Tredje dagen med dieten

Friskheten själv, Sofia Quick har gått och blivit förkyld. Känner mig döende då jag inte är van vid vanlig nästäppa.
Var uppe och matade Moa i natt så det verkar som om våra härligt nätter är ett minne blott igen- buhuhu. För övrigt sov hon i alla fall bra men jag var helt slut i morse ändå, så efter våra dagligt morgonrutiner och bebisbad så la jag mig och sov samtidigt som Moa, guuud så skönt.
Sen åkte vi till Frölunda och kikade runt lite och köpte present till dopet vi ska på på lördag, jag fruktar att det kommer bjudas en mass god fika där så man får vara stark. Det finns massor av söta mössor på Lindex nu som jag provade på Moa och hon var så söt att jag fnissade så att jag nästan kissade ner mig.

Lilla Moa, min lilla stjärna! Hon är så tokunderbar! Hon är så kelig just nu att jag blir helt matt av kärlek! Hon vill upp i knäet hela tiden och är man i jämnhöjd så klättrar hon upp som en liten apa på en, sätter sig bekvämt och kramas, lååånga kramar med sina små bebisarmar och jag börjar hulka varje gång och blir tårögd för att det är så vackert. Mitt allt, hon är så fantastisk!
Hon lär sig massor just nu också, härmar allt man gör. Idag kom hon hoppande ut från köket med en kastrull och en diskborste som hon hade knyckt, och den satt hon och diskade hur länge som helst. Idag var hon så söt, hon tog sin nya bok som hon fick i födelsedagspresent och la upp den på tevebänken, sen stod hon där jättelänge och bläddrade och filosoferade.
Men hon är inte bara snäll och gullig förstås, just nu har vi grova problem med:
1) Tandborstning. HUR liksom?
2) Behålla mössan på utomhus, hon får till och med av dom med snörning.
3) Behålla strumporna på. Hon hatar strumpor, varför är en gåta.



Dieten flyter på, jag är så jävla duktig.
Dagens LCHF-meny:
Frukost:
Kokta ägg med smör igen, skinka till idag.
Lunch:
Laxröra från igår, skinka och ostrullar samt skinka.
Middag:
Kycklingfilé i ugnen med chili och vitlökssås, med broccoli och sallad till.

Tisdag

Natten var bajs, så jag fick minsann igen för att jag skrev att hon sov så bra nu i gårdagens inlägg. Tror att jag sprang upp och fick vyssja henne åtminstone 5-6 gånger och sen vaknade hon som vanligt vid 05. Fast då sov hon nästan tre timmar mitt på dagen igår också när vi kom hem från Öppnis, hon sov först två timmar i sängen (vilket är ett mirakel när det är Moa vi pratar om) och när hon sen vaknade och jag la henne bredvid mig i sängen för att "välkomna till den vakna världen" som vi alltid gör, hehe, så somnade hon om och vi låg kvar en bra stund till och hade det alldeles, alldeles underbart under varma täcket.

Hur som helst så var det svinkallt i natt vilket var hemskt då, men när vi gick till Öppna Förskolan och dödens uppförsbacken var det väldigt tacksamt, jag blev knappt varm fast jag vanligtvis svettas som en gris när vi är framme. Svängde in på Hemköp först och inhandlade lite smått och gott (bland annat hallon till min vispgrädde i kväll, yes!). Väl framme på ÖF var det inte en kotte där utan jag, Moa och ledarna. Kändes lite skumt med tanke på att det säkert var 30 pers där under gårdagen, men vi roade oss friskt änd. Moa gav gummihästen Rody en massa tungkyssar som vanligt (ni kan ju tänka er hur ont det gör i mig som har bacillskräck...) och lekte med polisradion medan jag satte mig vid scrapbook-hörnan och filade på en namnskylt till lillmos. Det finns hur mycket fina pysselgrejer som helst som man kan go wild med och jag började nästan gråta när jag inte kunde besluta mig för vilka färgmatchningar jag skulle ha. Den ena ledaren Iréne sa till mig flera gånger att hon kunde stansa ut fler bokstäver i andra färger om jag ville ha det när hon såg min desperation men artig som jag är sa jag "nejdå det behövs inte". Det sura är att precis innan vi gick kom en annan åpen mamma som genaste befallde Iréne att stansa bokstäver åt henne. Det lönar sig aldrig att vara för mesig och snäll.

Dieten går vidare idag såklart, var dum nog att väga mig förut och givetvis hade ingenting hänt, det hade liksom knappt gått ett dyng. Men jag märkte helt klart skillnad på magen i gårkväll, jag har alltid mer eller mindre ont i magen och på kvällarna svullnar den upp till storlek höggravid- och då överdriver jag inte. Sedan jag hade Moamagen verkar det inte finns några som helst hinder i buken som gör att magen kan svullna helt enormt.
Här är iaf dagens LCHF-meny: 
Frukost:
2 kokta ägg med smör igen, och några baconskivor.
Lunch:
1 köttfärsfetabiff från igår, några skivor och bacon och tzatsikiresterna.
Middag:
En röra på laxfileér, ett paket bacon, svamp, broccoli, turkisk yoghurt och grädde.
Kvällsmat:
Vispad grädde med hallon <3.


Just det- vår tvättmaskin funkar igen! Jag trodde att jag hade fixat den härromdan men icke, den har varit paj. Men efter mkt om och men och ett samtal med min fasters man som jobbar med sånt där hittade Mikael en luddboll i slangen, en liten jävel men den satt på ett ställe där slangen var fäst med en klämma, så den korkade igen.
Älskade tvättmaskin! Man förstår inte hur mycket någon betyder förrän den är borta...

Första dagen med diet avklarad

Och jag har ont i huvudet- REJÄLT ont i huvudet. Är det sockret eller koffeinet eller både och tro? För det är ingen tvekan om att det är coca colan som är boven i dramat, min härliga, älskade cola!
Köttfärs/fetaostbiffarna blev helt sinnessjukt goda i alla fall! Jag åt fyra stycken stora rackare med massor av tzatsiki och ruccola. Måste ta reda på om man får äta wokgrönsaker för det har vi massor av i frysen men det är föga troligt- godkända grönsaker är såna som växer ovanjord, alltså går en hel del bort. Man får inte heller äta majs för det innehåller en massa socker.

Imorgon är det jag som köper en massa frysta bär, det ska jag kalasa på tillsammans med vispgrädde som jag fick tipsat om:) Trodde att kakao var okej och tänkte slänga ihop det med vispad grädde förut men det innehöll 13 kolhydrater så det sket sig. Men kanel ska funka i alla fall, också finns det tydligen något som heter vaniljpulver (inte vaniljSOCKER) och det kan ju också vara gott. Hallon får det fan bli, jag älskar hallon. Frukt är inte tillåtet vilket är lite synd, har såna persikohalvor i sockerlag som skrattar åt mig från skafferiet.

Nu ska jag snart kika på Hollywoodfruar, jag tycker att den där puckade bruden vars bror kom på besök förra avsnittet är så vansinnigt rolig! "Han betalar allt. Toppen". Underbart.

Måndag

Ännu en natt med ostörd sömn, tror att det är den sjätte på raken- tjohooo! Törs jag säga att jag tror att lillan är tillbaka i sitt vanliga sovmönster? Nej, det vågar jag nog inte. Men jag är i alla fall löjligt tacksam över varje natt med god sömn!

Vi har varit på Öppna förskolan idag igen och kom hem för en stund sen, fjärt ligger och sover och jag har käkat lunch. Det var MASSOR av folk där idag! Moa lekte järnet med Alex som vanligt och hälsade på lite nya små polare. Hon är så vansinnigt fascinerad av lite större barn också, i tre-fyraårsåldern. Jag skrattade så att jag nästan kissade ner mig när Moa följde efter en liten tjej som gick omkring med leksaksnappflaskan som Moa ÄLSKAR, hon kröp efter överallt och försökte både slita till sig flaskan och även snutta på den när tjejen höll den i handen.
Gipsavtrycket på hennes fot och hand är färdigt och jag har suttit och slipat på det lite idag, imorgon är det förhoppningsvis redo att lackas, det är hur fint som helst!
Jag passade även på att kila över till BVC (det ligger i samma byggnad som ÖF) och väga lillskrutt, hon hade ju bara gått upp 30 gram mellan 10 och 12-månaderskontrollen eftersom hon matvägrat och varit förkyld, men nu hade hon i alla fall gått upp 110 gram de sista två veckorna så det har nog tagit fart igen!

Dieten är påbörjad och det känns bra än så länge, även om jag vet att kvällen blir värst. Ingen cola och inget att smaska på, hur ska detta gå?
Dagens LCHF-meny:
Frukost:
2 kokta ägg mosade med smör.
Lunch:
1 chorizo med smält ost på, 3 skivor skinka, lite gurka och creme fraiche.
Middag:
Köttfärsbiffar med fetaost i, till det tzatsiki.

Som tilltugg eller fika rekommenderas det att man tar en skiva ost med smör på, haha.

Söndag

Det gick bra i fredags- tack och lov! Jag var väldigt blödig hela dagen och Moa var SÅ SNÄLL och SÅ UNDERBAR och det var nästan, nästan så att jag ändrade mig och ville ha henne hemma trots allt. Men vid sextiden på kvällen lämnade vi av henne trots allt, installerade alla hennes saker (som krokodilerna hon har i sängen) och informerade om hur all nattning, matning och lekande funkar för farmor och farfar, jag var lite hipsig och sa saker som "på den här blöjan finns det en kanin som sover på en måne- det är ett bra sätt att minnas att den blöjan ska hon ha på natten". Hade nog suttit kvar och babblat en bra tag om vi inte blivit utkörda.

Vi gick till Zorba och åt, ett grekiskt ställe vid Stampen. Kom på att det ju var aningen smidigare än att hitta parkering till bilen vid Linné. Dessutom var det på Zorba (som visserligen renoverats och bytt ägare) som jag och Mikael hade vår första seriösa fling sommaren 2006- nostalgiii! Oj vad full jag var den gången, jag var så på örat när det var dags att åka hem att jag behövde hjälp med att knäppa knapparna på jackan och dessutom åkte Mikael och Mathias med mig hela vägen till Angered på spårvagnen och tur var väl det.
Hur som helst så åt Mikael någon biff och jag åt souvlaki med pommes och tzatsiki (beställde in ett extraspett glupsk som jag är, haha). Väldigt gott och väldigt mysigt och sen ringde vi hem till svärföräldrarna och kollade läget innan vi åkte hemåt- allt var bra förutom att Moa hade grötvägrat som vanligt, det hängde jag upp mig på lite förstås.
Sen kom vi hem och parkerade oss i soffan och tittade på film, "Johan Falk" som utspelar sig i Göteborg men märkligt nog var inte en enda skådis göteborgare... Det var väldigt, väldigt konstigt att Moa inte var hemma och att man kunde prata högt och ha normal volym på filmen utan att hon vaknade. Det var skönt, men galet tomt. Sov som ett barn gjorde jag i alla fall, vaknade dock vid 09 vilket gjorde mig lite besviken på mig själv, vad fan liksom? 09 är ingen sovmorgon på riktigt. Vi åkte i alla fall till Burger King och handlade en riktigt lyxig, fettdrypande frukost som vi åt upp här hemma och sen åkte vi och hämtade det käraste vi har.
Så nu är det avklarat, den första separationen. Moa hade för övrigt inte varit ledsen alls och sovit hela natten utan en enda nappinstoppning, vi var SÅ stolta. Hennes farmor hade till och med fått henne att somna om vid 05.30 och sova vidare till 08.30- hur fan är det möjligt? Jag är imponerad.

Idag har vi varit och handlat inför den nya livet som börjar imorgon, då går vi på diet. LCHF närmare bestämt, det har ni nog hört om. Inga kolhydrater utan bara kött och fett. Jag kommer att DÖ av längtan efter potatis och coca cola men kött i mängder, grädde och ost är ju inte fel direkt det heller.
Önska mig lycka till mina vänner, målet är att gå ner ARTON kilo och jag kommer att hålla er uppdaterade! Det känns ju lite väl ambitiöst men med tanke på att jag en gång i tiden vägde fjuttiga 52 kilo till mina 178 cm så är det ju inte helt omöjligt.

Första natten utan Mosan:(

Ja, idag ska vi ha barnvakt för första gången (mamma hade ju henne i två timmar en gång men det räknas ju knappt). Nu ska Moa till svärföräldrarna och SOVA ÖVER. Jag har väldigt, väldigt ont i magen. Moa är ju tokmammig, det är bara jag som får trösta, natta och helst ska jag mata henne också, och det är nog mitt eget fel för jag är något av ett kontrollfreak när det kommer till henne. Eller jag ÄR ett kontrollfreak.
Men jag tror och hoppas ändå att det går bra, Moa är betydligt tuffare när jag inte är i närheten och kan dadda med henne, jag kan behöva lite träning på att släppa rollen som kycklingmamma och pusta ut lite för första gången på ett år (inte för att jag tror att jag kommer slappna av speciellt mycket, men jag behöver i alla fall inte sova med örat spetsat hela natten).

Vi ska ut och käka, har inte spikat vart det blir än så länge men käraste Veronika föreslog "Lilla tavernan" på Linné och grekiskt är ju inte helt fel. Sen har vi laddat upp med hyrfilm, chips och dipp (såklart) och några kalla cider till mig och öl till herrn. Har även planerat in lite hett sex utan snusande bebis i spjälsängen och en lååång natts god sömn. Moa har sovit hela nätterna utan att vakna nu i TRE nätter i sträck, guuuud så glad jag är! Men hon har vaknat vid 05 också så nu ser jag fram emot att sova hela natten OCH morgonen. Förmodligen kommer jag att vakna av ren refex, men då kan jag bara breda ut mig i sängen och somna om, eller varför inte ligga och dra sig i sängen på morgonen? Fan vet när jag gjorde det sist! Tänk att man inte fattade vilken lyxtillvaro man hade innan- ofattbart!

Tvättmaskinen har gått sönder! Den var helt fylld med vatten igår när tvätten var klar och kläderna simmade omkring. Efter mkt om och men och lite hjälp från familjeliv.se så hittade jag den lilla luckan till filtret (som man var tvungen att bända upp med en kniv, smart konstruktion...), jag drar ut filtret och ut forsar EN MASSA VATTEN, slängde fram handdukar på golvet i panik och sedan släpade jag dit en IKEA-kasse som jag fångade upp vattnet i, det slutade till slut rinna och jag gjorde rent filtret- vilket var väldigt välbehöveligt. Men tror ni att den funkar nu då? Neeej. Jag ringde pappa på jobbet och gnällde och han föreslog att vi ska kolla slangen till avloppet också, så det ska Mikael få fixa när han kommer hem, i värsta fall jobbar min fasters man med tvättmaskiner så då får jag ringa till honom och hoppas på undsättning. Tvättmaskinjävel!

Igår var världens sötaste tjejer här och hälsade på mig och lillmos. Dom är bäst! (Moa ber om ursäkt för att ha förstört tant Tinas fotlänk...):





Moas nya vrålåk







Tisdag

Började skriva igår så jag får väl skriva klart nu!

Får bli ett snabbt inlägg i kväll.
Jag och herrn ska snart titta på en film- dum som man är. Hade man haft det minsta vett i skallen borde jag sova redan för inatt blev det inte många timmar sömn kan jag lova. Fjärt vaknade och skrek tre, fyra gånger så att jag fick ta upp och vagga henne innan klockan blev 02 då hon var klarvaken. Gick upp och fixade ordning en flaska som vanligt numera som hon slukade direkt och somnade ganska fort igen. Total lycka för min del då jag var så förbannat trött att jag nickade till medan jag matade henne. Lyckan blev dessvärre kort. Några minuter efter att jag lagt ner henne och stupat i säng igen så vaknade hon och skrek så att jag fick gå upp och gunga henne för kung och fosterland och detta upprepades sissådär femton gånger tills jag blev helt skogstokig och slängde mig i sängen och gallskrek själv i total frustration. Mikael insåg nog att jag var påväg att bryta ihop så han gick upp och tog över kämpandet. Men nej, hon somnade inte. Till sist fick jag henne att somna bredvid mig i sängen och hon sov sissådär två ynka timmar till.

Under dagen gick vi till Öppna förskolan igen. Höll på att bryta igen när jag inte hittade laddaren till min mobil (ingen laddare=död mobil=ingen möjlighet att kunna skicka smsbiljett till bussen=ingen bussresa). Till slut gav jag upp och chansade på att det yttepyttelilla batteriet jag hade kvar skulle räcka.
Sen kom nästa motgång. Hittade inte mina leggings någonstans, och jag har bara ett par. Vände upp och ned på tvättkorgen och grävde i vår enorma klädhög som en galen kvinna utan resultat och blev helt vansinnig när jag såg fet ut i precis alla andra kläder jag provade. När jag äntligen hittat lämplig outfit insåg jag att vi aldrig skulle hinna med bussen, så det blev att vänta in nästa. Tror ni att vi hinner med nästa buss? Nej det gör vi inte. Trodde att vi gick i god tid men hade uppenbarligen fel, bussen åkte förbi framför näsan på mig och jag var väldigt nära på att börja gråta. Så vi fick gå i regnet.
På öppna förskolan var det trevligt i alla fall, Moa lekte sig supertrött som vanligt och vi gjorde fot och handavtryck på henne i gips, det blir skittjusigt när det är färdigt så det ska ramas in.
Dagen avslutades med vår galet goda, egenpåhittade köttfärs/pasta/spenat-grattäng, så turen vände en aning trots allt.




Måndag

Nyss hemkomna från Öppna förskolan igen, Moa är helt utslagen i sängen och jag precis ätit resterna av helgens tårta direkt med sked från tårtfatet.

Vi hade jääättekul idag också! Det var massor mer folk där idag och Moa lekte med en massa bebisflickor. Stackars Mosan, det är nästan bara hon som inte kan gå än, en niomånadersbebis stod bättre än vad hon gör, hehe. Eller Moa KAN stå, glömmer hon bort att hålla i sig så står hon helt perfekt utan att vingla tills hon inser vad som håller på att hända, då kastar hon sig förskräckt mot närmaste möbel eller sätter sig ner fort som ögat.
Trevliga mammor är det där också, ingen som verkar vara fisförnäm eller smygkristen än så länge, och två pappor var det där också! Jag hamnade i en väldigt stel situation med en blyg pappa inne i ett av lekrummen, han var nervös och viskade fram halvkonstiga kommentarer då och då så att jag fick säga "va?" hela tiden och då såg han ännu mer nervös ut.
När vi hade varit där en stund kommer en mamma som förmodligen finns på bild bredvid ordet MILF i ordboken... Hon var läskigt smal (kort också, sådär liten och nätt så att hon såg ut som en älva), hon hade långt platinablont hår i Shakira-lockar, ett par minishorts och en superkort skinnjacka vilket gjorde att hela den superplatta, solbrända magen blottades. Jag fick lite ont i magen- och inte blev det bättre av att jag hade två olika strumpor på mig (en lila och en blå), jeans som gled ner och blottade rövspringan varje gång jag böjde mig i sann tjockisanda och DESSUTOM (mår dåligt av att säga det) så hade jag svettfläckar under armarna... Tog på mig en grå t-shirt i all hast i morse, och en gång i tiden var den t-shirten lite stor (precis som de flesta av mina kläder), men det var den givetvis inte längre (precis som de flesta av mina kläder...) utan satt som ett korvskinn över byst och ärmarna skavde in och detta resulteterade i svettlökar när jag promenerade dit för helvetesuppförsbacken, och dom stannade kvar. Jag har nog aldrig känt mig så jävla ful i hela mitt liv, snyft.
Som tur är så är var de flesta mammorna lite småknubbiga och älskvärda, så jag höll mig till dom. Min favoritmamma är hon från förra gången, med lilla Alex som Moa är väldigt förtjust i, hon är så himla mysig och snäll. Alex är typ världens nöjdaste lilla kille, men han bröt ihop totalt när en man med skägg visade sig, så fort han tittade på skäggiga mannen började han gråta, vi kunde inte låta bli att skratta åt stackarn!

BVC-sköterskan kom smygande bakifrån och tjöt glatt i mitt öra när jag matade Moa så att jag höll på att trilla av stolen i ren förskräckelse, hon tyckte att det var jätteroligt att vi äntligen hade vågat oss dit och jag beklagade mig över Moas hemska matvägrande och hon tyckte att jag skulle låta bli att ge henne välling när hon vägrar äta mat, så jag får väl testa det... Synd bara att Moa är så jäkla enveten att hon säkert kommer att gå med på att inte äta överhuvudetaget då...
Vi hann vara med på sångstunden innan vi tog bussen hem också, Moa var oerhört lycklig även idag och klättrade upp i knäet på en av fröknarna (eller säger man ledarna? Föreståndarna?). Hon är väldigt förtjust i småbilar har jag märkt, och en låtsaspolisradio som hon släpade runt på överallt. 

Nu ska jag snart sätta igång och rulla lite köttbollar och skala potatis. Husmanskost är fan det bästa som finns! Fick ett sug på den gamla skolmaten man fick härromdagen också och det slog mig- vi MÅSTE få tag på såna där tjocka fiskpinnar som man alltid fick i bamba, det hette "Flipper" och allt möjligt hemskt på matsedeln. Har fixat fram ett recept på remouladsås också, det har jag aldrig gjort själv.

P.s Theres, Moas bodysuit från födelsedagsbilderna är från Molo, finns på nätet och i de flesta barnklädesaffärer. Snordyrt men ack så söt! D.s 

Kalasande

Idag har vi haft släktkalas för lillmos. Det blev inte alls lika många som förväntat som dök upp men ett trevligt gäng ändå!

Moa har sovit helt okej två nätter i rad nu (kan det vara för att vi bytt till ettårsvällingen? Hoppas, hoppas!), hon har visserligen vaknat vid 02 som vanligt och vägrat somna om men efter en flaska har hon somnat snabbt och lätt och sovit till 07.30 på morgonen sen! Lyyyx!
Jag klev upp hyfsat tidigt och började med tårtorna, dom blev faktiskt fina, heja mig! Moa fick ett bad under tiden (första gången Mikael badade henne, det gick sådär. Han lyckades inte riktigt tvätta håret på henne utan vilda skrik, jävla amatör!:) ), sedan sov hon middag och sen stack vi iväg mot Stampen där vi hyrt lokal; ute i sista sekund som vanligt och jag trodde att mina handleder skulle gå av efter att ha balanserat tårtfat hela vägen. Note to self: bli aldrig servitris.
Sen kalasades det, Moa fick en massa fina kläder, hiskerliga summor pengar (om man jämför med mitt eget sparkonto...) och en lära-gåvagn. Hon har fortfarande inte fattat grejen med vagnen utan packar den bara full med grejer eller går omkring med den på knä som vanligt. Jag tror att hon skippar det här med gången helt och satsar fullt ut på att hoppa runt på knä.
Barnen lekte så snällt, tårtan uppskattades och jag kände mig snygg i mitt nya linne, så det var en väldigt lyckad dag. Stämningen kan väl beskrivas som aningen tryckt emellanåt då båda sidorna av släkten träffades men det fick allt bra ändå.

Kvällen har spenderats med kebabtallrik och "Superstars" på tv3 (som för övrigt har bytt till en vansinnigt ful logga!). Jag blir alltid väldigt varm i hjärtat när jag ser Magnus Samuelsson och Wieslander, mysgubbar!
Just nu känner jag mig enormt uttråkad så jag ska försöka hitta på något spännande att göra.

Här har glupska gäster gett sig på tårtan innan jag hann fota den. Skäms!:



Stora kusinen Emilia var grymt imponerad av tårtan, hon åt tre bitar och ville ta med sig resten hem:



Världens finaste tjej klämmer på en paket:



Moa spanar in sin tokiga kusin (hennes söta klänning fick hon i present av oss när hon fyllde ett:) ).



Moa och gammelmormor (och moster Lina i bakgrunden, min söta syster!):



Såhär snygga var vi:


Moas första födelsedag!

Åh vilken mysig dag vi har haft! En vedervärdig natt till trots så har Moa varit på ett alldeles lysande humör, min lilla, stora gullrumpa!

Jag och Mikael smög in till henne i morse med paket, tända ljus och serpentiner. Jag hade köpt massor av ballonger igår som var helt omöjliga att blåsa upp, det var såna där avlånga varianter som man egentligen ska knyta ballongdjur med, och som sagt totalt omöjliga att blåsa upp, satt i evigheter och kämpade med det i gårkväll men icke! (jag är vansinnigt bitter än!).
Moa tyckte det var väldigt skojigt att bli väckt med skönsång och få riva omslagspapper. Hon fick en Iggle Piggle-docka, två filmer med "I drömmarnas trädgård", ett par skor och två bodys av oss. Hon var väldigt nöjd.
Här är skönaste bilden!:



Sen kikade hon på sina nya filmer och myste med pappa i soffan medan jag städade och fixade tårta. Det blev en tårta med dumlefluff och hallon/vaniljsåsmos, ovanpå det marsipan också skrev jag Moa med små strösselnallebjörnar, jag erbjöd Moa både hallon och grädde men hon var föga imponerad, så det blev ingen ettårstårta för henne, lite skönt det för då undvek vi ju sockerchock.
Sen sov hon sin middagslur och vi åkte och handlade. Vi hann precis hem i tid när mamma kom för att fira lillmos. Dom lekte järnet och hon fick jättemånga finfina presenter; en rosa pälskappa (galet söt!), ett par jeans med matchande stickad tröja, en kasperdocka, en bok med pusselbitar i och en sån där Fisher Price-låda där man stoppar i små burkar i olika former i hål, den älskade hon och hon var grymt duktig på att pricka rätt, mammas intelligenta lilla tös!
Sen kom även min far och Moas gammelfarmor förbi en sväng, Moa var rätt trött vid det laget men kämpade tappert på mot sömnen. Av gammelfarmor fick hon en femhundralapp (har inte bestämt mig för om jag ska handla något till henne för den eller om den åker in på sparkontot) och av sin farfar fick hon en vinteroverall från Me too som satt som gjutet, liiite lite för stor än men det är ju några månader kvar till vintern så då kommer den att passa perfekt!
Alla gillade min tårta (yes!) och det var jättetrevligt. Moa har skrattat sig igenom hela dagen, hennes ettårsdag kunde inte ha blivit bättre! På lördag är det "det stora kalaset" som gäller, så imorgon får hon vila upp sig lite från festligheterna, haha.
Tack kära mor och far för fina presenter!













 

Grattis älskade Mosan!


Make an on-line slideshow at www.OneTrueMedia.com

Gravidmagen

Det är ju änna nedräkning nu, snart är det Moas födelsedag! För ett år sedan hade jag riktigt jävla ont vid den här tiden och betydligt MER och MER och MER ont fick jag för varje minut som gick. Man kan säga att när klockan var runt midnatt hade jag så ont att jag trodde att jag skulle dö, och det var bara en piss i havet om man jämför med de kommande timmarna...
Här är i alla fall Moas första hus! Ett sånt fint hus får hon aldrig igen!:)

Andra månaden:



Tredje månaden:



Fjärde månaden:



Femte månaden:



Sjätte månaden:



Sjunde månaden:



Åttonde månaden:



Nionde månaden (ja, eller egentligen så var BF passerat med ca 12 dagar här):




P.s Tusen tack för era underbara kommentarer på föregående inlägg! D.s

Imorgon blir min bebis ett barn

Ett år, ett helt år har hunnit gå sedan du kommer till oss lillstrumpan.
Och jag kan inte med ord förklara hur överväldigande detta år har varit, på alla sätt och vis. Jag har varit tröttare, mer stressad, räddare, tuffare, gladare och lyckligare än någonsin tidigare. Framförallt lyckligare.

Ibland frågar jag mig själv varför jag skaffade barn. Hur vågar man skaffa ett alldeles eget barn? Ingenting blir någonsin som förr- man blir aldrig sig lik. Har läst någonstans att så fort man får ett barn så bär man hjärtat utanför kroppen för resten av livet, och det stämmer. Så fort jag fick det där svaga strecket på graviditetstestet så har jag varit rädd.
Jag var rädd varje vaken sekund för att jag skulle börja blöda och förlora dig.
Jag var rädd varje vaken sekund för att du skulle sluta sparka och att ditt hjärta skulle sluta slå.
Jag var rädd för att jag aldrig skulle få träffa det lilla livet som vi skapat som fanns i min mage, så nära men ändå så långt borta.
Sen föddes du, den allra sötaste lilla trollungen med massor av svart hår, silkeslen hy och med långa fina fingrar som du knäppte som en prost där på mitt bröst. Vi visste direkt att det var du som var Moa och det var så självklart att det var just du som bott där inne i magen.
Men jag är fortfarande rädd varje vaken sekund, jag är till och med rädd när jag sover. Nu är du inte längre ett barn i min mage, utan du är mitt barn, VÅRT barn. Och jag vet att om något skulle hända dig skulle mitt liv vara över, på riktigt. Du är så liten och världen är så stor och tiden går så FORT. Plötsligt inser jag att jag gärna skulle vilja stoppa in dig i magen igen, för jag är liksom inte redo att släppa ut dig än och jag vill helst inte dela med mig av dig heller. Men så fungerar det ju inte, så jag får göra mitt bästa för att hjälpa dig på vägen istället.

Moa,
jag ska gör allt i min makt för att göra dig lycklig. När du är sjuk, ledsen eller arg ska jag göra allt för att trösta dig och få dig att må bättre. Jag vill att du ska dela allt med mig, både glädje och sorg och jag kommer alltid, alltid att finnas vid din sida för att heja på dig när du lyckas och hjälpa dig upp när du faller.
Vi kommer inte alltid att komma överens eller ens förstå varandra, men du ska veta att jag alltid kommer att älska dig oavsett dina fel och brister och vad du än gör. Jag kommer alltid att älska dig för den DU ÄR.
Jag kommer inte alltid att räcka till och jag kommer aldrig att bli en perfekt mamma, men jag ska alltid göra mitt bästa. Jag ska lära dig allt jag kan och försöka lära mig av dig.
Du är det finaste, vackraste som någonsin hänt mig min lilla ettåring.

Mvh Mamma


Öppna förskolan

Idag är en ypperligt bra dag av följande anledningar:

1) Moa somnade kl 20 igår och sov utan att vakna en enda gång till kl 06! Och detta utan någon hemsk 5 minutersmetod- in your face BVC!
2) Jag har sett över mina föräldradagar och upptäckt att tack vare mitt snålande under året som har gått så kan jag vara ledig i hela 9,7 månad till! Hur fan gick det till liksom? Har visserligen tagit ut tre dagar ersättning i veckan under hela våren, men sen har ju Mikael varit hemma och tagit ut full ersättning, så det var förvånande och jag blev så glad, så glad!
3) Jag har äntligen vågat gå till Öppna Förskolan och nu ligger en supertrött och lycklig bebis och sover sött!

Har ju känt att jag har myror i kroppen ett tag nu och Moa klättrar ju bokstavligen på väggarna, så jag kände att det var dags. Dags att svälja sin blyghet (och sina fördomar) och gå till ÖF. Jag ringde i morse för att kolla ifall det var lungt att jag kom dit fastän Moa är snorig och fick prata med en riktig mystant som sa att vi var sååå välkomna. Det kändes lite bättre då, när jag visste att jag hade en slags kompis som väntade på mig där.
Promenerade dit, uppför helvetesbacken med högklackade stövlar, det var rätt tufft. Så när jag kom fram var jag svettig och äcklig och blev ännu svettigare när jag inte begrep hur man fick upp grinden på väg in, och när jag äntligen var inne tar jag av stövlarna och upptäcker att halva strumpan på höger fot är helt blodig, och då menar jag knallröd, och inte bara en liten fläck. Ingen bra start kanske, men jag lyckades vrida på strumpan så att det knappt syntes.
Sen blev jag guidad runt (har redan bestämt mig för att göra fot och hand-avtryck på Moa i gips, dom gjorde jättefina gipsgrejer i form av ett hjärta som man kan rama in) och Moa fick utforska lite, hon hittade en liten kompis som hette Alex som hon lekte med hela tiden vi var där. Hon hann dessutom käka sin lunch där, hon åt en hel burk vilket är rekord sedan hon blev förkyld hela veckan, så jag var väldigt glad.
Sist men inte minst blev det sångstund! Det var bara tre andra bebisar, två stycken i Moas ålder och en plutt på fem månader och jösses vad glad hon blev! Hon var helt lyrisk under "Imse Vimse" och när vi kom till "Hoppihoppihare" höll hon på att svimma av lycka! Sångledartanten delade ut små påsar inför varje låt så att alla bebisar fick öppna varsin påse och se vad som fanns inuti- och sen sjöng vi om det. Moa fick en snigel i sin påse= "lilla snigel akta dig". Men det bästa sparade dom till sist, och det var bebisorkestern! Då fick alla bebisarna sätta sig i en stor mjukispool på golvet som var full med kuddar och spela på maraccas i form av såna där ägg ni vet, Moa blev om möjligt ännu gladare och skakade äggen som en tok.
En väldigt bra dag helt enkelt- ska lägga in lite bilder senare, kameran dog där borta så nu laddas den för fullt.

Imorgon är det onsdag och sista dagen innan Mosans första födelsedag, så då ska här inhandlas de sista prylarna inför det, bland annat omslagspapper och ingredienser till tårtan. Har fått ett väldigt spännande recept av en gullig trådtjej, och det ska bli spännande att se om jag lyckas:)


1-årskontroll på BVC

Ja idag var det dags för ettårskontroll, lillfis fyller ju på torsdag! Idag var första gången kurvan inte pekade exakt rakt upp, snarare tvärtom, 30 fjuttiga gram hade hon gått upp sedan sist! Men det visste jag, hon har nog tappat en del i vikt efter sista veckans sjukdom, plus att hon krånglat med maten ett tag.
Dagens siffror:

Vikt: 10630 gram.
Längd: 79 cm.
Huvudmått: 46,5 cm.

Det är tur att vi har en stor tjej, för hon har ju haft en hel del hull att ta ifrån så hon ligger fortfarande på högre kurvan även om siffrorna inte ökat nämnvärt på 1,5 månad sedan kollen sist.
Det var även dags för vaccinationen igen, längesedan sist nu, och det gick lika bra som vanligt. Hon pep till en gång och blängde på sköterskan och sen glömde hon bort det och satt och vinkade och viskade "titta" till mig.
Läkaren var där också, hon fick godkänt på alla punkter (såklart, mammas duktiga tjej) och jag bad honom titta henne i öronen också eftersom hon varit så gnällig under förkylningen nu, men det var inga konstigheter alls.
Något som DÄREMOT VAR KONSTIGT var när jag berättade att hon sovit dåligt de sista två månaderna. Han påpekade att det inte alls var ovanligt att barn börjar krångla i den här åldern och började sedan förespråka 5-minuters-metoden, han var eld och lågor över detta såklart, vad jag har fattat så är det något BVC gillar men jag blev ändå lite förvånad över att en LÄKARE tyckte att det var en bra grej. Han tyckte att vi skulle lägga henne i sängen efter kvällsvällingen och sedan gå ut och slamra i köket eller titta på teve med dörren till sovrummet öppen, och att hon förmodligen skulle skrika, och då skulle vi gå in till henne ungefär var femte minut och visa att vi var där ("men inte lyfta upp och trösta och helst inte säga något"...). Jag påpekade att jag inte gillar såna där metoder eftersom dom uppebart bara funkar för att barnet lär sig att ingen kommer när hon skriker, men han tyckte absolut inte att det var något skadligt.
Sen kommer vi till den allra mest mystiska punkten. Han pratade om ifall 5 mm inte fungerar så finns det en medicin mot klåda som gör barnen tröttare som han kan skriva ut. Äh, va? Jag har hört talas om att den här medicinen innan, men då i såna sammanhang där det exempelvis är en 2-3åring men GROVA sömnproblem, såna barn som vaknar flera gånger i timmen hela nätterna. Nog för att Moa sover betydligt sämre än innan, men några sömnproblem har hon då inte! Jag skulle aldrig i helvete stoppa i henne någon medicin som hon inte behöver!
Så det är fan sista gången jag ber den läkaren om råd, jag som alltid gillat honom...

Här är en bild på lillmos (som INTE ska få skrika sig till sömns...) som jag tyckte var så fin:)


Skrik och panik

... Japp en sådan bebis har vi haft här hemma idag. Hon har mellan varven inflikat med lite gnäll och pip också, för omväxlingens skull sådär, det blir ju långtråkigt med bara skrik och panik.
Hon är fortfarande förkyld och idag tyckte jag nästan att det blivit VÄRRE istället för bättre, hon snorar mer och kraxar. Och hon vill inte göra NÅGONTING annat än att titta på Babblarna eller Iggle Piggle på datorn, och även om det är en bekväm sysselsättning även för mig så kan man ju inte göra det hela dagen.
Försökt muta henne med följande:
- Rulla boll med mamma:
Det var roligt en gång, sen slängde hon bara argt iväg den åt ett annat håll varje gång jag rullade den till henne.
- Hjälpa mamma med tvätten:
Tanken var att hon skulle hjälpa mig att lassa in plaggen i maskinen, för hon ÄLSKAR att organisera diverse prylar, hon brukar till exempel lägga in smutstvätt från golvet i sin byrå med rentvättat. Men nej, det var inte roligt. Det var lite kul att pilla på knapparna på tvättmaskinen och slicka på luckan (uääh) men sen stack hon iväg och drog i toapappersrullen istället.
- Leka med våra dvd-filmer:
Hivade fram en stor back fylld med filmer, det brukar hon tycka är skoj. Och det var skoj, i typ 2 minuter.
- Fånga såpbubblor:
Först var det jättekul att försöka fånga bubblorna men väldigt fort blev hon istället förbannad över att dom försvann hela tiden, trots hysteriskt blåsande från min sida. Blev nästan lite yr i huvudet av syrebrist.
- Äta:
ENDAST välling och ersättning har gått ner de senaste dagarna och så även idag, plus en burk rödspätta. Kanske borde strunta i att köpa annan mat tills hon är frisk igen och investera hela kassan på rödspätta? En aning enformigt men i alla fall inte flytande.
- Mammas jätteroliga vattenlek:
Slog på stort och fyllde badbaljan med lite vatten, ställde den i hallen och lassade i alla möjliga vattentåliga leksaker. Hon bara stirrade på baljan, tog sedan vattenkannan och vattnade golvet och vände upp och ned över huvudet på sig själv och skrek som en brandbil. Så leken tog slut ganska fort.

Vid 16.45 somnade hon som en sten efter en flaska, första gången hon tar en eftermiddagslur på flera månader, så man märker att hon är ur gängorna. Vaknade efter 20 min och började skrika och panika igen, men efter ett avsnitt Iggle Piggle så var hon ganska nöjd igen och resten av kvällen fick vi muta henne med att leka med fjärrkontrollen och sedan min mobil, då var hon minsann nöjd. Hittade den nu, inkilad under leksakslådan, hon har fått igång wappen på någon konstigt vänster (visste inte ens att jag hade någon sån funktion), jag är i alla fall glad att jag har ett tomt kontantkort och inget abbonemang.
Pust.

Igår var vi i Skene och hälsade på kusin Vincent och lilla, lilla kusinen Vanessa. Så himla liten att man blir helt förstörd när man ser henne, ville åka hem genast och tillverka en lillasyster eller lillebror (är dock lite skeptisk efter dagens kaos, haha). Vi gick en sväng på marknaden där det var tokmycket folk, man såg paniken lysa i både Mikaels och hans broders ögon, och sen gick vi hemåt och fikade.
Moa var väldigt nyfiken på Vincent och lekte med hans leksaker och knyckte hans smörgåskex, haha. Dom kommer nog kunna leka riktigt bra inom kort.
På vägen hem stannade vi till hos mamma och sa hej, väldigt hastigt och lustigt. Moa fick en handväska i form av en rosa pudel (dom har precis varit en vecka i Grekland, dom jävlarna...)





Hon är ute efter oss

Det är en mystisk tant (dock inte den sura kärringen på bottenplan som man kanske skulle kunna tro) utan en annan tant som dyker upp JÄMT när jag och Moa är ute och glider här i krokarna, hon ser lite lätt exotisk ut och av kläderna att döma så är hon förmodligen zigernare (eller rom som det heter om man ska vara politiskt korrekt).
Hur som helst så dyker hon upp överallt och glor elakt, ser hon oss på håll brukar hon stanna upp och vända sig och stå och stirra tills vi är utom synhåll eller så går hon i slow motion strax bredvid. Brukar gå eld i baken så fort jag ser henne och skynda iväg, och paranoid som jag är så inbillar jag mig en massa saker.

Hur som helst så satt vi på vårt vanliga ställe i trädgården idag, jag njöt av solen och Moa njöt av att plocka ut matvaror som låg i varukorgen under vagnen och tugga på dom då jag plötsligt ser i ögonvrån att läskiga tanten kommer gående på stigen bakom oss. Men hon går inte förbi, utan sätter sig precis bakom oss på en bänk och ger mig onda ögat som vanligt. Våran trevliga lekstämning gick genast i botten och jag ville väsa "Försvinn härifrån din otäcka människa, du bor inte här!" Men det gjorde jag ju såklart inte för jag vill ju inte bli någon vodoodocka. Så jag stod ut en stund och sa sedan med onödigt hög och gäll röst till Moa att det var nog dags att gå in nu för det var-nog-lite-för-kallt-för-dig-och-du-är-hungrig.
Nä, läskig är vad hon är. Blir nästan lite förtjust ändå, lite action i mitt liv är inte fel.

Lillfjärt är nästan helt frisk nu, hipp hipp hurra! Hon har ätit lite riktigt mat också till vår stora glädje.  

Torsdag

Har precis nattat lill-sjukling, ätit en subs-macka med rostbiff (så sinnessjukt gott!) och sitter nu och jäser.

Ja, Moa är sjuk stackarn. Om man bortser från tredagarsfebern vid påsk så är det första gången hon är sjuk sedan sist hon var förkyld när hon var fem ynka månader så vi har ju haft löjlig tur som klarat oss från sjukor fram till nu.
Hon betedde sig tetigt hela tisdagen och vaknade vid 22-tiden på kvällen och skrek som en besatt, hon var snorig och vi förstod att NÅGON smittat henne med sin förkylning, denna någon är såklart Mikael eftersom jag aldrig blir sjuk. Sist jag var förkyld var i november 2007, en månad innan jag blev gravid, minns detta väldigt väl då jag hostade lungorna ur mig och var helt slö när vi försökte baka bebis. Jag har typ sveriges bästa immunförsvar.
Hur som helst så vrålade stackars Mosan som aldrig förr, jag var helt förtvivlad när ingenting hjälpte för att få henne att lugna ner sig, det har aldrig hänt innan. Hon gallskrek trots att vi dansade och sjöng alla barnsånger vi kunde komma på, hon kan ju slå halvt ihjäl sig och ändå glömma bort att hon är ledsen bara man klämmer till med "Hoppihoppihare" eller dylikt.
Till slut somnade hon i alla fall tack och lov, och har mått hyfsat trots snorig näsa och feber, däremot har hon inte velat äta alls utan levt på flytande föda samt frukt hela dagen igår och idag, och hon är väldigt slö även om hon leker och är glad. För första gången på gud vet när sitter hon i knäet och bara myser, hon lutar sitt lilla febriga huvud mot min axel, petar mig i håret och tuggar på min tumme, helt lugn- och det hör INTE till vanligheterna, hon brukar vara speedad all vaken tid. Mammas stackars lilla grodunge! Idag verkar i alla fall febern vara borta, tror att hon har ont i halsen och att det är därför inte vill äta.

Det börjar dra ihop sig mot ettårsdagen nu, vi ska ha kalas lördagen den nittonde, beslutade oss för att hyra en lokal ändå- det är bara att inse faktum, vår lägenhet är på tok för liten för kalasande och en massa småkusiner.
Har inte planerat ett skit än, vad ska man ha för tårta? Presenter har vi i alla fall nästan köpt klart, men lite till ska inhandlas och sen måste jag köpa omslagspapper också. Dessutom kommer det lite folk på torsdag nrä hon fyller också, så då måste man också fixa tårta och grejer.
Tänk, snart är hon ingen bebis längre, min stora ettåring. Buhuuuuuuhu!

Mosan hjälper mamma att bygga torn

Det har varit något konstigt med filmerna vi filmat med nya kameran, ljudet och bilden har inte varit synkat, men nu verkar det fungera. Så här är en video, ett par veckor sedan eller så.
Akta öronen!


Moas önskelista i klädväg

Nelly.se har börjat sälja barnkläder, och vilka kläder! Jag är helt kär!
(Moa har valt ut allt själv, hehe...)



Body Me too 159:-



Tröja (med utstickande snabel, haha!) Lipfish 279:-



Jeans Name it 149:-



Jeans Me too 279:- (Moa ÄLSKAR DOM HÄR!!)



Leggings Name it 149:-



Klänning Name it 159:-


Kan tillägga att Moa ÄLSKAR ALLT som finns i både Name it och Me toos sortiment! Hon hälsar att hon önskar sig ALLT!


Män som ammar

Förutom svininfluensan (såklart) så är detta den hetaste snackisen inne på familjeliv.se nu.
Det har tydligen startats upp en blogg där en Ragnar 26 år ingår i ett experiment där han ska pumpa brösten flertalet gånger varje dag för att försöka få upp en mjölkproduktion och kunna amma sina kommande barn. Jag hade inte en ANING om att män överhuvudtaget kan producera mjölk men se det kan dom! Det finns tydligen män som tagit över amningen när deras fruar avlidit och liknande, så det är fullt möjligt.

Dom flesta tycker att det är VRÅLÄCKLIGT men jag tycker att det är häftigt som fan! Tror nog att jag föredrar att min egen karl behåller sina bröst mjölkfria men tänk vilken lyx! Tänk att kunna dela på jobbet (för amning är tamejfan ett dygnet-runt-jobb) och tänk vad mysigt för papporna att få känna sig lite delaktiga också!
När jag ammade Moa så var jag en levande mjölkmaskin, hon satt fastklistrad vid min tutte HELA dagarna och halva nätterna, herregud jag hann ju inte ens ta en dusch innan hon blev vrålhungrig igen och tjöt som en räv hos Mikael- jag höll på att stressa ihjäl mig och han var hjälplös som fan. Det var ju inte kul för någon av oss, jag var vrålavundsjuk på att jag var Moas personliga slav när han kunde leva vidare som vanligt men samtidigt så hade jag ju inte för allt i världen velat uppleva att jag knappt hann hålla mitt eget barn i famnen innan hon blev hungrig igen som han fick göra.
Det verkar ju hur smidigt som helst, mammorna kan sluta vara martyrer som drar hela lasset och papporna kan inte skylla på någonting när dom inte tar ut sin pappaledighet. Jag tror att det är lite där skon klämmer för dom flesta, alla kvinnor gnäller på att männen inte är delaktiga men om sanningen ska fram så är dom nog rädda för att inte vara oersättliga, dom vill inte dela med sig av sina fisbebisar, det är därför alla (även amningsnazister som tycker att ersättning är gift) tycker att det är så fruktansvärt med ammande män.
Varför skulle det vara så äckligt med att en bebis suger på ett mansbröst istället för ett kvinnobröst? Om det finns mat i båda två ser jag inte skillnaden- även om synen skulle vara komisk. Moa sög på allt hon fick tag i när hon var pyttebebis, fingrar/näsor/armbågar/hakor, är det också äckligt då, om hon suger på Mikaels lillfinger istället för mitt lillfinger? Nä, det håller inte. Dock bör nog männen vaxa brösthåret först för en trevligare upplevelse, haha (tänker genast på avsnittet med Family Guy där Peter ammar Stevie och han börjar spotta när han känner ett hårstrå i munnen, haha).

Vad tycker ni?

Fredag

Sätter en rejäl slant på att jag inte kommer hinna skriva klart det här inlägget för fisen har sovit en bra stund och vaknar nog vilken sekund som helst...

Idag är det äntligen fredag igen! Natten var en hård prövning åter igen men jag fick i alla fall sova till kl 07 vilket är en närmast exotisk tid! Att Moa vaknade och vaknade och vaknade fram till 04.30 i natt är ju en annan historia, men man får ju vara optimistisk i alla fall *harkel, harkel*.
Igår inträffade världens kanske jobbigaste grej. Vi åkte till COOP och storhandlade när Mikael kom hem från jobbet, jag ÄLSKAR att handla och Moa var ganska nöjd med att åka i kundvagnen och vinka till folk och peka på allt och säga "titta dä". Vi fick ihop en rejäl vagn som vanligt må jag säga, fullproppad med sånt som gör mig lycklig (stora köttbitar/kanelbullar med gult gojs/chips med mera) och när jag står och packar och Mikael ska betala så blir det "kortköp medges ej". Han sprang iväg till bankomaten medan jag stod kvar och log lite överseende mot stackarna som stod bakom oss i kön och den sura kassörskan. När han kommer tillbaka har inte kortet funkat i bankomaten heller trots att han visste att han hade pengar på det, hoppsan... Så vi får packa klart och köra in hela vagnen vid kundtjänstdisken också får jag och Moa vänta medan han åkte till banken för att se vad det var frågan om. 
NU VAKNADE HON; JAG ÅTERKOMMER. 

Återkommen, typ 7 timmar senare. Men i alla fall. Mikael åkte till banken och kontrollerade att han hade pengar på kortet och det hade han ju såklart visade det sig, kom tillbaka till slut och då funkar kortet FORTFARANDE inte, så vi fick åka hem utan allt käk, åh så jag sörjde! Så idag åkte vi till Ica MAXI istället och handlade, haha. Det blev ju billigare i alla fall trots att vi handlade mer idag.

Där är full storm i Västra Frölunda idag, regnet öser och det blåser utav helvete! Mikael var tvungen att hjälpa mig att hålla fast bildörren när jag skulle knäppa loss Moa förut! Jag blåste nästan bort själv för jag bar idag stövlar med mycket hög klack, hade rejält ont i slutet av shoppingturen men det var det värt! ÄNTLIGEN kände jag mig som mig själv igen, jag hör hemma i högklackat. Den gamla Sofia måste tillbaka snart, är vansinnigt trött på att spy varje gång jag ser mig i spegeln och jag pallar inte att gå med låga skor en dag till (speciellt inte dom rosa tygskor som jag för tillfället har, jag känner mig som en jävla clown. 
Planen är att A) Fixa håret B) Skaffa en helt ny garderob och C) Bli smal igen. Jag vet inte vilken punkt som blir svårast att genomföra i och med tom plånbok men punkt C lär defintivt bli mest smärtsam.

Nu ska jag njuta av att bebbsan sover och att det är synnerligen lugnt och skönt. Önska mig lycka till med nattsömnen, det behövs kan jag lova. 

Idag...

...För exakt ett år sen var du planerad att komma lillfis! Hjälp vad jag räknade ner till den 3 september, blir helt nervig bara jag tänker på det. Fast min livmoder var ju så uppenbart enormt bekväm och du behagade inte titta ut på ytterliga två veckor. Tänk om jag visste att det var en liten Moa där inne, då hade jag ju längtat ihjäl mig ännu mer (om det nu är möjligt). En liten bråkstake redan då:)

Är det inte den fräckaste ultraljud bilden någonsin så säg? Man ser ju nästan ansiktet!




P.s Angående förra inlägget så ska vår teve ingenstans såklart, men det behöver ju inte herrarna i Kiruna veta! D.s

Den jäveln!

Har ju glömt att berätta att Radio-tevetjänst har varit här, det var ett par veckor sedan nu. Det ringde på dörren och för första gången någonsin fick vi för oss att öppna, vi öppar ALDRIG för främlingar och svarar inte i telefon om det är nummer vi inte känner igen- det brukar bara varit tråkigheter och jag kan ju aldrig säga nej så det är bäst att låta bli. Dessvärre inte den här söndagen.
Mikael hade morgonrock på sig så han tvingade mig och gå och öppna, så jag smög bort till titthålet med en halväten glass i ena näven, allmänt snyggt stylad i shorts och slipknot-t-shirt. Utanför stod en småknubbig ung man och såg allmänt trevlig ut, så vi chansade på att det var en granne och öppnade.

Aset: Det är du som är Sofia Quick antar jag? Jag kommer från radio och tevetjänst.
Sofia: Ööh, jahaaa... *funderade starkt på att smälla igen dörren, sträckte mig faktiskt efter handtaget.
Aset: Jag antar att du har glömt meddela oss att du har skaffat en teve?
Sofia: Ööh, ja det måste jag väl ha glömt då.
Aset: Du är medveten om att det är ett brott att inte meddela teveinnehav? Hur länge har du haft teven?
Sofia: Den köpte vi idag faktiskt, vilket sammanträffande!
Aset: Jaså det säger du? Då skriver jag en rapport här att ni har en teve och ska betala tevelicens från och med idag också skickar jag den upp till Kiruna.
Sofia: * Får för mig att jag ska kunna smita från situationen* Eller du, vi kanske inte alls har någon teve förresten. Nej, vi har ingen teve.
Aset: Men jag ser ju teven i rummet bakom dig *pekar bakom mig och hånler*.
Sofia: Ööh, fast du kan ju inte bevisa att du har sett våran teve...
Aset: Vem tror du att dom tror på då? Mig, en yrkesman inom området eller dig? Jag kan ge dom detaljer om er teve, jag har hunnit se precis hur den ser ut!
Sofia: Ööh... *vill slå teveaset i ansiktet*.


Sen försökte jag slingra mig ytterligare genom att stamma fram historier om att det kanske var min mammas teve och blablabla, argt fäktandes med min glass. Han var så vansinnigt tyken och jag förbannade mig över att vi varit dumma nog att öppna dörren och DESSUTOM inte haft vett att stänga dörren till vardagsrummet så att man såg teven från hallen.
Så nu måste vi ju såklart göra oss av med teven så att jag kan ringa radiotevehelvetet och meddela dom detta så vi slipper betala fler räkningar... 
Och nästa gång dom knackar på dörren kommer vi INTE vara hemma! 

Min skönhet


Crap

Moa kör en favorit i repris sedan förra veckan och fortsätter att krångla fastän tanden är uppe, DOCK är det en mildare variant den här gången men trots det en väldigt, väldigt trött mor. Inatt vaknade hon ett par gånger mellan 23-00.30 och vaknade sedan 05 som vanligt så jag fick åtminsone sova 4,5 timme i sträck... Det är mer än förra veckan med lååångt ifrån acceptabelt.
När vi gick upp i morse (eller inatt, snarare) så fick hon en flarra direkt och somnade om direkt! Jag grät en glädjetår av lycka och smög in i sovrummet och la ner henne i spjälis igen. Men efter ungefär en sekund ringde Mikaels alarm och han var tvungen att gå upp, och då vaknade hon ju givetvis. Försökte få henne att somna om i min säng men det var dödsdömt såklart och när hon bankade mig upprepade gånger i ansiktet och jag insåg att det inte skulle bli någon mer sömn för mamma så grät jag som ett barn IGEN. Har sagt det innan och säger det igen, sömnbrist är inte min grej.
Vi tittade på lite barnprogram i morse, sen har jag tagit hand om en tvätt, stekt pannkakor, ätit pannkakor och försökt låta Moa äta själv eftersom hon ändå skulle bada (jag har en film på hur det gick, lägger nog in den sen) och sedan såklart badat superkladdig bebis. Trött, trött, trött, ack så trött. Nu har hon sovit ca 45 minuter och vaknat inte mindre än TRE gånger så att jag har natta om henne.

Igår var vi ute och lekte heeela långa dagen, gick ut tidigt på morgonen, sen hem en sväng för bebissömn och sen ut ännu en gång. Tippar på att vi fick uppleva sommarens sista varma dag, dum som jag är kopplade jag inte riktigt hur varmt det var så både jag och Moa var rätt påklädda och svettiga men det funkade ändå. Däremot fick jag någon slags panikångestattack när jag gått förbi torget och passerade dom söta lägenhetshuset här i närheten, dom har portar man kan spegla sig i och jag såg GROTESKT FET UT, stannade upp i panik och försökte desperat trolla bort alla valkar genom att dra i leggingsen och trosorna och den tighta klänningen jag varit dum nog att ta på mig. Det gick inte, trollade jag bort en valk så ploppade det ut fett någon annanstans istället. Blev lite gråtfärdig och försökte använda vagnen samt handväskan som en slags sköld framför min gigantiska kroppshydda. Det funkande inte. Så när vi skulle gå tillbaka från lekplatsen tog jag en bakväg och liksom smög i skogen för att slippa bli sedd av mer folk.
Här i trädgården såg vi en ekorre i alla fall, det var ju festligt.
Jag är trött på att vara trött och fet, och igår läste jag igenom en gammal dagbok från 2004-2006 ungefär och blev vansinnigt deprimerad över hur överjävligt man hade det då. Det är tur att man har lill-Mos och Mikael, dom gillar mig fastän jag är trött, fet och gnällig.

Här är hon, ögonstenen i mitt liv och min sömnförgörare:




RSS 2.0