra i köket eller titta på teve med dörren till sovrummet öppen, och att hon förmodligen skulle skrika, och då skulle vi gå in till henne ungefär var femte minut och visa att vi var där ("men inte lyfta upp och trösta och helst inte säga något"...). Jag påpekade att jag inte gillar såna där metoder eftersom dom uppebart bara funkar för att barnet lär sig att ingen kommer när hon skriker, men han tyckte absolut inte att det var något skadligt.
Sen kommer vi till den allra mest mystiska punkten. Han pratade om ifall 5 mm inte fungerar så finns det en medicin mot klåda som gör barnen tröttare som han kan skriva ut. Äh, va? Jag har hört talas om att den här medicinen innan, men då i såna sammanhang där det exempelvis är en 2-3åring men GROVA sömnproblem, såna barn som vaknar flera gånger i timmen hela nätterna. Nog för att Moa sover betydligt sämre än innan, men några sömnproblem har hon då inte! Jag skulle aldrig i helvete stoppa i henne någon medicin som hon inte behöver!
Så det är fan sista gången jag ber den läkaren om råd, jag som alltid gillat honom...
Här är en bild på lillmos (som INTE ska få skrika sig till sömns...) som jag tyckte var så fin:)
Dagens siffror:
Vikt: 10630 gram.
Längd: 79 cm.
Huvudmått: 46,5 cm.
Det är tur att vi har en stor tjej, för hon har ju haft en hel del hull att ta ifrån så hon ligger fortfarande på högre kurvan även om siffrorna inte ökat nämnvärt på 1,5 månad sedan kollen sist.
Det var även dags för vaccinationen igen, längesedan sist nu, och det gick lika bra som vanligt. Hon pep till en gång och blängde på sköterskan och sen glömde hon bort det och satt och vinkade och viskade "titta" till mig.
Läkaren var där också, hon fick godkänt på alla punkter (såklart, mammas duktiga tjej) och jag bad honom titta henne i öronen också eftersom hon varit så gnällig under förkylningen nu, men det var inga konstigheter alls.
Något som DÄREMOT VAR KONSTIGT var när jag berättade att hon sovit dåligt de sista två månaderna. Han påpekade att det inte alls var ovanligt att barn börjar krångla i den här åldern och började sedan förespråka 5-minuters-metoden, han var eld och lågor över detta såklart, vad jag har fattat så är det något BVC gillar men jag blev ändå lite förvånad över att en LÄKARE tyckte att det var en bra grej. Han tyckte att vi skulle lägga henne i sängen efter kvällsvällingen och sedan gå ut och slamra i köket eller titta på teve med dörren till sovrummet öppen, och att hon förmodligen skulle skrika, och då skulle vi gå in till henne ungefär var femte minut och visa att vi var där ("men inte lyfta upp och trösta och helst inte säga något"...). Jag påpekade att jag inte gillar såna där metoder eftersom dom uppebart bara funkar för att barnet lär sig att ingen kommer när hon skriker, men han tyckte absolut inte att det var något skadligt.
Sen kommer vi till den allra mest mystiska punkten. Han pratade om ifall 5 mm inte fungerar så finns det en medicin mot klåda som gör barnen tröttare som han kan skriva ut. Äh, va? Jag har hört talas om att den här medicinen innan, men då i såna sammanhang där det exempelvis är en 2-3åring men GROVA sömnproblem, såna barn som vaknar flera gånger i timmen hela nätterna. Nog för att Moa sover betydligt sämre än innan, men några sömnproblem har hon då inte! Jag skulle aldrig i helvete stoppa i henne någon medicin som hon inte behöver!
Så det är fan sista gången jag ber den läkaren om råd, jag som alltid gillat honom...
Här är en bild på lillmos (som INTE ska få skrika sig till sömns...) som jag tyckte var så fin:)
Skrik och panik
... Japp en sådan bebis har vi haft här hemma idag. Hon har mellan varven inflikat med lite gnäll och pip också, för omväxlingens skull sådär, det blir ju långtråkigt med bara skrik och panik.
Hon är fortfarande förkyld och idag tyckte jag nästan att det blivit VÄRRE istället för bättre, hon snorar mer och kraxar. Och hon vill inte göra NÅGONTING annat än att titta på Babblarna eller Iggle Piggle på datorn, och även om det är en bekväm sysselsättning även för mig så kan man ju inte göra det hela dagen.
Försökt muta henne med följande:
- Rulla boll med mamma:
Det var roligt en gång, sen slängde hon bara argt iväg den åt ett annat håll varje gång jag rullade den till henne.
- Hjälpa mamma med tvätten:
Tanken var att hon skulle hjälpa mig att lassa in plaggen i maskinen, för hon ÄLSKAR att organisera diverse prylar, hon brukar till exempel lägga in smutstvätt från golvet i sin byrå med rentvättat. Men nej, det var inte roligt. Det var lite kul att pilla på knapparna på tvättmaskinen och slicka på luckan (uääh) men sen stack hon iväg och drog i toapappersrullen istället.
- Leka med våra dvd-filmer:
Hivade fram en stor back fylld med filmer, det brukar hon tycka är skoj. Och det var skoj, i typ 2 minuter.
- Fånga såpbubblor:
Först var det jättekul att försöka fånga bubblorna men väldigt fort blev hon istället förbannad över att dom försvann hela tiden, trots hysteriskt blåsande från min sida. Blev nästan lite yr i huvudet av syrebrist.
- Äta:
ENDAST välling och ersättning har gått ner de senaste dagarna och så även idag, plus en burk rödspätta. Kanske borde strunta i att köpa annan mat tills hon är frisk igen och investera hela kassan på rödspätta? En aning enformigt men i alla fall inte flytande.
- Mammas jätteroliga vattenlek:
Slog på stort och fyllde badbaljan med lite vatten, ställde den i hallen och lassade i alla möjliga vattentåliga leksaker. Hon bara stirrade på baljan, tog sedan vattenkannan och vattnade golvet och vände upp och ned över huvudet på sig själv och skrek som en brandbil. Så leken tog slut ganska fort.
Vid 16.45 somnade hon som en sten efter en flaska, första gången hon tar en eftermiddagslur på flera månader, så man märker att hon är ur gängorna. Vaknade efter 20 min och började skrika och panika igen, men efter ett avsnitt Iggle Piggle så var hon ganska nöjd igen och resten av kvällen fick vi muta henne med att leka med fjärrkontrollen och sedan min mobil, då var hon minsann nöjd. Hittade den nu, inkilad under leksakslådan, hon har fått igång wappen på någon konstigt vänster (visste inte ens att jag hade någon sån funktion), jag är i alla fall glad att jag har ett tomt kontantkort och inget abbonemang.
Pust.
Igår var vi i Skene och hälsade på kusin Vincent och lilla, lilla kusinen Vanessa. Så himla liten att man blir helt förstörd när man ser henne, ville åka hem genast och tillverka en lillasyster eller lillebror (är dock lite skeptisk efter dagens kaos, haha). Vi gick en sväng på marknaden där det var tokmycket folk, man såg paniken lysa i både Mikaels och hans broders ögon, och sen gick vi hemåt och fikade.
Moa var väldigt nyfiken på Vincent och lekte med hans leksaker och knyckte hans smörgåskex, haha. Dom kommer nog kunna leka riktigt bra inom kort.
På vägen hem stannade vi till hos mamma och sa hej, väldigt hastigt och lustigt. Moa fick en handväska i form av en rosa pudel (dom har precis varit en vecka i Grekland, dom jävlarna...)
Hon är fortfarande förkyld och idag tyckte jag nästan att det blivit VÄRRE istället för bättre, hon snorar mer och kraxar. Och hon vill inte göra NÅGONTING annat än att titta på Babblarna eller Iggle Piggle på datorn, och även om det är en bekväm sysselsättning även för mig så kan man ju inte göra det hela dagen.
Försökt muta henne med följande:
- Rulla boll med mamma:
Det var roligt en gång, sen slängde hon bara argt iväg den åt ett annat håll varje gång jag rullade den till henne.
- Hjälpa mamma med tvätten:
Tanken var att hon skulle hjälpa mig att lassa in plaggen i maskinen, för hon ÄLSKAR att organisera diverse prylar, hon brukar till exempel lägga in smutstvätt från golvet i sin byrå med rentvättat. Men nej, det var inte roligt. Det var lite kul att pilla på knapparna på tvättmaskinen och slicka på luckan (uääh) men sen stack hon iväg och drog i toapappersrullen istället.
- Leka med våra dvd-filmer:
Hivade fram en stor back fylld med filmer, det brukar hon tycka är skoj. Och det var skoj, i typ 2 minuter.
- Fånga såpbubblor:
Först var det jättekul att försöka fånga bubblorna men väldigt fort blev hon istället förbannad över att dom försvann hela tiden, trots hysteriskt blåsande från min sida. Blev nästan lite yr i huvudet av syrebrist.
- Äta:
ENDAST välling och ersättning har gått ner de senaste dagarna och så även idag, plus en burk rödspätta. Kanske borde strunta i att köpa annan mat tills hon är frisk igen och investera hela kassan på rödspätta? En aning enformigt men i alla fall inte flytande.
- Mammas jätteroliga vattenlek:
Slog på stort och fyllde badbaljan med lite vatten, ställde den i hallen och lassade i alla möjliga vattentåliga leksaker. Hon bara stirrade på baljan, tog sedan vattenkannan och vattnade golvet och vände upp och ned över huvudet på sig själv och skrek som en brandbil. Så leken tog slut ganska fort.
Vid 16.45 somnade hon som en sten efter en flaska, första gången hon tar en eftermiddagslur på flera månader, så man märker att hon är ur gängorna. Vaknade efter 20 min och började skrika och panika igen, men efter ett avsnitt Iggle Piggle så var hon ganska nöjd igen och resten av kvällen fick vi muta henne med att leka med fjärrkontrollen och sedan min mobil, då var hon minsann nöjd. Hittade den nu, inkilad under leksakslådan, hon har fått igång wappen på någon konstigt vänster (visste inte ens att jag hade någon sån funktion), jag är i alla fall glad att jag har ett tomt kontantkort och inget abbonemang.
Pust.
Igår var vi i Skene och hälsade på kusin Vincent och lilla, lilla kusinen Vanessa. Så himla liten att man blir helt förstörd när man ser henne, ville åka hem genast och tillverka en lillasyster eller lillebror (är dock lite skeptisk efter dagens kaos, haha). Vi gick en sväng på marknaden där det var tokmycket folk, man såg paniken lysa i både Mikaels och hans broders ögon, och sen gick vi hemåt och fikade.
Moa var väldigt nyfiken på Vincent och lekte med hans leksaker och knyckte hans smörgåskex, haha. Dom kommer nog kunna leka riktigt bra inom kort.
På vägen hem stannade vi till hos mamma och sa hej, väldigt hastigt och lustigt. Moa fick en handväska i form av en rosa pudel (dom har precis varit en vecka i Grekland, dom jävlarna...)
Hon är ute efter oss
Det är en mystisk tant (dock inte den sura kärringen på bottenplan som man kanske skulle kunna tro) utan en annan tant som dyker upp JÄMT när jag och Moa är ute och glider här i krokarna, hon ser lite lätt exotisk ut och av kläderna att döma så är hon förmodligen zigernare (eller rom som det heter om man ska vara politiskt korrekt).
Hur som helst så dyker hon upp överallt och glor elakt, ser hon oss på håll brukar hon stanna upp och vända sig och stå och stirra tills vi är utom synhåll eller så går hon i slow motion strax bredvid. Brukar gå eld i baken så fort jag ser henne och skynda iväg, och paranoid som jag är så inbillar jag mig en massa saker.
Hur som helst så satt vi på vårt vanliga ställe i trädgården idag, jag njöt av solen och Moa njöt av att plocka ut matvaror som låg i varukorgen under vagnen och tugga på dom då jag plötsligt ser i ögonvrån att läskiga tanten kommer gående på stigen bakom oss. Men hon går inte förbi, utan sätter sig precis bakom oss på en bänk och ger mig onda ögat som vanligt. Våran trevliga lekstämning gick genast i botten och jag ville väsa "Försvinn härifrån din otäcka människa, du bor inte här!" Men det gjorde jag ju såklart inte för jag vill ju inte bli någon vodoodocka. Så jag stod ut en stund och sa sedan med onödigt hög och gäll röst till Moa att det var nog dags att gå in nu för det var-nog-lite-för-kallt-för-dig-och-du-är-hungrig.
Nä, läskig är vad hon är. Blir nästan lite förtjust ändå, lite action i mitt liv är inte fel.
Lillfjärt är nästan helt frisk nu, hipp hipp hurra! Hon har ätit lite riktigt mat också till vår stora glädje.
Hur som helst så dyker hon upp överallt och glor elakt, ser hon oss på håll brukar hon stanna upp och vända sig och stå och stirra tills vi är utom synhåll eller så går hon i slow motion strax bredvid. Brukar gå eld i baken så fort jag ser henne och skynda iväg, och paranoid som jag är så inbillar jag mig en massa saker.
Hur som helst så satt vi på vårt vanliga ställe i trädgården idag, jag njöt av solen och Moa njöt av att plocka ut matvaror som låg i varukorgen under vagnen och tugga på dom då jag plötsligt ser i ögonvrån att läskiga tanten kommer gående på stigen bakom oss. Men hon går inte förbi, utan sätter sig precis bakom oss på en bänk och ger mig onda ögat som vanligt. Våran trevliga lekstämning gick genast i botten och jag ville väsa "Försvinn härifrån din otäcka människa, du bor inte här!" Men det gjorde jag ju såklart inte för jag vill ju inte bli någon vodoodocka. Så jag stod ut en stund och sa sedan med onödigt hög och gäll röst till Moa att det var nog dags att gå in nu för det var-nog-lite-för-kallt-för-dig-och-du-är-hungrig.
Nä, läskig är vad hon är. Blir nästan lite förtjust ändå, lite action i mitt liv är inte fel.
Lillfjärt är nästan helt frisk nu, hipp hipp hurra! Hon har ätit lite riktigt mat också till vår stora glädje.
Torsdag
Har precis nattat lill-sjukling, ätit en subs-macka med rostbiff (så sinnessjukt gott!) och sitter nu och jäser.
Ja, Moa är sjuk stackarn. Om man bortser från tredagarsfebern vid påsk så är det första gången hon är sjuk sedan sist hon var förkyld när hon var fem ynka månader så vi har ju haft löjlig tur som klarat oss från sjukor fram till nu.
Hon betedde sig tetigt hela tisdagen och vaknade vid 22-tiden på kvällen och skrek som en besatt, hon var snorig och vi förstod att NÅGON smittat henne med sin förkylning, denna någon är såklart Mikael eftersom jag aldrig blir sjuk. Sist jag var förkyld var i november 2007, en månad innan jag blev gravid, minns detta väldigt väl då jag hostade lungorna ur mig och var helt slö när vi försökte baka bebis. Jag har typ sveriges bästa immunförsvar.
Hur som helst så vrålade stackars Mosan som aldrig förr, jag var helt förtvivlad när ingenting hjälpte för att få henne att lugna ner sig, det har aldrig hänt innan. Hon gallskrek trots att vi dansade och sjöng alla barnsånger vi kunde komma på, hon kan ju slå halvt ihjäl sig och ändå glömma bort att hon är ledsen bara man klämmer till med "Hoppihoppihare" eller dylikt.
Till slut somnade hon i alla fall tack och lov, och har mått hyfsat trots snorig näsa och feber, däremot har hon inte velat äta alls utan levt på flytande föda samt frukt hela dagen igår och idag, och hon är väldigt slö även om hon leker och är glad. För första gången på gud vet när sitter hon i knäet och bara myser, hon lutar sitt lilla febriga huvud mot min axel, petar mig i håret och tuggar på min tumme, helt lugn- och det hör INTE till vanligheterna, hon brukar vara speedad all vaken tid. Mammas stackars lilla grodunge! Idag verkar i alla fall febern vara borta, tror att hon har ont i halsen och att det är därför inte vill äta.
Det börjar dra ihop sig mot ettårsdagen nu, vi ska ha kalas lördagen den nittonde, beslutade oss för att hyra en lokal ändå- det är bara att inse faktum, vår lägenhet är på tok för liten för kalasande och en massa småkusiner.
Har inte planerat ett skit än, vad ska man ha för tårta? Presenter har vi i alla fall nästan köpt klart, men lite till ska inhandlas och sen måste jag köpa omslagspapper också. Dessutom kommer det lite folk på torsdag nrä hon fyller också, så då måste man också fixa tårta och grejer.
Tänk, snart är hon ingen bebis längre, min stora ettåring. Buhuuuuuuhu!
Ja, Moa är sjuk stackarn. Om man bortser från tredagarsfebern vid påsk så är det första gången hon är sjuk sedan sist hon var förkyld när hon var fem ynka månader så vi har ju haft löjlig tur som klarat oss från sjukor fram till nu.
Hon betedde sig tetigt hela tisdagen och vaknade vid 22-tiden på kvällen och skrek som en besatt, hon var snorig och vi förstod att NÅGON smittat henne med sin förkylning, denna någon är såklart Mikael eftersom jag aldrig blir sjuk. Sist jag var förkyld var i november 2007, en månad innan jag blev gravid, minns detta väldigt väl då jag hostade lungorna ur mig och var helt slö när vi försökte baka bebis. Jag har typ sveriges bästa immunförsvar.
Hur som helst så vrålade stackars Mosan som aldrig förr, jag var helt förtvivlad när ingenting hjälpte för att få henne att lugna ner sig, det har aldrig hänt innan. Hon gallskrek trots att vi dansade och sjöng alla barnsånger vi kunde komma på, hon kan ju slå halvt ihjäl sig och ändå glömma bort att hon är ledsen bara man klämmer till med "Hoppihoppihare" eller dylikt.
Till slut somnade hon i alla fall tack och lov, och har mått hyfsat trots snorig näsa och feber, däremot har hon inte velat äta alls utan levt på flytande föda samt frukt hela dagen igår och idag, och hon är väldigt slö även om hon leker och är glad. För första gången på gud vet när sitter hon i knäet och bara myser, hon lutar sitt lilla febriga huvud mot min axel, petar mig i håret och tuggar på min tumme, helt lugn- och det hör INTE till vanligheterna, hon brukar vara speedad all vaken tid. Mammas stackars lilla grodunge! Idag verkar i alla fall febern vara borta, tror att hon har ont i halsen och att det är därför inte vill äta.
Det börjar dra ihop sig mot ettårsdagen nu, vi ska ha kalas lördagen den nittonde, beslutade oss för att hyra en lokal ändå- det är bara att inse faktum, vår lägenhet är på tok för liten för kalasande och en massa småkusiner.
Har inte planerat ett skit än, vad ska man ha för tårta? Presenter har vi i alla fall nästan köpt klart, men lite till ska inhandlas och sen måste jag köpa omslagspapper också. Dessutom kommer det lite folk på torsdag nrä hon fyller också, så då måste man också fixa tårta och grejer.
Tänk, snart är hon ingen bebis längre, min stora ettåring. Buhuuuuuuhu!
Mosan hjälper mamma att bygga torn
Det har varit något konstigt med filmerna vi filmat med nya kameran, ljudet och bilden har inte varit synkat, men nu verkar det fungera. Så här är en video, ett par veckor sedan eller så.
Akta öronen!
Akta öronen!
Moas önskelista i klädväg
Nelly.se har börjat sälja barnkläder, och vilka kläder! Jag är helt kär!
(Moa har valt ut allt själv, hehe...)
Body Me too 159:-
Tröja (med utstickande snabel, haha!) Lipfish 279:-
Jeans Name it 149:-
Jeans Me too 279:- (Moa ÄLSKAR DOM HÄR!!)
Leggings Name it 149:-
Klänning Name it 159:-
Kan tillägga att Moa ÄLSKAR ALLT som finns i både Name it och Me toos sortiment! Hon hälsar att hon önskar sig ALLT!
Män som ammar
Förutom svininfluensan (såklart) så är detta den hetaste snackisen inne på familjeliv.se nu.
Det har tydligen startats upp en blogg där en Ragnar 26 år ingår i ett experiment där han ska pumpa brösten flertalet gånger varje dag för att försöka få upp en mjölkproduktion och kunna amma sina kommande barn. Jag hade inte en ANING om att män överhuvudtaget kan producera mjölk men se det kan dom! Det finns tydligen män som tagit över amningen när deras fruar avlidit och liknande, så det är fullt möjligt.
Dom flesta tycker att det är VRÅLÄCKLIGT men jag tycker att det är häftigt som fan! Tror nog att jag föredrar att min egen karl behåller sina bröst mjölkfria men tänk vilken lyx! Tänk att kunna dela på jobbet (för amning är tamejfan ett dygnet-runt-jobb) och tänk vad mysigt för papporna att få känna sig lite delaktiga också!
När jag ammade Moa så var jag en levande mjölkmaskin, hon satt fastklistrad vid min tutte HELA dagarna och halva nätterna, herregud jag hann ju inte ens ta en dusch innan hon blev vrålhungrig igen och tjöt som en räv hos Mikael- jag höll på att stressa ihjäl mig och han var hjälplös som fan. Det var ju inte kul för någon av oss, jag var vrålavundsjuk på att jag var Moas personliga slav när han kunde leva vidare som vanligt men samtidigt så hade jag ju inte för allt i världen velat uppleva att jag knappt hann hålla mitt eget barn i famnen innan hon blev hungrig igen som han fick göra.
Det verkar ju hur smidigt som helst, mammorna kan sluta vara martyrer som drar hela lasset och papporna kan inte skylla på någonting när dom inte tar ut sin pappaledighet. Jag tror att det är lite där skon klämmer för dom flesta, alla kvinnor gnäller på att männen inte är delaktiga men om sanningen ska fram så är dom nog rädda för att inte vara oersättliga, dom vill inte dela med sig av sina fisbebisar, det är därför alla (även amningsnazister som tycker att ersättning är gift) tycker att det är så fruktansvärt med ammande män.
Varför skulle det vara så äckligt med att en bebis suger på ett mansbröst istället för ett kvinnobröst? Om det finns mat i båda två ser jag inte skillnaden- även om synen skulle vara komisk. Moa sög på allt hon fick tag i när hon var pyttebebis, fingrar/näsor/armbågar/hakor, är det också äckligt då, om hon suger på Mikaels lillfinger istället för mitt lillfinger? Nä, det håller inte. Dock bör nog männen vaxa brösthåret först för en trevligare upplevelse, haha (tänker genast på avsnittet med Family Guy där Peter ammar Stevie och han börjar spotta när han känner ett hårstrå i munnen, haha).
Vad tycker ni?
Det har tydligen startats upp en blogg där en Ragnar 26 år ingår i ett experiment där han ska pumpa brösten flertalet gånger varje dag för att försöka få upp en mjölkproduktion och kunna amma sina kommande barn. Jag hade inte en ANING om att män överhuvudtaget kan producera mjölk men se det kan dom! Det finns tydligen män som tagit över amningen när deras fruar avlidit och liknande, så det är fullt möjligt.
Dom flesta tycker att det är VRÅLÄCKLIGT men jag tycker att det är häftigt som fan! Tror nog att jag föredrar att min egen karl behåller sina bröst mjölkfria men tänk vilken lyx! Tänk att kunna dela på jobbet (för amning är tamejfan ett dygnet-runt-jobb) och tänk vad mysigt för papporna att få känna sig lite delaktiga också!
När jag ammade Moa så var jag en levande mjölkmaskin, hon satt fastklistrad vid min tutte HELA dagarna och halva nätterna, herregud jag hann ju inte ens ta en dusch innan hon blev vrålhungrig igen och tjöt som en räv hos Mikael- jag höll på att stressa ihjäl mig och han var hjälplös som fan. Det var ju inte kul för någon av oss, jag var vrålavundsjuk på att jag var Moas personliga slav när han kunde leva vidare som vanligt men samtidigt så hade jag ju inte för allt i världen velat uppleva att jag knappt hann hålla mitt eget barn i famnen innan hon blev hungrig igen som han fick göra.
Det verkar ju hur smidigt som helst, mammorna kan sluta vara martyrer som drar hela lasset och papporna kan inte skylla på någonting när dom inte tar ut sin pappaledighet. Jag tror att det är lite där skon klämmer för dom flesta, alla kvinnor gnäller på att männen inte är delaktiga men om sanningen ska fram så är dom nog rädda för att inte vara oersättliga, dom vill inte dela med sig av sina fisbebisar, det är därför alla (även amningsnazister som tycker att ersättning är gift) tycker att det är så fruktansvärt med ammande män.
Varför skulle det vara så äckligt med att en bebis suger på ett mansbröst istället för ett kvinnobröst? Om det finns mat i båda två ser jag inte skillnaden- även om synen skulle vara komisk. Moa sög på allt hon fick tag i när hon var pyttebebis, fingrar/näsor/armbågar/hakor, är det också äckligt då, om hon suger på Mikaels lillfinger istället för mitt lillfinger? Nä, det håller inte. Dock bör nog männen vaxa brösthåret först för en trevligare upplevelse, haha (tänker genast på avsnittet med Family Guy där Peter ammar Stevie och han börjar spotta när han känner ett hårstrå i munnen, haha).
Vad tycker ni?
Fredag
Sätter en rejäl slant på att jag inte kommer hinna skriva klart det här inlägget för fisen har sovit en bra stund och vaknar nog vilken sekund som helst...
Idag är det äntligen fredag igen! Natten var en hård prövning åter igen men jag fick i alla fall sova till kl 07 vilket är en närmast exotisk tid! Att Moa vaknade och vaknade och vaknade fram till 04.30 i natt är ju en annan historia, men man får ju vara optimistisk i alla fall *harkel, harkel*.
Igår inträffade världens kanske jobbigaste grej. Vi åkte till COOP och storhandlade när Mikael kom hem från jobbet, jag ÄLSKAR att handla och Moa var ganska nöjd med att åka i kundvagnen och vinka till folk och peka på allt och säga "titta dä". Vi fick ihop en rejäl vagn som vanligt må jag säga, fullproppad med sånt som gör mig lycklig (stora köttbitar/kanelbullar med gult gojs/chips med mera) och när jag står och packar och Mikael ska betala så blir det "kortköp medges ej". Han sprang iväg till bankomaten medan jag stod kvar och log lite överseende mot stackarna som stod bakom oss i kön och den sura kassörskan. När han kommer tillbaka har inte kortet funkat i bankomaten heller trots att han visste att han hade pengar på det, hoppsan... Så vi får packa klart och köra in hela vagnen vid kundtjänstdisken också får jag och Moa vänta medan han åkte till banken för att se vad det var frågan om.
NU VAKNADE HON; JAG ÅTERKOMMER.
Återkommen, typ 7 timmar senare. Men i alla fall. Mikael åkte till banken och kontrollerade att han hade pengar på kortet och det hade han ju såklart visade det sig, kom tillbaka till slut och då funkar kortet FORTFARANDE inte, så vi fick åka hem utan allt käk, åh så jag sörjde! Så idag åkte vi till Ica MAXI istället och handlade, haha. Det blev ju billigare i alla fall trots att vi handlade mer idag.
Där är full storm i Västra Frölunda idag, regnet öser och det blåser utav helvete! Mikael var tvungen att hjälpa mig att hålla fast bildörren när jag skulle knäppa loss Moa förut! Jag blåste nästan bort själv för jag bar idag stövlar med mycket hög klack, hade rejält ont i slutet av shoppingturen men det var det värt! ÄNTLIGEN kände jag mig som mig själv igen, jag hör hemma i högklackat. Den gamla Sofia måste tillbaka snart, är vansinnigt trött på att spy varje gång jag ser mig i spegeln och jag pallar inte att gå med låga skor en dag till (speciellt inte dom rosa tygskor som jag för tillfället har, jag känner mig som en jävla clown.
Planen är att A) Fixa håret B) Skaffa en helt ny garderob och C) Bli smal igen. Jag vet inte vilken punkt som blir svårast att genomföra i och med tom plånbok men punkt C lär defintivt bli mest smärtsam.
Nu ska jag njuta av att bebbsan sover och att det är synnerligen lugnt och skönt. Önska mig lycka till med nattsömnen, det behövs kan jag lova.
Idag är det äntligen fredag igen! Natten var en hård prövning åter igen men jag fick i alla fall sova till kl 07 vilket är en närmast exotisk tid! Att Moa vaknade och vaknade och vaknade fram till 04.30 i natt är ju en annan historia, men man får ju vara optimistisk i alla fall *harkel, harkel*.
Igår inträffade världens kanske jobbigaste grej. Vi åkte till COOP och storhandlade när Mikael kom hem från jobbet, jag ÄLSKAR att handla och Moa var ganska nöjd med att åka i kundvagnen och vinka till folk och peka på allt och säga "titta dä". Vi fick ihop en rejäl vagn som vanligt må jag säga, fullproppad med sånt som gör mig lycklig (stora köttbitar/kanelbullar med gult gojs/chips med mera) och när jag står och packar och Mikael ska betala så blir det "kortköp medges ej". Han sprang iväg till bankomaten medan jag stod kvar och log lite överseende mot stackarna som stod bakom oss i kön och den sura kassörskan. När han kommer tillbaka har inte kortet funkat i bankomaten heller trots att han visste att han hade pengar på det, hoppsan... Så vi får packa klart och köra in hela vagnen vid kundtjänstdisken också får jag och Moa vänta medan han åkte till banken för att se vad det var frågan om.
NU VAKNADE HON; JAG ÅTERKOMMER.
Återkommen, typ 7 timmar senare. Men i alla fall. Mikael åkte till banken och kontrollerade att han hade pengar på kortet och det hade han ju såklart visade det sig, kom tillbaka till slut och då funkar kortet FORTFARANDE inte, så vi fick åka hem utan allt käk, åh så jag sörjde! Så idag åkte vi till Ica MAXI istället och handlade, haha. Det blev ju billigare i alla fall trots att vi handlade mer idag.
Där är full storm i Västra Frölunda idag, regnet öser och det blåser utav helvete! Mikael var tvungen att hjälpa mig att hålla fast bildörren när jag skulle knäppa loss Moa förut! Jag blåste nästan bort själv för jag bar idag stövlar med mycket hög klack, hade rejält ont i slutet av shoppingturen men det var det värt! ÄNTLIGEN kände jag mig som mig själv igen, jag hör hemma i högklackat. Den gamla Sofia måste tillbaka snart, är vansinnigt trött på att spy varje gång jag ser mig i spegeln och jag pallar inte att gå med låga skor en dag till (speciellt inte dom rosa tygskor som jag för tillfället har, jag känner mig som en jävla clown.
Planen är att A) Fixa håret B) Skaffa en helt ny garderob och C) Bli smal igen. Jag vet inte vilken punkt som blir svårast att genomföra i och med tom plånbok men punkt C lär defintivt bli mest smärtsam.
Nu ska jag njuta av att bebbsan sover och att det är synnerligen lugnt och skönt. Önska mig lycka till med nattsömnen, det behövs kan jag lova.
Idag...
...För exakt ett år sen var du planerad att komma lillfis! Hjälp vad jag räknade ner till den 3 september, blir helt nervig bara jag tänker på det. Fast min livmoder var ju så uppenbart enormt bekväm och du behagade inte titta ut på ytterliga två veckor. Tänk om jag visste att det var en liten Moa där inne, då hade jag ju längtat ihjäl mig ännu mer (om det nu är möjligt). En liten bråkstake redan då:)
Är det inte den fräckaste ultraljud bilden någonsin så säg? Man ser ju nästan ansiktet!
P.s Angående förra inlägget så ska vår teve ingenstans såklart, men det behöver ju inte herrarna i Kiruna veta! D.s
Är det inte den fräckaste ultraljud bilden någonsin så säg? Man ser ju nästan ansiktet!
P.s Angående förra inlägget så ska vår teve ingenstans såklart, men det behöver ju inte herrarna i Kiruna veta! D.s
Den jäveln!
Har ju glömt att berätta att Radio-tevetjänst har varit här, det var ett par veckor sedan nu. Det ringde på dörren och för första gången någonsin fick vi för oss att öppna, vi öppar ALDRIG för främlingar och svarar inte i telefon om det är nummer vi inte känner igen- det brukar bara varit tråkigheter och jag kan ju aldrig säga nej så det är bäst att låta bli. Dessvärre inte den här söndagen.
Mikael hade morgonrock på sig så han tvingade mig och gå och öppna, så jag smög bort till titthålet med en halväten glass i ena näven, allmänt snyggt stylad i shorts och slipknot-t-shirt. Utanför stod en småknubbig ung man och såg allmänt trevlig ut, så vi chansade på att det var en granne och öppnade.
Aset: Det är du som är Sofia Quick antar jag? Jag kommer från radio och tevetjänst.
Sofia: Ööh, jahaaa... *funderade starkt på att smälla igen dörren, sträckte mig faktiskt efter handtaget.
Aset: Jag antar att du har glömt meddela oss att du har skaffat en teve?
Sofia: Ööh, ja det måste jag väl ha glömt då.
Aset: Du är medveten om att det är ett brott att inte meddela teveinnehav? Hur länge har du haft teven?
Sofia: Den köpte vi idag faktiskt, vilket sammanträffande!
Aset: Jaså det säger du? Då skriver jag en rapport här att ni har en teve och ska betala tevelicens från och med idag också skickar jag den upp till Kiruna.
Sofia: * Får för mig att jag ska kunna smita från situationen* Eller du, vi kanske inte alls har någon teve förresten. Nej, vi har ingen teve.
Aset: Men jag ser ju teven i rummet bakom dig *pekar bakom mig och hånler*.
Sofia: Ööh, fast du kan ju inte bevisa att du har sett våran teve...
Aset: Vem tror du att dom tror på då? Mig, en yrkesman inom området eller dig? Jag kan ge dom detaljer om er teve, jag har hunnit se precis hur den ser ut!
Sofia: Ööh... *vill slå teveaset i ansiktet*.
Sen försökte jag slingra mig ytterligare genom att stamma fram historier om att det kanske var min mammas teve och blablabla, argt fäktandes med min glass. Han var så vansinnigt tyken och jag förbannade mig över att vi varit dumma nog att öppna dörren och DESSUTOM inte haft vett att stänga dörren till vardagsrummet så att man såg teven från hallen.
Så nu måste vi ju såklart göra oss av med teven så att jag kan ringa radiotevehelvetet och meddela dom detta så vi slipper betala fler räkningar...
Och nästa gång dom knackar på dörren kommer vi INTE vara hemma!
Mikael hade morgonrock på sig så han tvingade mig och gå och öppna, så jag smög bort till titthålet med en halväten glass i ena näven, allmänt snyggt stylad i shorts och slipknot-t-shirt. Utanför stod en småknubbig ung man och såg allmänt trevlig ut, så vi chansade på att det var en granne och öppnade.
Aset: Det är du som är Sofia Quick antar jag? Jag kommer från radio och tevetjänst.
Sofia: Ööh, jahaaa... *funderade starkt på att smälla igen dörren, sträckte mig faktiskt efter handtaget.
Aset: Jag antar att du har glömt meddela oss att du har skaffat en teve?
Sofia: Ööh, ja det måste jag väl ha glömt då.
Aset: Du är medveten om att det är ett brott att inte meddela teveinnehav? Hur länge har du haft teven?
Sofia: Den köpte vi idag faktiskt, vilket sammanträffande!
Aset: Jaså det säger du? Då skriver jag en rapport här att ni har en teve och ska betala tevelicens från och med idag också skickar jag den upp till Kiruna.
Sofia: * Får för mig att jag ska kunna smita från situationen* Eller du, vi kanske inte alls har någon teve förresten. Nej, vi har ingen teve.
Aset: Men jag ser ju teven i rummet bakom dig *pekar bakom mig och hånler*.
Sofia: Ööh, fast du kan ju inte bevisa att du har sett våran teve...
Aset: Vem tror du att dom tror på då? Mig, en yrkesman inom området eller dig? Jag kan ge dom detaljer om er teve, jag har hunnit se precis hur den ser ut!
Sofia: Ööh... *vill slå teveaset i ansiktet*.
Sen försökte jag slingra mig ytterligare genom att stamma fram historier om att det kanske var min mammas teve och blablabla, argt fäktandes med min glass. Han var så vansinnigt tyken och jag förbannade mig över att vi varit dumma nog att öppna dörren och DESSUTOM inte haft vett att stänga dörren till vardagsrummet så att man såg teven från hallen.
Så nu måste vi ju såklart göra oss av med teven så att jag kan ringa radiotevehelvetet och meddela dom detta så vi slipper betala fler räkningar...
Och nästa gång dom knackar på dörren kommer vi INTE vara hemma!
Min skönhet
Crap
Moa kör en favorit i repris sedan förra veckan och fortsätter att krångla fastän tanden är uppe, DOCK är det en mildare variant den här gången men trots det en väldigt, väldigt trött mor. Inatt vaknade hon ett par gånger mellan 23-00.30 och vaknade sedan 05 som vanligt så jag fick åtminsone sova 4,5 timme i sträck... Det är mer än förra veckan med lååångt ifrån acceptabelt.
När vi gick upp i morse (eller inatt, snarare) så fick hon en flarra direkt och somnade om direkt! Jag grät en glädjetår av lycka och smög in i sovrummet och la ner henne i spjälis igen. Men efter ungefär en sekund ringde Mikaels alarm och han var tvungen att gå upp, och då vaknade hon ju givetvis. Försökte få henne att somna om i min säng men det var dödsdömt såklart och när hon bankade mig upprepade gånger i ansiktet och jag insåg att det inte skulle bli någon mer sömn för mamma så grät jag som ett barn IGEN. Har sagt det innan och säger det igen, sömnbrist är inte min grej.
Vi tittade på lite barnprogram i morse, sen har jag tagit hand om en tvätt, stekt pannkakor, ätit pannkakor och försökt låta Moa äta själv eftersom hon ändå skulle bada (jag har en film på hur det gick, lägger nog in den sen) och sedan såklart badat superkladdig bebis. Trött, trött, trött, ack så trött. Nu har hon sovit ca 45 minuter och vaknat inte mindre än TRE gånger så att jag har natta om henne.
Igår var vi ute och lekte heeela långa dagen, gick ut tidigt på morgonen, sen hem en sväng för bebissömn och sen ut ännu en gång. Tippar på att vi fick uppleva sommarens sista varma dag, dum som jag är kopplade jag inte riktigt hur varmt det var så både jag och Moa var rätt påklädda och svettiga men det funkade ändå. Däremot fick jag någon slags panikångestattack när jag gått förbi torget och passerade dom söta lägenhetshuset här i närheten, dom har portar man kan spegla sig i och jag såg GROTESKT FET UT, stannade upp i panik och försökte desperat trolla bort alla valkar genom att dra i leggingsen och trosorna och den tighta klänningen jag varit dum nog att ta på mig. Det gick inte, trollade jag bort en valk så ploppade det ut fett någon annanstans istället. Blev lite gråtfärdig och försökte använda vagnen samt handväskan som en slags sköld framför min gigantiska kroppshydda. Det funkande inte. Så när vi skulle gå tillbaka från lekplatsen tog jag en bakväg och liksom smög i skogen för att slippa bli sedd av mer folk.
Här i trädgården såg vi en ekorre i alla fall, det var ju festligt.
Jag är trött på att vara trött och fet, och igår läste jag igenom en gammal dagbok från 2004-2006 ungefär och blev vansinnigt deprimerad över hur överjävligt man hade det då. Det är tur att man har lill-Mos och Mikael, dom gillar mig fastän jag är trött, fet och gnällig.
Här är hon, ögonstenen i mitt liv och min sömnförgörare:
När vi gick upp i morse (eller inatt, snarare) så fick hon en flarra direkt och somnade om direkt! Jag grät en glädjetår av lycka och smög in i sovrummet och la ner henne i spjälis igen. Men efter ungefär en sekund ringde Mikaels alarm och han var tvungen att gå upp, och då vaknade hon ju givetvis. Försökte få henne att somna om i min säng men det var dödsdömt såklart och när hon bankade mig upprepade gånger i ansiktet och jag insåg att det inte skulle bli någon mer sömn för mamma så grät jag som ett barn IGEN. Har sagt det innan och säger det igen, sömnbrist är inte min grej.
Vi tittade på lite barnprogram i morse, sen har jag tagit hand om en tvätt, stekt pannkakor, ätit pannkakor och försökt låta Moa äta själv eftersom hon ändå skulle bada (jag har en film på hur det gick, lägger nog in den sen) och sedan såklart badat superkladdig bebis. Trött, trött, trött, ack så trött. Nu har hon sovit ca 45 minuter och vaknat inte mindre än TRE gånger så att jag har natta om henne.
Igår var vi ute och lekte heeela långa dagen, gick ut tidigt på morgonen, sen hem en sväng för bebissömn och sen ut ännu en gång. Tippar på att vi fick uppleva sommarens sista varma dag, dum som jag är kopplade jag inte riktigt hur varmt det var så både jag och Moa var rätt påklädda och svettiga men det funkade ändå. Däremot fick jag någon slags panikångestattack när jag gått förbi torget och passerade dom söta lägenhetshuset här i närheten, dom har portar man kan spegla sig i och jag såg GROTESKT FET UT, stannade upp i panik och försökte desperat trolla bort alla valkar genom att dra i leggingsen och trosorna och den tighta klänningen jag varit dum nog att ta på mig. Det gick inte, trollade jag bort en valk så ploppade det ut fett någon annanstans istället. Blev lite gråtfärdig och försökte använda vagnen samt handväskan som en slags sköld framför min gigantiska kroppshydda. Det funkande inte. Så när vi skulle gå tillbaka från lekplatsen tog jag en bakväg och liksom smög i skogen för att slippa bli sedd av mer folk.
Här i trädgården såg vi en ekorre i alla fall, det var ju festligt.
Jag är trött på att vara trött och fet, och igår läste jag igenom en gammal dagbok från 2004-2006 ungefär och blev vansinnigt deprimerad över hur överjävligt man hade det då. Det är tur att man har lill-Mos och Mikael, dom gillar mig fastän jag är trött, fet och gnällig.
Här är hon, ögonstenen i mitt liv och min sömnförgörare:
Lördag
En riktigt lång och kaosartad vecka lider mot sitt slut. Detta kaos beror förstås på tanden som är på väg upp i fisens mun, jösses vad dåligt hon ätit, jösses vilket dåligt humör hon varit på och JÖSSES vad lite sömn jag har fått. I torsdags såg jag faktiskt asiatisk ut, mina ögon var helt ihopkrympta och jag vinglade omkring av total sömnbrist. I natt sov Moa bättre (peppar, peppar!) och hon har börjat äta annat än yoghurt och rödspätte-puré utan att spotta det över hela köket. Tack gode gud.
I onsdags var i alla fall Veronika här och fikade, gud så mysigt! Tänk att hon ska flytta till våra Frölunda-krokar, och dessutom bara plugga 50% ett tag så att vi har all tid i världen att mysa med henne, jag och lillmos. Jag är sjukt glad över att ha henne i närheten, inte för att vi bott särskilt lång ifrån varandra innan heller, men bara det att det är gångavstånd är ju ljuvligt, och ytterst praktiskt när man ska släpa på skrik och panik. Då ska jag våldgästa henne och dricka stooora glas vin omgående, en tjejkväll är vad jag helt klart behöver. Jag har ju tjejkväll varje dag visserligen, men Veronika varken bits eller bankar med kastruller tills man tror att trumhinnorna ska spricka, haha.
Alla kort jag tog blev suddiga av någon märklig anledning men jag fick i alla fall ett fint:
I torsdag var jag som sagt riktigt, riktigt död. Natten var lika helvetiskt som tisdagens, då Moa började vakna vid 23-tiden när jag precis somnat och sedan fortsatte att vakna 6-7 gånger fram till 01 då hon var vaken en timmeoch sen vaknade igen klockan 05...
Var som en zombie hela morgonen och när det var dags för Moas förmiddagslur tog det en timme att få henne att somna och sen vaknar hon igen efter en kvart, satt en halvtimme till och försökte få henne att somna om när hon nästan sov bajsade hon och jag förstod att det var kört- och jag grät som ett barn. Stod och riktigt hulkade och bytte bajsblöjan, stackars Moa såg helt förvirrad ut. Vi begav oss i alla fall sedan ut, först var vi på lekplatsen i Flatås en timme (det stod en tjej och rökte i sitt fönster och glodde på oss hela tiden vilket gjorde mig aningen nervös och sedan lekte vi i trädgården här hemma istället, Moa har kommit på att man kan krypa in under vagnen och ner i varukorgen, höll på att skratta ihjäl mig trött som jag var.
Idag har vi varit hos svärföräldrarna på middag, kom ganska nyss hem. MÄNGDER av god mat som vanligt, jag var ytterst pinsam och vräkte på två gigantiska portioner som vanligt, så det blev inga matlådor över till dom, haha. Jag kan inte hålla emot när det gäller god mat alltså, det går inte. På tal om god mat så gjorde jag en ruggigt god tacograttäng igår och det blev överraskande nog en rejäl laddning mat över som jag drömde om hela natten och såg fram emot att äta upp till frukost- det var dock NÅGON som länsat alltihop redan när jag kom upp, gud så sorgsen jag blev.
I alla fall så var det jättetrevligt hos svärföräldrarna, Moa var glad som en lärka och försökte på alla sätt sabotera deras inredning men lyckades tack och lov inte. Hon har börjat kasta saker nu också, den räven. Där sitter man och äter middag i godan ro exempelvis också kommer det en vattenmugg farande med skrämmande kraft, hon är nästan läskigt stark. Inte en lung stund har man, hehe.
I onsdags var i alla fall Veronika här och fikade, gud så mysigt! Tänk att hon ska flytta till våra Frölunda-krokar, och dessutom bara plugga 50% ett tag så att vi har all tid i världen att mysa med henne, jag och lillmos. Jag är sjukt glad över att ha henne i närheten, inte för att vi bott särskilt lång ifrån varandra innan heller, men bara det att det är gångavstånd är ju ljuvligt, och ytterst praktiskt när man ska släpa på skrik och panik. Då ska jag våldgästa henne och dricka stooora glas vin omgående, en tjejkväll är vad jag helt klart behöver. Jag har ju tjejkväll varje dag visserligen, men Veronika varken bits eller bankar med kastruller tills man tror att trumhinnorna ska spricka, haha.
Alla kort jag tog blev suddiga av någon märklig anledning men jag fick i alla fall ett fint:
I torsdag var jag som sagt riktigt, riktigt död. Natten var lika helvetiskt som tisdagens, då Moa började vakna vid 23-tiden när jag precis somnat och sedan fortsatte att vakna 6-7 gånger fram till 01 då hon var vaken en timmeoch sen vaknade igen klockan 05...
Var som en zombie hela morgonen och när det var dags för Moas förmiddagslur tog det en timme att få henne att somna och sen vaknar hon igen efter en kvart, satt en halvtimme till och försökte få henne att somna om när hon nästan sov bajsade hon och jag förstod att det var kört- och jag grät som ett barn. Stod och riktigt hulkade och bytte bajsblöjan, stackars Moa såg helt förvirrad ut. Vi begav oss i alla fall sedan ut, först var vi på lekplatsen i Flatås en timme (det stod en tjej och rökte i sitt fönster och glodde på oss hela tiden vilket gjorde mig aningen nervös och sedan lekte vi i trädgården här hemma istället, Moa har kommit på att man kan krypa in under vagnen och ner i varukorgen, höll på att skratta ihjäl mig trött som jag var.
Idag har vi varit hos svärföräldrarna på middag, kom ganska nyss hem. MÄNGDER av god mat som vanligt, jag var ytterst pinsam och vräkte på två gigantiska portioner som vanligt, så det blev inga matlådor över till dom, haha. Jag kan inte hålla emot när det gäller god mat alltså, det går inte. På tal om god mat så gjorde jag en ruggigt god tacograttäng igår och det blev överraskande nog en rejäl laddning mat över som jag drömde om hela natten och såg fram emot att äta upp till frukost- det var dock NÅGON som länsat alltihop redan när jag kom upp, gud så sorgsen jag blev.
I alla fall så var det jättetrevligt hos svärföräldrarna, Moa var glad som en lärka och försökte på alla sätt sabotera deras inredning men lyckades tack och lov inte. Hon har börjat kasta saker nu också, den räven. Där sitter man och äter middag i godan ro exempelvis också kommer det en vattenmugg farande med skrämmande kraft, hon är nästan läskigt stark. Inte en lung stund har man, hehe.
En korg kommer lastad
Med en bebis på Ica MAXI.
Bebisens ord är lag
Det här tycker Moa är roligt just nu:
- Stänga av/sätta på/stänga/sätta på teven (så att man måste dra ur sladden).
- Stänga av/sätta på/stänga/sätta på dvd:n (så att man måste dra ur sladden).
- Stänga av/sätta på/stänga/sätta på pappas dator (så att man måste dra ur sladden).
- Spotta mat, gärna över sina kläder med helst på mammas kläder.
- Skrika.
- Gnälla.
- Göra "dring-dring" ljud ala Crazyfrog.
- Dra i hår.
- Möblera om i köket.
- Pilla ut köksredskap ur BARNSÄKRA lådor och lägga dom i sin egen kökslåda längst ner.
- Pilla med barnmatslock.
- Titta på Iggle Piggle och hennes andra vänner i programmet "I drömmarnas trädgård".
- Bitas med sin enda tand.
- Bli blåst på rumpan under blöjbyten.
- Titta på fåglar.
- När pappa leker tittut med nallen.
- Plocka skit från golvet, helst pappersbitar och stoppa i munnen (igår pillade jag ut en småsten, härromdagen FYRA okokta makaroner).
- Åka vagnen (en stund).
- Åka bil (en stund).
- Sitta i selen (en stund).
- Göra ljud i trapphuset där det ekar.
- Öppna toalettlocket.
- Titta på reklam på teve.
- Slita ner alla kläder från torkställningen.
- Rycka blad från palmen (och äta dom).
- Få alvedon gnuggat på tandköttet där det gör ont (hon blir helt vild av glädje så fort hon ser alvedonflaskan...?).
- Försöka slita loss mammas navelpiercing.
- Imse vimse spindel.
Detta tycker Moa är tråkigt just nu:
- Sova.
- Äta.
- Vara vaken.
- När mamma lämnar rummet för en enda sekund utan att hon är med.
- Bli på eller avklädd.
- Få öronen tvättade.
- Somna om på natten när hon vaknar (vilket är ganska frekvent).
- Sina leksaker.
- Gå i affärer.
- Vara hemma.
- Vara någon annanstans.
- När mamma pratar i telefon.
Detta tycker mamma skulle vara roligt just nu:
- SOVA.
- Ta en cigarett.
- Helkroppsmassage.
- Stänga av/sätta på/stänga/sätta på teven (så att man måste dra ur sladden).
- Stänga av/sätta på/stänga/sätta på dvd:n (så att man måste dra ur sladden).
- Stänga av/sätta på/stänga/sätta på pappas dator (så att man måste dra ur sladden).
- Spotta mat, gärna över sina kläder med helst på mammas kläder.
- Skrika.
- Gnälla.
- Göra "dring-dring" ljud ala Crazyfrog.
- Dra i hår.
- Möblera om i köket.
- Pilla ut köksredskap ur BARNSÄKRA lådor och lägga dom i sin egen kökslåda längst ner.
- Pilla med barnmatslock.
- Titta på Iggle Piggle och hennes andra vänner i programmet "I drömmarnas trädgård".
- Bitas med sin enda tand.
- Bli blåst på rumpan under blöjbyten.
- Titta på fåglar.
- När pappa leker tittut med nallen.
- Plocka skit från golvet, helst pappersbitar och stoppa i munnen (igår pillade jag ut en småsten, härromdagen FYRA okokta makaroner).
- Åka vagnen (en stund).
- Åka bil (en stund).
- Sitta i selen (en stund).
- Göra ljud i trapphuset där det ekar.
- Öppna toalettlocket.
- Titta på reklam på teve.
- Slita ner alla kläder från torkställningen.
- Rycka blad från palmen (och äta dom).
- Få alvedon gnuggat på tandköttet där det gör ont (hon blir helt vild av glädje så fort hon ser alvedonflaskan...?).
- Försöka slita loss mammas navelpiercing.
- Imse vimse spindel.
Detta tycker Moa är tråkigt just nu:
- Sova.
- Äta.
- Vara vaken.
- När mamma lämnar rummet för en enda sekund utan att hon är med.
- Bli på eller avklädd.
- Få öronen tvättade.
- Somna om på natten när hon vaknar (vilket är ganska frekvent).
- Sina leksaker.
- Gå i affärer.
- Vara hemma.
- Vara någon annanstans.
- När mamma pratar i telefon.
Detta tycker mamma skulle vara roligt just nu:
- SOVA.
- Ta en cigarett.
- Helkroppsmassage.
Mina hjärtan
Mosan 5 dagar:)
Ååååh så liten och söt!
Obehagliga sanningar jag har insett under mitt år som mamma
Snart fyller fjärsingen ett år och filosofisk som jag är har jag sammanfattat en liten lista på sådant jag inte hade en aning om tidigare:
- Det är skillnad på trött och trött. Sömn är grymt underskattat innan man får barn. Förr var man trött när man hade råkat sitta upp till klockan 02 på natten och tittat på film när man skulle upp tidigt och jobba dagen efter- tro mig, det är inte trötthet, det är lyx. Trött på riktigt blir man när man inte har fått sova när man själv vill på ett år och är en vandrande jour dygnet runt som när som helst kan väckt igen när man väl sover.
- Om man räknar med att jag bytt minst sju stycken blöjor om dagen det senaste året resulterar det i 2555 blöjbyten hittills (låt oss dra av ungefär 100 byten som herrn i huset avklarat).
- Även jag kan bli tjock. Efter att ha kunnat äta vad jag vill i tjugo år (och då har jag fan inte snålat med maten!!) så fick jag äntligen vad jag faktiskt förtjänar, fettvalkar. Ämnesomsättningen blev helt kaputt, och det retar mig något vansinnigt. Speciellt när jag faktiskt var smal igen de två månader jag ammade, tji fick jag! Alla gravida kvinnor maler på om hur smala dom ska bli efter förlossningen och det gjorde även jag, vilket är väldigt skrattretande såhär i efterhand.
- Jag tycker att alla andra har det oerhört lätt och är allmänt triviala och ytliga och kan inte för mitt liv förstå vad jag gjorde hela dagarna innan jag fick barn och tycker att det är obegripligt att inte alla tycker att min bebis är bäst i världen och att jag är en superhjälte som är mamma. Jag nickar menande åt varenda mamma jag ser och mumlar om att barn är meningen med livet. Och det tycker jag också, men kan även erkänna att jag inte läst en dagstidning på ett år, jag lägger alldeles för mycket tid på att fundera ut Moas outfit inför dagen som ska komma och sorterar Moabilder i olika mappar efter kategori. Det kanske börjar bli dags att återvända till verkligheten.
- Det lurar faror överallt, inte bara tippande möbler, vassa föremål och eluttag utan mycket värre saker som människor som vill sparka/slå/kidnappa/döda mitt barn, och de där människorna kan i stort sett vara vem som helst man möter på gatan. Fast jag har blivit SÅ mycket lugnare med tiden, nu skriker jag inte "schas!" till fåglar som flyger förbi min barnvagn.
- Moa har ätit minst två barnmatsburkar om dagen sedan hon var fem månader. Det blir en total kostnad på 3780 kronor för endast barnmat de sista sju månaderna om man räknar med att varje burk kostar 9 kronor i snitt, och då kan jag ju lägga till att hon äter ersättning, välling, yoghurt och gröt varje dag också.
- Moas garderob är ungefär fem, sex, sju gånger så stor som min egen. Eftersom att jag är allmänt fet och ganska fattig så har jag omedvetet låtit min fåfänga sida satsas på Moa istället, jag lägger mer tid på att göra i ordning henne när vi sak iväg än på att göra i ordning mig själv. Skrämmande, varningsklockorna ringer! Men det är ju så mycket roligare att klä upp lillfjärt, den vackraste flickan i världen än hennes dassig mor:P
Massa obehagliga sanningar, och ändå är man lyckligare än någonsin. Knepigt va!
- Det är skillnad på trött och trött. Sömn är grymt underskattat innan man får barn. Förr var man trött när man hade råkat sitta upp till klockan 02 på natten och tittat på film när man skulle upp tidigt och jobba dagen efter- tro mig, det är inte trötthet, det är lyx. Trött på riktigt blir man när man inte har fått sova när man själv vill på ett år och är en vandrande jour dygnet runt som när som helst kan väckt igen när man väl sover.
- Om man räknar med att jag bytt minst sju stycken blöjor om dagen det senaste året resulterar det i 2555 blöjbyten hittills (låt oss dra av ungefär 100 byten som herrn i huset avklarat).
- Även jag kan bli tjock. Efter att ha kunnat äta vad jag vill i tjugo år (och då har jag fan inte snålat med maten!!) så fick jag äntligen vad jag faktiskt förtjänar, fettvalkar. Ämnesomsättningen blev helt kaputt, och det retar mig något vansinnigt. Speciellt när jag faktiskt var smal igen de två månader jag ammade, tji fick jag! Alla gravida kvinnor maler på om hur smala dom ska bli efter förlossningen och det gjorde även jag, vilket är väldigt skrattretande såhär i efterhand.
- Jag tycker att alla andra har det oerhört lätt och är allmänt triviala och ytliga och kan inte för mitt liv förstå vad jag gjorde hela dagarna innan jag fick barn och tycker att det är obegripligt att inte alla tycker att min bebis är bäst i världen och att jag är en superhjälte som är mamma. Jag nickar menande åt varenda mamma jag ser och mumlar om att barn är meningen med livet. Och det tycker jag också, men kan även erkänna att jag inte läst en dagstidning på ett år, jag lägger alldeles för mycket tid på att fundera ut Moas outfit inför dagen som ska komma och sorterar Moabilder i olika mappar efter kategori. Det kanske börjar bli dags att återvända till verkligheten.
- Det lurar faror överallt, inte bara tippande möbler, vassa föremål och eluttag utan mycket värre saker som människor som vill sparka/slå/kidnappa/döda mitt barn, och de där människorna kan i stort sett vara vem som helst man möter på gatan. Fast jag har blivit SÅ mycket lugnare med tiden, nu skriker jag inte "schas!" till fåglar som flyger förbi min barnvagn.
- Moa har ätit minst två barnmatsburkar om dagen sedan hon var fem månader. Det blir en total kostnad på 3780 kronor för endast barnmat de sista sju månaderna om man räknar med att varje burk kostar 9 kronor i snitt, och då kan jag ju lägga till att hon äter ersättning, välling, yoghurt och gröt varje dag också.
- Moas garderob är ungefär fem, sex, sju gånger så stor som min egen. Eftersom att jag är allmänt fet och ganska fattig så har jag omedvetet låtit min fåfänga sida satsas på Moa istället, jag lägger mer tid på att göra i ordning henne när vi sak iväg än på att göra i ordning mig själv. Skrämmande, varningsklockorna ringer! Men det är ju så mycket roligare att klä upp lillfjärt, den vackraste flickan i världen än hennes dassig mor:P
Massa obehagliga sanningar, och ändå är man lyckligare än någonsin. Knepigt va!
