Torsdag
Har precis nattat lill-sjukling, ätit en subs-macka med rostbiff (så sinnessjukt gott!) och sitter nu och jäser.
Ja, Moa är sjuk stackarn. Om man bortser från tredagarsfebern vid påsk så är det första gången hon är sjuk sedan sist hon var förkyld när hon var fem ynka månader så vi har ju haft löjlig tur som klarat oss från sjukor fram till nu.
Hon betedde sig tetigt hela tisdagen och vaknade vid 22-tiden på kvällen och skrek som en besatt, hon var snorig och vi förstod att NÅGON smittat henne med sin förkylning, denna någon är såklart Mikael eftersom jag aldrig blir sjuk. Sist jag var förkyld var i november 2007, en månad innan jag blev gravid, minns detta väldigt väl då jag hostade lungorna ur mig och var helt slö när vi försökte baka bebis. Jag har typ sveriges bästa immunförsvar.
Hur som helst så vrålade stackars Mosan som aldrig förr, jag var helt förtvivlad när ingenting hjälpte för att få henne att lugna ner sig, det har aldrig hänt innan. Hon gallskrek trots att vi dansade och sjöng alla barnsånger vi kunde komma på, hon kan ju slå halvt ihjäl sig och ändå glömma bort att hon är ledsen bara man klämmer till med "Hoppihoppihare" eller dylikt.
Till slut somnade hon i alla fall tack och lov, och har mått hyfsat trots snorig näsa och feber, däremot har hon inte velat äta alls utan levt på flytande föda samt frukt hela dagen igår och idag, och hon är väldigt slö även om hon leker och är glad. För första gången på gud vet när sitter hon i knäet och bara myser, hon lutar sitt lilla febriga huvud mot min axel, petar mig i håret och tuggar på min tumme, helt lugn- och det hör INTE till vanligheterna, hon brukar vara speedad all vaken tid. Mammas stackars lilla grodunge! Idag verkar i alla fall febern vara borta, tror att hon har ont i halsen och att det är därför inte vill äta.
Det börjar dra ihop sig mot ettårsdagen nu, vi ska ha kalas lördagen den nittonde, beslutade oss för att hyra en lokal ändå- det är bara att inse faktum, vår lägenhet är på tok för liten för kalasande och en massa småkusiner.
Har inte planerat ett skit än, vad ska man ha för tårta? Presenter har vi i alla fall nästan köpt klart, men lite till ska inhandlas och sen måste jag köpa omslagspapper också. Dessutom kommer det lite folk på torsdag nrä hon fyller också, så då måste man också fixa tårta och grejer.
Tänk, snart är hon ingen bebis längre, min stora ettåring. Buhuuuuuuhu!
Ja, Moa är sjuk stackarn. Om man bortser från tredagarsfebern vid påsk så är det första gången hon är sjuk sedan sist hon var förkyld när hon var fem ynka månader så vi har ju haft löjlig tur som klarat oss från sjukor fram till nu.
Hon betedde sig tetigt hela tisdagen och vaknade vid 22-tiden på kvällen och skrek som en besatt, hon var snorig och vi förstod att NÅGON smittat henne med sin förkylning, denna någon är såklart Mikael eftersom jag aldrig blir sjuk. Sist jag var förkyld var i november 2007, en månad innan jag blev gravid, minns detta väldigt väl då jag hostade lungorna ur mig och var helt slö när vi försökte baka bebis. Jag har typ sveriges bästa immunförsvar.
Hur som helst så vrålade stackars Mosan som aldrig förr, jag var helt förtvivlad när ingenting hjälpte för att få henne att lugna ner sig, det har aldrig hänt innan. Hon gallskrek trots att vi dansade och sjöng alla barnsånger vi kunde komma på, hon kan ju slå halvt ihjäl sig och ändå glömma bort att hon är ledsen bara man klämmer till med "Hoppihoppihare" eller dylikt.
Till slut somnade hon i alla fall tack och lov, och har mått hyfsat trots snorig näsa och feber, däremot har hon inte velat äta alls utan levt på flytande föda samt frukt hela dagen igår och idag, och hon är väldigt slö även om hon leker och är glad. För första gången på gud vet när sitter hon i knäet och bara myser, hon lutar sitt lilla febriga huvud mot min axel, petar mig i håret och tuggar på min tumme, helt lugn- och det hör INTE till vanligheterna, hon brukar vara speedad all vaken tid. Mammas stackars lilla grodunge! Idag verkar i alla fall febern vara borta, tror att hon har ont i halsen och att det är därför inte vill äta.
Det börjar dra ihop sig mot ettårsdagen nu, vi ska ha kalas lördagen den nittonde, beslutade oss för att hyra en lokal ändå- det är bara att inse faktum, vår lägenhet är på tok för liten för kalasande och en massa småkusiner.
Har inte planerat ett skit än, vad ska man ha för tårta? Presenter har vi i alla fall nästan köpt klart, men lite till ska inhandlas och sen måste jag köpa omslagspapper också. Dessutom kommer det lite folk på torsdag nrä hon fyller också, så då måste man också fixa tårta och grejer.
Tänk, snart är hon ingen bebis längre, min stora ettåring. Buhuuuuuuhu!
Kommentarer
Trackback
