Fröken Quick- Världens tuffaste mamma

Ett år, ett helt år har hunnit gå sedan du kommer till oss lillstrumpan.
Och jag kan inte med ord förklara hur överväldigande detta år har varit, på alla sätt och vis. Jag har varit tröttare, mer stressad, räddare, tuffare, gladare och lyckligare än någonsin tidigare. Framförallt lyckligare.

Ibland frågar jag mig själv varför jag skaffade barn. Hur vågar man skaffa ett alldeles eget barn? Ingenting blir någonsin som förr- man blir aldrig sig lik. Har läst någonstans att så fort man får ett barn så bär man hjärtat utanför kroppen för resten av livet, och det stämmer. Så fort jag fick det där svaga strecket på graviditetstestet så har jag varit rädd.
Jag var rädd varje vaken sekund för att jag skulle börja blöda och förlora dig.
Jag var rädd varje vaken sekund för att du skulle sluta sparka och att ditt hjärta skulle sluta slå.
Jag var rädd för att jag aldrig skulle få träffa det lilla livet som vi skapat som fanns i min mage, så nära men ändå så långt borta.
Sen föddes du, den allra sötaste lilla trollungen med massor av svart hår, silkeslen hy och med långa fina fingrar som du knäppte som en prost där på mitt bröst. Vi visste direkt att det var du som var Moa och det var så självklart att det var just du som bott där inne i magen.
Men jag är fortfarande rädd varje vaken sekund, jag är till och med rädd när jag sover. Nu är du inte längre ett barn i min mage, utan du är mitt barn, VÅRT barn. Och jag vet att om något skulle hända dig skulle mitt liv vara över, på riktigt. Du är så liten och världen är så stor och tiden går så FORT. Plötsligt inser jag att jag gärna skulle vilja stoppa in dig i magen igen, för jag är liksom inte redo att släppa ut dig än och jag vill helst inte dela med mig av dig heller. Men så fungerar det ju inte, så jag får göra mitt bästa för att hjälpa dig på vägen istället.

Moa,
jag ska gör allt i min makt för att göra dig lycklig. När du är sjuk, ledsen eller arg ska jag göra allt för att trösta dig och få dig att må bättre. Jag vill att du ska dela allt med mig, både glädje och sorg och jag kommer alltid, alltid att finnas vid din sida för att heja på dig när du lyckas och hjälpa dig upp när du faller.
Vi kommer inte alltid att komma överens eller ens förstå varandra, men du ska veta att jag alltid kommer att älska dig oavsett dina fel och brister och vad du än gör. Jag kommer alltid att älska dig för den DU ÄR.
Jag kommer inte alltid att räcka till och jag kommer aldrig att bli en perfekt mamma, men jag ska alltid göra mitt bästa. Jag ska lära dig allt jag kan och försöka lära mig av dig.
Du är det finaste, vackraste som någonsin hänt mig min lilla ettåring.

Mvh Mamma