Barnmorskebesök vecka 19+5
Idag har jag varit på första besöket hos min nya barnmorska, jag insåg att jag inte kommer orka åka till stan varje gång med min vidriga foglossning och med rastlös Mosa i släptåg så jag bytte hit till Frölunda och jag säger bara YES! Fan vad bra hon var! En hel timme var jag där istället för max 20 minuter som jag är van vid, äntligen en barnmorska som verkar kunnig och inte bara sönderstressad och ointresserad.
Följande siffror fick vi till:
SF-mått: Mättes inte, men livmodern är i navelplan precis som den ska vara.
Blodtryck: 115/55.
Bebisens hjärtljud: 150 slag/minuten.
Dom har kommit på en ny slags blodprovtagning som listar ut i förväg om man kommer få järnbrist eller inte, det provet togs vid inskrivningen och behövs inte förnyas under graviditeten, jag har fått järntabletter ordinerat redan som jag käkat i ett par dagar nu (inget blått bajs än, men det kommer väl).
Jag var så jävla impad av barnmorskan, när jag var gravid med Moa tog det evigheter för den barnmorskan att hitta hjärtljuden med dopplern och man blev iskall varje gång, nu prickade hon in lilla bebisens galopphjärta direkt trots att den är så liten än, och sen flyttade hon den en bit så att jag kunde jämföra bebisens och min puls- fräckt.
Fick massor av papper och information, bland annat till sjukgymnasten på Frölunda Sjukhus om foglossningen fortsätter jävlas, och det verkar de göra om jag håller igång på dagarna- och med Moa är det en omöjlighet att inte hålla igång.
Nu längtar vi efter dig bebis!
Igår var den påskfest på ÖF och Moa var utklädd till den allra näpnaste lilla påskkärringen! Lägger upp bilder till helgen som ett festligt elektroniskt påskkort. I alla fall så påskpysslades det (vi hoppade över den biten med tanke på att lilla damen äter upp allt hon ser som prasslar) och så sjöngs det vårsånger och annat festligt.
Idag har vi varit på ÖF igen (man blir lätt lite beroende av det där stället) och idag var det lugnt och skönt jämfört med igår. Årets första färskpotatisar har blivit inhandlade och det smakade väldigt, väldigt bra.
I morgon hoppas jag på storhandling inför påskhelgen, ska även fixa påskägg till mina kära tu. Frågan är vad Moa ska få i sitt ägg... Hon äter ju inte godis. Däremot har hon fått kalasa på vispgrädde till efterätt i några dagar, hon älskar det och kan behöva lite fläsk på sin spetiga kroppshydda.
Helgen kortfattat
* Årets första grillning (var egentligen i torsdags, men vi har firat långhelg här i och med magsjuka mammor och barn). 15 grader låg tempen bannemej på, den hann sjunka lite när det började grillas men ändå, det var varmt nog att sitta ute utan jacka i alla fall.
* Shopping i fredags, Mosan fick stanna hemma med Mikael. Det köpte en prickig mammablus till mig på HM, ett par nya solglasögon, en jeansklänning och svart tunika med paljettkatt till Moa på Lindex och sen fick hon även ett par vanliga svarta leggings och ett par Hello Kitty-leggings från HM (två för en, lovely!).
* Igår hanns inte så mycket med förutom en sväng till slaktaffären i Frölunda, fick med mig en massa gott hem- främst en rejäl laddning rostbiff som jag haft svåra cravings efter. Sen tog vi en familjetupplur på tre jävla timmar allihop på eftermiddagen och det blev en sen kväll med film.
Skriver mer när jag hinner, nu blir det chokladpudding med grädde (ja, jag är väldigt matfixerad just nu...). I morgon står påskfest på ÖF på agendan, ÄNTLIGEN kan vi gå dit igen när Moas vattkoppor är borta!
Gårdagens outfit:
Tröja samt tights: Name it Storlek 86.
Väst: HM storlek 86 (hon är ju så spinkig).
Magen vecka 20- Halvtid!
Här kan ni jämför med halvtidsmagen med Moa (som jag tyckte var JÄTTESTOR då, och det var den ju med tanke på att den var platt från början...).
Helt annorlunda form, kan det bero på vart moderkakan ligger kanske? Bebisen ändrar ju läge hela tiden så det kan ju knappast bero på det än eller?
Graviditetsvecka 20
Grattis! Du är nu halvvägs genom graviditeten. Det har gått 18 veckor sedan befruktningen och din bebis är nu 18-20 cm från huvud till stjärt och väger c:a 250 gram, ungefär som en stor chokladkaka.
Bebisens hud börjar nu bli tjockare och körtlar under huden börjar utsöndra ett vaxliknande ämne som kallas vernix. Detta ämne kommer att täcka din bebis hud och skydda den mot fostervattnet under resten av graviditeten. Lanugohåret på bebisens kropp hjälper till att fixera den skyddande vernixen.
Huvudhår och tånaglar börjar växa på det här stadiet, liksom hår på överläppen och i ögonbryn.
Din midja har sannolikt vuxit och är inte lägre synlig. Livmodern har fortsatt växa upp i magen och kan nu kännas i höjd med naveln. Den växande bebisen och livmodern trycker din buk utåt och genom återstoden av graviditeten kommer den att fortsätta trycka på dina lungor, mage och njurar. Detta kan göra att du lättare blir andfådd, behöver kissa oftare och inte kan äta lika mycket, samt orsaka förstoppning.
Det ökade trycket kan också göra att din navel tryck ut och blir som en liten kula iställer för ett hål. Många får också bristningar i huden på magen då den töjs ut i snabb takt. Detta gäller också bukmuskularturen som dras isär och stäcks ut, och blir därmed något försvagad. Man brukar därför rekommendera gravida kvinnor att inte belasta bukmusklerna i onödan.
Eftersom jag blev framskjuten tre dagar efter ultraljudet är jag vips i vecka 20 redan nu, så jag har helt glömt att fota vecka 19-magen, får väl göra det idag. Nytt BF är för övrigt 18 augusti, tjoho!
Det bubblar på i magen, än så länge är den här knatten helt klart lugnare än vad Moa var dock. Har känt en rörelse utanpå magen EN ynka gång och det var ren tur att jag hade handen där just då. Spånar lite på om det är det extra fettlagret som tillkommit sedan förra gången som dämpar rörelserna från junior...
Foglossningen har förvånande nog blivit BÄTTRE sedan förra veckan och knappt känts av alls, nu har jag åmat mig över ligamentsmärtor och öm mage som med största sannolik beror på gårdagens kräkningar. Mina magmuskler är inte vana vid såna där påfrestningar!
För övrigt är blogg.se värdelöst. Jag får publicera mina inlägg flera gånger för att det överhuvudtaget ska synas på bloggen sen.
Här vare sjukt!
Vaknade i natt och mådde skit, kunde inte koppla riktigt vad det var som var galet men jag släpade mig upp och frös så att jag nästan darrade ner från toalettstolen när jag kissade. Drack en klunk vatten och sprang sedan och kräktes som exorcisten i toastolen, det tog aldrig slut! Sist jag spydde utan att det var sprit inblandat måste vara minst 10 år sedan.
Sov som en jävla kratta resten av natten och har varit jävligt krasslig hela dagen, har nojat över att jag råkat äta någon farlig listeria/toxoplasma-bacill som kan skada bebis i magen. Men så är inte fallet, för Moa är också dålig och har raketbajsat ner typ fyra ombyten kläder bara idag, stackarn. Man märker ju vem som är den klena i alla fall, hon har flängt runt lika hysteriskt som vanligt medan jag har varit helt däckad.
Tyckte att det räckte med EN sjukdom den här veckan, hon fick ju vattkoppor i fredags som nästan är helt borta nu. Ska inte klaga visserligen, för kopporna var grymt lindriga, hon har inte haft ont av dom alls. Dessutom fick hon max 20-25 stycken och blev inte helt täckt som en del blir.
Var på möte med banken igår och har nu ett lönelöfte på 1,7 mille, sist begärde vi löfte på 900 000 så det var ju lite skillnad, härligt att ha lite mer pengar att röra sig med. Så nu är det visningar som gäller för hela slanten, vi ska även sätta ut lägenheten för försäljning rätt omgående så har man det överstökat. Lite läskigt kan man ju tycka, ett sälja innan vi köpt något annat men i allra värsta fall så får vi ta en lägenhet i Marks bajskommun, det finns alltid lediga att tillgå.
Nu jävlar ska vi bort från den här hålan!
Rutinultraljudet!
Yes, idag var det äntligen dags. Dom har ju skjutit fram det här i götet så att man måste vara i minst vecka 19 innan det är dags, gärna 20.
Mikaels mamma kom hit för att passa Moa och vi tog firmabilen till Östra (våran bil är för övrigt skrotad, men det är en annan, väldigt tråkig historia). Vi kom dit en bra stund i förväg så jag roade mig med att fylla blåsan med hjälp av vattenautomaten och Mikael roade sig med att störa sig på andra i väntrummet som vanligt.
13.15 var det vår tur och jag drog en lättnadens suck när jag såg lilla bebisen flaxa runt på skärmen. Även om magen är rund och go och jag känner bubbel och har sammandragningar varje dag så är man nojig. Minns jag rätt kände jag första sparken på utsidan av magen i den här veckan förra gången, det har jag absolut inte gjort nu. Så jag blev rätt förvånad när det visade sig att moderkakan ligger i bakvägg och inte framtill som sist, så det är nog bara en lugn bebis helt enkelt.
Tvåanbebisen var helt klart en cool typ, i början låg hen med händerna korsade bakom huvudet och sedan var hen relativt still med underkroppen under hela undersökningen, men händerna åkte in och ur munnen och fäktade hej vilt. Jag gjorde mitt bästa för att skymta eventuell pillesnopp men nej, det var omöjligt att se. När hon mätte buken tyckte jag mig se någon konstigt som stack fram, men det visade sig vara en knytnäve. Men herrar brukar ju ha en tendens att pilla i skrevet hela tiden så det kanske ändå var något där... (ja, jag tror att det är en pojke).
Hur som helst så såg alla måtten jättebra ut, rund om magen var det lilla krypet. Tyckte att barnmorskan var lite snål med att visa oss allt dock, hon tog mest sina mått och pekade inte ut något direkt, så man fick fråga om det var något. Sist gång fick vi en guidad tur genom hela bebisen (Moa) i stort sett. Men det är kanske annorlunda när dom vet att man har barn sedan innan.
Jag var inte alls nervös för eventuella fel den här gången, det känns oviktigt på något sätt. Givetvis önskar jag av hela mitt hjärta ett friskt barn, men jag är övertygad om att vi hade älskat tvåan oavsett om något inte var som det skulle. Det är bara att se på Moa, det finns INGENTING som hade fått henne mindre värdefull i mina ögon.
Tänk att vi snart har två godbitar!
Här är två bilder, som egentligen är ett jävla skämt. Dom är SKAMLIGT dåliga. Tur att vi fick se det liv också:)
Stackars, stackars mig!
Åh, jag måste gnälla idag. Idag har det superarga trotsbarnet varit på ett alldeles ljuvligt humör och bortsett från lite bus så har hon uppfört sig strålande. Hon sov till och med middag för en gångs skull! Den ni!
Men trots världens mysigaste bebis så är det förbannat jävla synd om mig idag. Jag har SÅ ONT! Foglossningen började göra sig påmind redan runt vecka 12 och varit rätt smärtsam fram till nu, men sista veckan gör det något helt vansinnigt ont och jag kan knappt gå på på kvällarna, dessutom har det gjort ont redan från morgonen och ökat under dagen, innan har jag mest haft ont på kvällarna.
Det gör så ont att jag skriker till varje gång jag böjer mig och ibland bara när jag går helt vanligt, även om jag försöker lägga all vikt på vänster kroppshalva (det är på höger sida det gör ont). Hur ska detta gå? Magen kommer ju att bli betydligt större och trycket på bäckenet är ju inte minska direkt. Och jag har halva graviditeten kvar! (plus två extraveckor räknar jag med).
Ringde och bytte MVC idag, har ju gått inne i stan innan men insåg att det är betydligt smidigare att gå här i Frölunda, det är dessutom samma lokaler som ÖF och BVC och där är jag ju ändå jämt. Fick förvånande nog en tid 30 mars, hos min gamla barnmorska var inte nästa besök förrän någon gång i maj. Då ska jag be om remiss till sjukgymnast för något MÅSTE göras. Bälte är det enda jag hört att man använder, någon som vet något annat?
Usch, jag vill inte att Mosan ska ha världens tråkigaste mamma våran sista tid ensamma...
Moa 1,5 år!
Det finns ingen så ljuvlig, så tokig och så underbar! Och idag var det hela 1,5 år sedan du tittade ut till oss (om man nu kan benämna den förlossningen som "tittade ut"...).
Jag älskar dig gränslöst, Moa min Moa. Du är min värld!
Magen vecka 18
När jag var gravid med Moa hade jag (om jag får säga det själv) en väldigt tjusig päronformad mage. Den här gången har magen istället antagit en mystisk, fyrkantig form. Jag tror SÅ starkt att det är en pojkmage!
Grattis, allra sötaste lillasyster!
Ett stort grattis till min Linus på hennes Sweet sixteen idag! Vacker, begåvad och med ett hjärta av guld är hon och förtjänar den finaste av födelsedagar (fastän hon stal alla trumfkort i gen-lotteriet av våra föräldrar, hrm...).
Moa skickar en kladdig kram till moster!
Graviditetsvecka 18
Vecka 18
I vecka 18 är din bebis 13 till 14 cm lång från huvud till stjärt och tack vare de nu ökande fettdepåerna väger den omkring 230 gram. Den hitintills snabba tillväxten kommer nu att sakta ned något till ett något lugnare tempo.
Det finns fortfarande plats i livmodern och din bebis kommer att vara aktiv under perioder då den kan sparka eller till och med göra kullerbyttor! Runt den här tiden blir kan bebisen också börja känna av alltmer intryck från världen utanför magen och gör sin närvaro känd genom sparkar och slag. Benen genom vilka ljuden passerar till innerörat har förkalkats och hårdnat, och de nervbanor som tar emot och processar signaler från hörselcellerna utvecklas, vilket innebär att bebisen nu kan höra. Allteftersom graviditeten fortlöper kommer bebisen att vänja sig vid återkommande ljud, så som dina hjärtslag, röster, blodet som strömmar genom navelsträngen och andra vardagliga ljud. Den kan också bli skrämd av höga, plötsliga ljud.
Livmodern har fortsatt att växa upp i din mage. Om du mäter så kan du känna den ungefär på två fingrars bredd under naveln. Din livmoder är vid det här laget ungefär lika stor som en Nätmelon.
Även om viktuppgången varierar från kvinna till kvinna så ligger den genomsnittliga viktökningen i vecka 18 på mellan 4,5 och 6 kilo.
Vid det här stadiet i utvecklingen kan också eventuella defekter och missbildningar i hjärtat upptäckas vid en ultraljudsundersökning.
Idag har jag en sån foglossning att jag nästan blir mörkrädd... HOPPAS att jag gjort någon konstig rörelse när jag jagat runt Moa på ÖF och att det bara är något tillfälligt, för såhär ont brukar jag absolut inte ha.
För övrigt mår jag bra, det sprätter till i magen då och då, främst när den blir lite klämd om jag sitter framåtböjd eller så. Kommer inte alls ihåg hur pass ofta jag kände rörelser från Moa såhär tidigt i graviditeten, så jag blir lite nojig ibland- idag har jag inte märkt av någon större aktivitet alls. Å andra sidan har jag inte suttit ner och tagit det lugnt en enda sekund heller.
Mina graviditetsdrömmar blir bara sjukare och sjukare för varje natt som går!
Herre jä...
Sitter och känner mig tjock men fick en liten tankeställare när jag kikade på mina gamla magbilder från BF+12... Och plötsligt känner jag mig smal. Ska nog inte gnälla över att magen är degig efteråt sen, det är ju sinnessjukt att den kan växa sådär!
Tack för stöttande ord angående lilla trotsbarnet! Angelica, hon blir 18 månader nu på onsdag Mosan min. Håller tummarna för att det är någon trotsperiod, det känns som en stark tröst att det förhoppningsvis är övergående:)
Dagens outfit 11/3-10
Body: Lindex storlek 86.
Byxor: Lindex storlek 86.
Strumpor: Gekås.
Dagens outfit 6/3-10
Tröja: Me Too storlek 92
Byxor: Lindex storlek 86 (sjukt långa, så dom fick tas av då hon snubblade på dom).
Trött mamma
Ska försöka mig på ett blogginlägg trots att tangent "A" fortfarande är helt kaputt. Börjar nästan vänja mig nu.
Idag hjälpte Mikael sin far att flytta soffor och svärmor var här under tiden och sällskapade med mig och Moa och på eftermiddagen dök även min mor och lillsys upp och hälsade på efter en shoppingtur i stan. Väldigt trevligt och behagligt med sällskap då Mosan glömmer bort att vara galen av ilska när det är spännande besökare här som hon kan flirta med.
För ett humör från H-E har hon lagt till med sista veckorna, lilla damen. Hon som brukar vara idel leende, nu spenderas väldigt mycket tid varje dag med att vråla av frustration för att hon inte får förstöra något/klättra på höga möbler/använda teven som bollplank/springa rätt ut i gatan och bli överkörd av en lastbil. ALLT gör Moa väldigt upprörd just nu. Hon har ju börjat gå utomhus med skor nu också, hon har ju tokvägrat innan men när hon väl fattat galoppen stack hon iväg från mig med ljusets hastighet och visar sig vara totalt jävla livsfarlig! Hon sticker iväg totalt utan förvarning när man minst anar det i diverse korsningar och ut i gatan. Tror ni att hon går med på att hålla handen? Nej, då slänger hon sig platt och vrålar. Tror ni att hon går med på att bli buren över övergångsställen till exempel? Nej, då kränger hon så att man nästan tappar henne och skriker som om jag misshandlar henne.
Plötsligt förstår jag dessa "knepiga föräldrar" som tar på ungarna selar under promenader i trafik- hellre det än att ungen mosas liksom.
Jag vet inte vad detta beror på, om det är en tidig form av trots eller som jag trott ett tag- en blandning mellan trots och hörntänder, för mellan allt vrålande så tuggar hon på fingrarna hela tiden och det bara rinner dräggel i mungiporna vilket inte hör till vanligheterna. En sak är säker och det är att jag hoppas att hon taggar ner en aning tills det är dags för bebis i magen att ploppa ut- annars blir det tufft. Det var vår sura bvc-sköterska (vanligtvis inte så sur) tvungen att påpeka när vi var där nyligen, att "oj, det kommer inte bli lätt för dig med en till när Moa är SÅ AKTIV". Tack för den, kärringjävel.
Nu överväger jag starkt att gå och göra ett rejält jävla lass chokladpudding att lindra min galna trötthet med! Kanske tigga lite massage av Mikael också, men han pimplar öl och öl är svårt att konkurrera med, hehe.
Magen vecka 17
Gud, jag har så mycket att skriva om och en miljon bilder som jag skulle vilja ladda upp, men noll tid och noll ork. Ber ödmjukast om ursäkt. Ni kan ju gotta er i min tjockhet i alla fall!
Graviditetsvecka 17
Vecka 17
Vikten har fördubblats på bara två veckor och nu väger ditt barn c:a 100 gram. Längden från topp till stjärt är mellan 14-16 cm vilket motsvarar din hand om du spretar med fingarana.
Stora förändringar är på gång! Fostret börjar nu bilda livsviktigt underhudsfett, något som fortgår fram till förlossningen. Underhudsfett är viktigt för att kunna reglera kroppstemperaturen och för ämnesomsättningen. Vid den här tiden består din bebis vikt av ungefär 85 gram vatten och ett halvt gram fett. Efter 40 veckor är motsvarande siffra c:a 2.4 kg fett av den totala födslovikten på 3.7 kg.
Armar och ben är nu nästan fullt rörliga. Ögon och öron har nära nog fått rätt placering och bebisen liknar alltmer en människa.
Moderkakan växer med en otrolig hastiget tillsammans med bebisen, och vid förlossningen kommer den att väga nästan ett halvkilo. Såhär dags är moderkaken väl utvecklad och förser fostret med allt det behöver, och för bort avfall som det inte längre behöver. Samtidigt flyttas livmodern uppåt i din mage och kan nu kännas 3-5 cm nedanför din navel. Den syns förmodligen tydligt att du är gravid vid det här laget och en viktökning på 2,5 till 4 kg är normal.
Kanske har du redan känt bebisen röra på sig i magen, men det är inte ovanligt att det dröjer ytterligare några veckor. Det kan vara mycket lugnande att känna bebisens rörelser därinne, även om det inte är varje dag, och veta att allt är väl.
Du kanske märker att tandkött och näsa böder lättare, vilket beror på ditt ökade blodtryck och ökade blodvolym. Detta är helt normalt och inget att oroa sig för.
Härromdagen kände jag en första liten minispark! För övrigt har det varit fattigt med bubbel i magen sista veckan vilket nog mest beror på att jag inte suttit still på jobbet och kunnat känna efter utan jagat Mosan istället.
För övrigt är jag arg som ett bi titt som tätt, den här gången kan man snacka om hormoner jämfört med sist vill jag lova!
Magen är i alla fall stor och härlig och snart är det dags för rutin-UL (det är roligare att fokusera på än min foglossning till exempel, hehe).
Magen vecka 16
Min a-tangent har saknats sedan länge nu och det har suttit en gummiplupp där istället som man trycker på men nu har även den lossnat så jag får peta ner något spetsigt varje gång om jag ska trycka på "a". Ni anar inte hur ofta man använder den bokstaven... Så det här får blir något av en bildblogg tills vidare.
Dagens outfit 1/3-10
Tunika: Lindex Mumin storlek 86
Leggings: Lindex storlek 92
Graviditetsvecka 16
Vecka 16
Din bebis är nu ungefär 80 gram och 11-14 cm stor! Det är inte bara fostret som växer, utan också livmodern och moderkakan blir större för att kunna försörja utrymme och näring till ditt växande barn.
Bebisen kan nu gripa med händerna, sparka och tillochmed göra kullerbyttor! Huvudet är nu upprätt och i ansiktet utvecklas muskler som gör att den redan kan grimasera, som att till exempel kisa, rynka pannan och öppna munnen. Skelettet har nu tillräckligt med kalcium för att kunna synas på en röntgenbild. Naglarna är väl utvecklade och benen är längre än armarna.
Då fostret rör sig allt mer och allt livligare så kan du möjligen börja känna dess rörelser i magen. En del kvinnor säger att det känns som gaser eller att magen kurrar. Om du inte känner bebisens rörelser ännu så ska du inte oroa dig, eftersom det kan dröja ända till vecka 20 innan du känner något.
Du kan känna att hjärtat slår hårdare än vanligt. Det beror på att du nu har 20-25% mer blod än vad du har normalt.
För bara sex veckor sedan vägde din livmoder ungefär 140 gram. Nu väger den 250 gram, nästan en fördubbling! Fostervattnet som omger fostret väger ungefär 200 gram.
Mjölkkörtlarna börjar producera mjölk omkring denna veckan och detta kan orsaka spänning och ömhet i brösten. Blodkärlen blir mer synliga under huden på grund av den ökade blodgenomströmmningen.
Jag har SÅ ONT i ryggen, eller snarare i svanken, foglossningen är REDAN vidrig, vilket är skrämmande. Det var ju egentligen samma sak sist om jag ansträngde mig, men skillnaden den här gången är att jag liksom inte kan välja hur mycket jag vill anstränga mig nu- ack så bortskämd man var sist!
Annars mår jag kanon, det bubblar i magen emellanåt och livmodern når nästan upp till naveln nu, en hel del sammandragningar avslöjar detta. Lustigt att det står att bröstmjölken börjar produceras nu, för jag har haft ont och för att citera Mikael, tuttarna känns "skvalpiga".
