Fröken Quick- Världens tuffaste mamma

Hon fick fira sin niomånadersdag på sjukan... Som jag skrivit innan så har hon varit så sjukt hes och pipig de sista dagarna och idag tyckte jag att andningen lät väldigt ansträngd och när hon sov gjorde hon ett väldigt märkligt kippande ljud.
Så jag ringde till barnmedicin här i Frölunda och givetvis fanns det inga akuttider kvar men sköterskan tyckte att jag skulle åka in med henne till barnakuten vid Östra. Så vi väntade in Mikael som slutade tidigt och tog sedan en sjuktaxi dit (fy fan vad värdelöst det är att inte ha bil!).
Till vår stora häpnad var det BARA vi inne på akuten när vi kom dit, ensam på en akutavdelning har knappast hänt förut. Sen dök det upp en liten kille som ramlat och slagit handen på dagis (Moa var hemskt förtjust i honom och fnissade så fort han gick förbi) och en bebis med ljumskbrock, men det var allt så vi behövde inte alls vänta länge.

Som tur var slapp Moa ta något blodprov till min stora glädje, först kontrollerades tempen och genomströmningen av blod eller något sånt med en klämma på foten. Man kan fråga sig varför sjukhuset har en stjärttermometer som tar tre min istället för en snabb som vi har hemma? Tempen låg i alla fall på 37,7 grader vilket är betydligt högre än vad den brukar men inget oroväckande. Sköterskan tyckte att allt verkade okej men skickade ändå in oss i ett ett annat rum så att vi fick träffa en läkare.
Moa var löjligt förtjust i läkaren (som tack och lov var en kvinna, annars hade hon inte varit lika from). Hon fick känna på stetoskopet och vägrade sedan att släppa, haha. Hon rös ordentligt när hon fick stetoskopet på ryggen och sen smiskade hon läkaren på handen med ett rejält klatsch när hon skulle klämma och titta om några körtlar var svullna.
Hjärtat och lungorna lät jättefint och det var inga konstigheter med öronen heller, men hon har ju en massa blåsor i munnen som kom från ingenstans idag och det visade sig vara förkylningsblåsor. Hon har ett virus i kroppen som satt sig i halsen och är därför hes, tydligen kan man vara jätteförkyld utan att ha snuva och hosta, det var något nytt för mig men ACK så skönt att höra! Vi blev ordinerade att köpa ipren i supp-form och flytande alvedon för blåsorna kommer troligtvis att göra ganska ont först när de är på väg att läka.
Moa fick ta med sig träpinnen som doktorn kikade i hennes mun med och hon tuggade krampaktigt på den hela taxiresan hem, sötnöten.

Början inse att det verkligen, verkligen är dags för en ny bilstol snart, hon skrek som en besatt så form vi knäppte fast henne och det såg verkligen inte bekvämt ut, dessutom är hon så lång att huvudet snart är ovanför kanten.
Jag ska ta några fina 9-månadersbilder i morgon istället, då ska vi ta igen allt mys vi missade idag.
Godnatt på er!