Graviditetsvecka 25
Vecka 25
Din bebis är nu drygt 22 cm från huvud till stjärt och väger omkring 850 gram. Tänk dock på att foster växer olika fort från omkring den 20:e veckan så om din bebis skulle avvika lite från det genomsnittliga så är det i sig ingen anledning till oro.
Om bebisen av någon anledning skulle behöva förlösas nu så skulle det ändå ha en god chans att överleva utanför livmodern, tack vare en enorm utveckling inom neonatalvården. Respiratorer, monitorer och mediciner kan hjälpa en ännu omogna kroppen att klara sig utanför livmoderns trygga värld. Bebisen skulle behöva stanna några månader på sjukhuset eftersom den ännu är mycket mottaglig för infektioner och andra komplikationer.
Man kan nu höra bebisens hjärta med en dopplermonitor eller ett steoskop, och din partner kan kanske till och med höra det genom att lägga örat på rätt ställe mot magen.
Bebisen kan nu göra mer saker med sina händer, som till exempel knyta dem till nävar och ta tag i och hålla sina fötter. Det är också nu som den börjar föredra höger eller vänster hand.
Bebisen sover och är vaken efter en viss rytm under dygnet, något som du också förmodligen märker av.
Din livmoder har vuxit ordenligt senaste veckan och är nu ungefär stor som en fotboll. Översta delen av livmodern befinner sig nu ungefär mitt emellan naveln och bröstbenets nedersta del.
Vissa kvinnor upplever flest fosterrörelser när de vilar.
Det är helt sjukt vad tiden går fort! När jag var i den här veckan med Moa kändes det som om jag hade varit gravid en hel evighet.
Till min stora skräck har jag insett att den här bebisen är nattuggla på allvar. Hen sätter igång på allvar i magen runt klockan 20, härjar ett par timmar och lugnar sedan ned sig. Men sen. Moa har varit som förbytt i två nätter och petat mig i håret/pratat i sömnen/tagit min kudde/gjort plötsliga illtjut och VARJE gång hon väcker mig så är lillefot helt bananas i magen. Jag HOPPAS att det beror på blåsan är så full på natten att hen får det trångt, eller också att det är för att magen kommer i kläm i diverse ställningar- den här bebisen avskyr att bli trängd. Det räcker att man vilar handen på magen lite löst så blir hen irriterad.
Foglossningen har varit helt hemsk den sista veckan, vilket har bidragit rejält till mitt åskmolnhumör. Måste VERKLIGEN ta tag i det här med sjukgymnasten snart...
Magen vecka 24
Moa 19 månader
Här kommer i alla fall två bilder på den allra finaste lilla solstrålen i världen, som jag så gärna vill ha ett bra boende till...
Härliga nyheter...
Nej, några sådana har jag inte att dela med mig av. Ska väl inte ropa hej än innan vi vet helt hur det blir, men på husköparfronten ser det inte så jävla lovande ut. Allt verkade ju bra i lördags när diverse släktingar kikade på huset men efter en väldigt, väldigt noggrann besiktning av västsveriges segaste man (han höll på från 9.30 till 14.30 på eftermiddagen) så såg det inte så jävla bra ut längre.
En hel del fönsterbläck behövde bytas vilket inte var speciellt överraskande, sen var det lite diverse hobbysnickeri på fasaden som skulle behöva fixas vilket vi också var beredda på. Takpannorna var inte i toppskick heller men det är ändå överkomligt. MEN det fanns för mycket fukt i källaren, fuktnivå på 17% är tydligen okej men på några ställen i grunden låg fuktigheten på 23% och det fanns en liten mögelfläck på någon plywoodskiva. Har vi riktig tur (varför skulle vi ha det helt plötsligt?) så behöver det inte bli några större kostnader men det kan ju också bli riktigt jävla svindyrt och då blir det givetvis ingen husaffär. Väntar på en offert från anticimex vad det skulle kunna kosta att få det torrt och mögelsäkert.
Nu är jag ganska less på dessa jävla hus och på livet i allmänhet. Det börjar bli dåligt med tid nu innan nya bebis poppar ut, och försäljningen av lägenheten är ju igång. Vi har inte TID med mer jävla strul nu! Jag känner ren jävla avsmak till att bo kvar i den här pyttetvåan i det här jävla ghettot, jag får fan ångest av att tänka på att sitta här instängd med en nyfödd och Moa som får roa sig med att springa fram och tillbaka på dom typ 2 kvadratmetrarna som inte är möblerade redan. GROV jävla ångest.
Nej, jag vägrar tamejfan sitta fast i stan en jävla sommar till, eller en höst eller vinter för den delen. Jag vill härifrån NU och sen vill jag fan inte sätta min fot här igen. Dessutom är jag så helt jävla dödsförälskad i det här mögelhuset, jag hade inte bara börjat inreda i huvudet- jag hade flyttat hela mitt liv dit redan.
HELVETEEE!
Lägesrapport
Det går ju utför med mitt bloggande, det är ju ingen nyhet. Men nu måste jag nästan ha slagit rekord och det ber jag om ursäkt för. All elektronik bara brakar samman, min dator är ju körd sedan länge och förra veckan sa minneskortet i kameran upp sig (var bara runt 20-30 bilder som försvann men ÄNDÅ!), nu får vi använda ett pytteminneskort från gamla kameran och det tar en kvart att bara starta kameran och ta bilden. Dessutom är Mikaels dator inne på lagning så vi har dissat datorlivet en hel vecka och faktum är att det är förbannat skönt. Dels har vi haft MASSOR att göra och dessutom har vi myskväll med film varje kväll (och fotmassage till moi!) i soffan istället för att datornörda oss.
Bilderna från Mosans 19-månadersdag försvann till mitt förtret, det har ju blivit lite av en tradition. Men det kommer snart lite färska bilder och även någon bild på magen. Herregud, imorgon är ju sista veckan innan milstolpen vecka 25, tiden bara rasar iväg.
Insåg även att jag glömt skriva om 18-månaderskontrollen på BVC! Såhär så siffrorna ut:
Vikt: 11050 gram.
Längd: 86 cm.
Huvudomfång: 48 cm.
Hon är ju helt klart en lång stång utan mycket till kroppsfett precis som sin mor en gång i tiden MEN äntligen har kurvan svänga uppåt igen, och det TROTS sjukdom! Moa vägde 10 kilo på sin 8-månaderskoll, så ni förstår ju att det inte har hänt så himla mycket sedan dess. Nu slipper vi i alla fall extravägningar och ska inte dit igen förrän tvåårskollen, så JÄVLA skönt! Får jag önska en enda egenskap hos bebisen som bor i magen (förutom att hen är frisk såklart!) så är det att det är en matglad filur, ett sånt där barn som bara lassar in allt hen blir serverad, för det här matstrulet måste helt klart vara den tuffaste prövningen vi haft som föräldrar.
Har massor att berätta om, men det känns som om jag ligger lite för efter i tidsschemat för att hinna ikapp allt.
Men försäljningen av lägenheten är äntligen igång, vi har målat och grejat för glatta livet här hemma (inget att rekommendera med en 1,5åring i närheten) och imorgon ska vi göra slutliga besiktningen av ett hus, vi har redan låtit bekanta kolla igenom grunden, vinden, dränering och sådana saker men ska få det gjort ordentligt av anticimex för att vara på den säkra sidan.
Men det ser jävligt lovande ut och går allt bra imorgon skrivs det kontrakt för vi är tokkära i det här huset. Mer info kommer när allt är klart, för jag vågar inte ropa hej riktigt än...
Bildbomb
I brist på tangenter... Nu är det vår!
Graviditetsvecka 23
Vecka 23
Nu är bebisen omkring hela 29-31 cm och väger ungefär 575-690 gram. Den ser vid det här laget helt mänsklig ut och liknar en liten bebisdocka. Ansikte och kropp liknar dem hos en nyfödd.
Bebisen bildar underhudfett i rask takt men ser fortfarande lite röd och skrynklig ut eftersom huden bildas i en snabbare takt än underhudsfettet. Den röda färgen kommer av att huden börjar förlora sin transparens och bildar pigment. Du känner antagligen bebisen röra sig en hel del där inne när den sparkar och slår på livmoderväggarna. I takt med att den växer blir det mindre och mindre plats att röra sig. Ben, muskler och organ växer stadigt.
Bebisen rör navelsträngen och olika delar av sin kropp med händerna för att utforska. Den kan nu suga på tummen “på riktigt”, istället för att bara stoppa den i munnen. Den fortsätter att svälja fostervatten och vätskan och sockret som den får i sig på det viset fungerar som ett komplement till den näring som den får från dig och moderkakan. Du kanske kan känna små “skutt” i magen när bebisen hickar på grund av vätskan den svalt.
Bukspottkörteln mognar och kommer att bilda insulin som hjälper till att bryta ned socker.
Din livmoders översta del finns nu c:a 3 cm ovanför din navel. Din totala viktuppgång ligger förmodligen omkring 7 kg . Du kan får s.k. Braxton-Hicks kontraktioner vid den här tiden. Dessa sammandragningar kommer inte regelbundet och bör inte kännas smärtsamma. De är till för att förbereda din kropp inför förlossningen, och kommer att öka i styrka allteftersom graviditet fortlöper.
Du kan kanske känna sammandragningarna om du lägger din hand på magen. Bebisen kan förmodligen känna hur livmodern mjukt klämmer och masserar den, men det skadar inte bebisen så det finns ingen anledning till oro.
Fet fisk kan vara nyttigt för bebisens utveckling och det finns tecken som tyder på att kvinnor som har fet fisk i sin kost föder barn med en bättre utveckling av synen, enligt en studie från universitetet i Bristol.
Nu visar bebisen verkligen att han lever! Från att ha varit väldigt blygsam är det rena kickboxaren där inne som får magen att göra små hopp gång på gång. Är inte helt säker men jag tror att det dröjde längre innan jag kunde se Moa-sparkarna på utsidan av magen, men så låg ju moderkakan i framvägg som en dämpande vägg sist också.
Och bra det mår jag också, även om jag är lite dålig i magen emellanåt (inte bebismagen, utan BAJSmagen- höhö) och nu börjar även min blåsa fatta att det finns en liten inkräktare i närheten också, kissandet har blivit aningen mer frekvent även om det inte är i NÄRHETEN av hur det var sist när jag inte gjorde annat än att kissa dygnet runt.
En ny vagn-älskling!
Yes, vi har köpt en Phil&teds Sport syskonvagn! Undanbeder redan nu kommentarer som "men hur vååågar du köpa syskonvagn redan?" och liknande. Det är idiotiskt och rent av förolämpande att tro att VAGNEN skulle vara det jag tänkte på om något hände med lillbebis i magen. "Åh nej, min bebis dog och jag har köpt en vagn!"... Ja ni ser ju själva hur det låter.
Dessutom är jag en vagnfantast av högsta rang och när jag fått span på något jag vill ha så kan jag liksom inte sansa mig. Så nu är hon här och hon är röd och strålande vacker! Kan inte riktigt recensera vagnen än innan kört den med två kottar i, men jag gör ett försök:
Phil&Teds Sport- Fördelar:
- Väldigt lättkörd. Det är ju dom flesta trehjulingar men den känns betydligt stabilare än vår gamla Quinny-vagn med tre hjul till exempel.
- Handtaget går att ha högt på RIKTIGT! Inga mer böjda ryggar!
- Det funkar bra att hänga sig på vagnen som om det var en rullator i uppförsbackar, jag trodde att den skulle bli alldeles för baktung.
- Varukorgen är stor och lätt att komma åt.
- Det uppenbara, att det är en vagn som är lika bred som en enkelvagn trots att två barn får plats i den. Vi har testat (med en nalle) hur det blir när Moa sitter i syskonsitsen och bebisen ligger i sin lift och även hur det ser ut med syskonsitsen baktill sen. Och jag har svårt att tänka mig att man kan forsla två barn på ett smidigare sätt.
- Moa kommer inte komma åt att peta bebisen i ögat under promenader sen.
- Den är lätt att fälla ihop och blev sjukt liten och kompakt, mindre än vår Emmaljunga enkelvagn.
Phil&Teds Sport- Nackdelar:
- Bromsen är så trög att man vill spy. Min fot är för klen och jag får använda handen (not fun).
- Syskonsitsen är i minsta laget. Har man en lång unge som jag så kommer det bli trångt ganska fort.
- Sufletten är lite konstig, för att fälla upp den måste man öppna två tryckknappar och ihopfälld ser den lite misshandlad ut.
- Den grymma varukorgen kommer bli rätt svår att nå sen när bebisen ligger i liften eller när syskonsitsen är på där bak.
Bilder från premiäråket igår:
Jag är trött och övergiven av Mikael som är på LAN. Har jobbat nu torsdag och fredag vilket var väldigt avkopplande efter många långa dagar ute i solen. Det är helt sjukt ljuvligt väder! Jag njuter och Moa njuter, men min rygg njuter mindre dock av att jaga lillefjant helt maniskt när hon sätter igång på äventyr så två dagar i kontorsstolen på jobbet var precis vad jag behövde.
Har miljoner fina bilder att ladda upp och en hus-hemlighet att berätta snart, men det får bli i ett senare inlägg för nu ska jag ägna mig åt att peta på lillbebis i magen som satt igång ett sparkmaraton!
Magbilder vecka 21 och 22
Graviditetsvecka 22
Vecka 22
Nu är bebisen c:a 19 cm från huvud till stjärt och väger omkring 470-575 gram. Kroppen fortsätter att utvecklas dag för dag och de inre organen specialiserar sig på sina funktioner. Fostrets lever producerar enzymer och ansvarar för nedbrytning av bilirubin, ett ämne som bildas när röda blodkroppar bryts ned.
Eftersom livslängden för röda blodkroppar är kortare hos foster än hos vuxna människor bildas mer bilirubin hos foster än hos vuxna. Bilirubin går från fostret genom moderkakan till ditt blodomlopp där din liver hjälper till att bryta ned bilirubinet. Efter förlossningen kan bebisen uppvisa tecken på gulsot till följd av höga halter av bilirubin som den nyfödda levern ännu inte kan effektivt bryta ned. Detta uttrycker sig som en gulartad ton på huden och ögonvitorna. Detta tillstånd räknas inte som allvarlig och behandlas ibland med ljusterapi då ultraviolett ljus hjälper till att bryta ned bilirubin.
Bebisens sinnen utvecklas snabbt och tack vare en komplett uppsättning neuroner i hjärnan kan nu omgivningen och den egna kroppen utforskas, främst med hjälp av känseln. Känslen är ett av de första sinnena som utvecklas och bebisen kan röra sitt ansikte eller känna armar och ben.
I äggstockarna hos flickor finns redan alla de primitiva ägg bildade som hon kommer ha under hela sitt liv, och livmodern är fullt utvecklad.
Övre delen av livmodern befinner sig nu c:a 2 cm ovanför naveln och du känner dig sannolikt ganska tillfreds och bekväm med graviditeten. Magen är ännu inte så stor att den blir ett irritationsmoment i de dagliga rutinerna, och du kan förmodligen sitta och böja dig utan alltför mycket svårigheter.
Om du under tidigare veckor lidit av illamående så finns det en god chans att det har gått över vid det här laget.
Din blodvolym har ökat för att fylla behovet av ökad syresättning och näringstransport till fostret. Det mesta av ökningen är blodplasma vilket leder till en utspädning av de röda blodkropparna, något som kan leda till fysiologisk anemi, eller blodbrist. Måttet på denna utspädning av blodet kallas hematocrit och når sitt lägsta värde omkring den här perioden, efter vilken den ökade produktionen av röda blodkroppar börjar komma ikapp.
Det kan vara en god ide att låta läkare eller barnmorska kontrollera att du inte utvecklat en allvarlig blodbrist.
Hjälp vad tiden går, jag hinner inte riktigt med sedan jag gick plus tre dagar vid rutinultraljudet när jag flyttades bakåt.
Det känns att bebisen börjar växa till sig nu, sparkarna känns ganska tydligt utanpå magen och jag har haft växtvärk vilket var ett tag sen. Foglossningen har inte blivit värre i alla fall, däremot börjar det bli jävligt obekvämt på nätterna. Svanken värker och det gör ont att vända på sig (vilket man gör en hel del när man har förkylda barn bredvid som sover oroligt) och vaderna värker mystiskt, jag hade kramp i benen på nätterna med Moa och det här är väl något liknande.
I alla fall så är detta en ljuvlig tid att vara gravid och jag ska njuta rejält innan dom RIKTIGA tjockisveckorna kommer. (Har inte lagt in bilderna från kameran på ett tag, så det blir nog ett inlägg med både vecka 21 och vecka 22-magen sen).
.
Torsdag
Det är inte riktigt min dag idag, den saken är ju klar. Natten har varit full med pip (precis som gårdagens, och dagen innan det...) den där förkylningen släpper ju aldrig! Dessutom hade jag svårt att somna själv för jag började få en hemsk kittlade hosta som vägrade ge med sig, jag fick dyka ner med huvudet i kudden varje gång för att inte väcka den bebisbjörn som sov (underbart är kort). Klockan 5 gav jag upp och smög upp och gjorde en flarra välling, det brukar lura henne att somna om. 30 minuter låg jag sen blickstilla i sängen och klappade Mosan på ryggen och vågade knappt andas för jag var så rädd att hon skulle vakna på riktigt och tro att det var morgon. Men det visade hon sig tro ändå, yes! Gjorde ett försök att viska med min snällaste röst "Om du älskar mamma så somnar du om nu!" upprepade gånger men nä.
Pga den tidiga morgonen bestämde jag mig för att stanna hemma och sura resten av dagen, och har ägnat mig åt jätteroliga saker som att diska och byta lakan. Fick även en snilleblixt och försökte ta loss ena sidan på Moas spjälis. Hur tror ni att det gick då? Och hur arg tror ni att jag var? Jag fick loss sidan men sen tog det stopp, jag fattade inte hur jag skulle få dit stödbrädan och botten på sängen bara rasade ihop. Försökte då sätta tillbaka hela spjälsidan igen och upptäcker att jag skruvat så ihärdigt på ett ställe att jag på något vis böjt en metallgrej som skulle in ett hål för att få ihop sängdelarna igen. Då blev jag lite irriterad. Letade som en idiot efter en hammare att banka tillbaka skruven med men det var spårlöst borta, jag fick banka med en konservburk med tonfisk istället. Sen hittade jag inte en jätteviktig muttergrej, och då blev jag lite mer irriterad.
Kan ju lägga till att jag fick springa och hindra Moa från att fiska upp livsfarliga prylar ur verktygslådan HELA TIDEN och även köra en mindre livräddaraktion när hon för ovanlighetens skull rev sönder en bok och höll på att kvävas av papperet.
Annat trevligt som hänt idag är proppen gick när jag skulle dammsuga och efter ett telefonsamtal med Mikael visar det sig att man inte kan använda både tvättmaskinen och dammsugaren samtidigt, då går strömmen. Vid dagens lunch körde Moa en favorit i repris och matvägrade samt skvätte pastasås på väggen. Fick ett mindre sammanbrott och grät högljutt men nu börjar vi bli vänner igen (hon sover...).
En trevlig sak däremot är att Mikael är hon bilhandlaren och hämtar hem vår nya Kia precis just nu. Hon kommer att bli kvinnan i mitt liv!
Tisdag
Först vill jag tacka för länken till Stieg Larsson och glaskroppen som jag fick i en kommentar! även om det inte var det riktiga inlägget så räckte det med att se bilden, klockrent! (ingen verkar förstå komiken utom jag, så jag antar att min humor inte är som den ska).
Mitt tangentbord är fortfarande fucked up och av någon konstig anledning så blir inte mina inlägg styckeindelade när dom publiceras- om dom ens publiceras. Fattar inte vad som hänt med blogg.se, så mina inlägg är som ni märker rätt fattiga.
Vi hade i alla fall en väldigt, väldigt trevlig påsk. I fredags bjöd vi hit svärföräldrarna på middag och grillade på balkonger, gud så gott det blev! Jag gjorde en varm potatissallad till och var väldigt skeptisk till dressingen (dijonsenap, vinäger och andra väldigt starka dofter) men det blev jättegott. Både jag och Mosan var snoriga och lite klena men vi bet ihop och hade det väldigt trevligt.
På påskafton tog vi bussen(!) då bilen är kaputt och åkte ner till Frillesås, trots att planen var att sitta hemma och sura över att vi inte hade någon bil. Och OJ vad glad jag är att vi åkte! Kalasväder, god mat och lillskiten hade jättekul med alla sina kusiner, hon härjade runt i trädgården nästan hela dagen och ägnade sig åt viktiga saker som att lassa grus mellan olika spänner med hjälp av spade. Dessutom sprang vi på vår gamla högstadielärare inne på Konsum och det var ju väldigt festligt, vi pratade en lång stund. Det blev dock sen hemkomst för bussen till Kungsbacka blev sen så vi fick vänta på den jättesega Blå express-bussen och var inte hemma förrän strax efter 21 (och DET är sent för att vara vi!). Moa sov dock i vagnen hela vägen och somnade snällt om hemma hem med en flarra god välling.
Påskägg har ätits, vi har kört Stephen King-maraton på kvällarna (har betat av Rose Red och den långa varianten av The Shining) och Moa har fått måla lillebror till ett påskägg. Nej, jag vet inte inte att det är en pojke men på något sätt känner jag mig SÅ idiotsäker ändå. Han (eller hon...) har förresten blivit jäkligt aktiv de sista dagarna och Mikael har fått känna på första sparken! Eller spark och spark, jag har Moas kickar i färskt minne från när jag var höggravid, DÄR kan man snacka sparkar!
Påskbilder:
Graviditetsvecka 21
Vecka 21
Din bebis blodcirkulation är nu komplett och helt fungerande. Navelsträngen fortsätter att växa och bli tjockare alltmedan blodet strömmar med avsevärd kraft igenom för att förse bebisen med syre och näring. Moderkakan är nu nästan lika stor som bebisen.
Storleken kommer att fördubblas under andra halvan av gravid iteten. Bebisen är nu c:a18 cm lång från huvud till stjärt och väger ungefär 300 gram.
Nu mognar de olika organen. Matsmältningssystemet fungerar redan på ett grundläggande sätt och bebisen kan svälja fostervatten och ta upp vatten och socker och sedan göra sig av med restprodukterna. Denna mekanism är en förberedelse på livet utanför livmodern.
I blodet finns det redan ett stort antal röda blodkroppar, och vita blodkropparna börjar att bildas. I munnen börjar små smaklökar att bildas på tungan.
I princip alla kan nu se att du är gravid! Din livmoder borde nu kännas ungefär 2 cm ovanför din navel. Du har antagligen ökat 4-7 kg i vikt och allteftersom bebisen börjar bilda sina fettreserver kommer också din vikt att öka. Under de kommande 10 veckorna kommer du att gå upp ungefär hälften av den totala viktökningen under hela graviditeten.
Du kanske också märker av en ökad aptit eftersom du behöver 500 kcal mer per dag för att försörja din ökade ämnesomsättning. Det är bra att undvika mat som innehåller mycket fett, socker och kalorier, och istället äta frukt, grönsaker, spannmål och anndra naturliga baslivsmedel.
En del upplever ovanliga starka begär efter mat, och även efter sådant som inte är mat; såsom cigarettaska, kol och öl. Bli inte förvånad om dina ben svullnar upp under dagen. Detta kan avhjälpas genom att sätta fötterna i högläge någon eller några gånger under dagen. Blir svullnaden kraftig så bör du genast kontakta barnmorskan eller läkare för kontroll; särskilt om du har andra symptom så som huvudvärk och flimmer för ögonen.
Jag byter numera vecka på torsdagar så jag är lite sen med veckans uppdateringar som vanligt.
Både jag och lillmoset är förkylda och nattsömnen har sett bättre dagar, och JÄVLAR vad lillbebisen röjde i magen i natt när jag vakade över snorungen som gnällde och gnydde i evigheternas evighet. Hoppas att det bara var en tillfällighet och att han inte kickar järnet hela nätterna i vanliga fall också och tror att det är något han ska fortsätta med efter förlossningen... Med Moa stämde det att dygnsrytmen följde med ut från magen, hon hade raveparty från tidig morgon till sen kväll precis som nu men skötte sig på natten, och hon har ju alltid sovit helt okej under nätterna.
Foglossningen fortsätter att göra ONT ONT (tack för tipset om osteopaten kära Emelie, jag ska kolla upp det för fan vet att det behövs) men annars är jag befriad från hemska krämpor än så länge... Magen är lagom rund och inte tung att bära än. Har dock fått tillbaka min stora aptit så snart lär jag väl bli baktung istället.
Bättre sent än aldrig...
