Fröken Quick- Världens tuffaste mamma

Natten mellan fredag och lördag var asjobbig, lillskiten krånglade och stökade runt i vår säng säkert i två timmar mitt i natten och jag var dyngsvettig, sur och hade dessutom kickboxningsmatch i magen. Därav försov vi oss och (hör och häpna!) ingen av oss vaknade förrän 10.10, femtio minuter innan det var kalasdags i Frillesås. Flög iväg och skyndade så gott vi kunde och på vägen dit körde vi om en bil när vi var ungefär halvvägs (vilket visade sig vara Mikaels bror med familj som var på väg till samma kalas), sen hann vi bara fatta det var något på vägen framför oss, jag tjöt ett vansinnesvrål och sen hördes bara en jättesmäll av ett rådjur som flög högt i luften. Vi bromsade och framluckan flög upp av sig själv på rutan- därav vansinnesvrål nummer två från mig. Skrek till Moa att "det är ingen fara gumman" eller något liknande och fick sedan med lite assistans klättrat ur bilen och hoppat in till henne därbak.

Helvete vad skakis jag var, jag är väldigt förvånad att jag varken grinade eller svimmade av, men det hade jag säkert gjort om jag inte fått vatten att klunka i mig. Moa var rätt oförstående så jag gjorde mitt bästa för att hålla god min. Hon märkte antagligen ingenting alls där i baksätet för det blev knappt någon inbromsning ens tack och lov, men jag inbillade mig ändå att hennes lilla nacke fått sig ett knyck och att mitt bälte klämt till lillbebis alldeles för hårt. Fy fan, tänk om det hade varit en älg! Eller tänk om vi hade haft sån otur att rådjuret hade kraschat in genom rutan... Vill inte ens tänka på det. Jag som redan är bilrädd sedan Moa föddes, vad fan som helst kan ju hända på en enda sekund!

Hur som helst stannade en jägare nästan direkt och plockade upp råddjuret, det verkar krylla av jägare här i trakterna och sen stannade ytterligare TRE andra jägare och erbjöd sig. Sen stannade även en snäll man som jobbade som ambulansförare och frågade om vi var okej, sen kom en präst och ville hjälpa till och minst tre, fyra andra privatpersoner. Helt sjukt trevliga människor! Man märker lite skillnad mot stan...

Vi fick vänta på bärningsbilen i ca 1,5 timme eftersom även den råkade ut för en olycka och fick bärgas därifrån... Men när den väl kom flöt allt på bra och imorgon hämtar vi en hyrbil medan vår Kia är inne på reparation. Hon klarade sig ganska bra men det blev lite mos framtill och det lär väl dröja innan vi får tillbaka henne, men vi är bara dödligt tacksamma att vi klarade oss såpass bra som vi ändå gjorde. Hua!