Lördag
Idag har det varit en riktigt jävla boring dag, jag brukar ju trivas bra med att ha noll aktiviteter för mig men idag är jag förvånande nog uttråkad. Har bakat en chokladkaka och skyfflat i oss den med vaniljsås till men annars har det inte hänt mycket, Moa är väl helt slut kan jag tänka mig för vi har lekt järnet från morgon till kväll och hon sov bara middag en kort, kort stund.
Igår var vi och hälsade på hos svärföräldrarna i stan, höll på att bli vansinnig på vägen dit då diverse bussar och spårvagnar stängde dörrarna PÅ barnvagnen flertalet gånger, 80-bussen hann till och med öppna och stänga sina dörrar innan vi hade gått av fem jävla gånger innan bussen var tömd, antingen var det något fel på dörrarna eller också var det något fel i huvudet på chauffören- jag gissar på det sistnämnda.
Det var trevligt hos svärisarna i alla fall, Moa fick käk, vi fick varsin öl och sedan gick jag och Mikael ut och käkade medan Moa blev barnvaktad- andra gången någonsin och första gången sedan hon var ett halvår. Vi gick ner på kinarestaurangen precis nedanför och maten kom på två röda så vi var väl borta max en timme, men det hade i alla fall gått kalasbra att vara hos farmor och farfar på egen hand, Moa hade bland annat fått ett av sina legendariska skrattanfall när farmor hade snurrat på pedalen på deras träningscykel. Vi hade nyckel med oss ner och smög in när vi kom tillbaka och då kröp Moa och Mikaels pappa omkring på golvet och stojade för fullt. Moa hade inte ens reagerat när vi gick, men däremot började hon gråta när hon såg oss igen, vet inte om vi ska ta det som en pik eller att hon först då insåg att vi varit elaka nog att lämna henne, haha.
Maten var ypperligt god, jag var tråkig och tog biff med bambuskott som jag alltid tar på kinaställen och Mikael tog tre små rätter, sen delade vi på allt och jag kunde belåtet konstatera att bambuskotten var godast- det är dom alltid. Det var mysigt att komma iväg en stund och oerhört skönt att kunna äta en måltid ostört och utan att springa som tokar och plocka bort Moa från dvd:n/palmen/ugnsluckan/balkongdörren. Tänk på det, ni som inte har barn, bortsett från sömnen så NJUT av att kunna äta ifred, för sen är det slut på lugnet vill jag lova! Men det är trots allt bättre nu än när Moa var nyfödd och jag var tvungen att amma henne samtidigt som satt med tallriken under hakan och försökte få något i mig- inte konstigt att min mjölk sinade.
När vi åkte hem var det en miljon människor som skulle åka samma jävla spårvagn som oss, hälften var givetvis skränande tonåringar som skulle på fest. Vi var helt slut när vi äntligen kom av och Moa såg helt snurrig ut efter att ha spanat in att gaphalsar.
Imorgon lovas det fint väder, då ska vi fanimej ut och röra lite på oss. Nu har det känts som november sista två veckorna.
Skitsnygga bilder sen igår:
Igår var vi och hälsade på hos svärföräldrarna i stan, höll på att bli vansinnig på vägen dit då diverse bussar och spårvagnar stängde dörrarna PÅ barnvagnen flertalet gånger, 80-bussen hann till och med öppna och stänga sina dörrar innan vi hade gått av fem jävla gånger innan bussen var tömd, antingen var det något fel på dörrarna eller också var det något fel i huvudet på chauffören- jag gissar på det sistnämnda.
Det var trevligt hos svärisarna i alla fall, Moa fick käk, vi fick varsin öl och sedan gick jag och Mikael ut och käkade medan Moa blev barnvaktad- andra gången någonsin och första gången sedan hon var ett halvår. Vi gick ner på kinarestaurangen precis nedanför och maten kom på två röda så vi var väl borta max en timme, men det hade i alla fall gått kalasbra att vara hos farmor och farfar på egen hand, Moa hade bland annat fått ett av sina legendariska skrattanfall när farmor hade snurrat på pedalen på deras träningscykel. Vi hade nyckel med oss ner och smög in när vi kom tillbaka och då kröp Moa och Mikaels pappa omkring på golvet och stojade för fullt. Moa hade inte ens reagerat när vi gick, men däremot började hon gråta när hon såg oss igen, vet inte om vi ska ta det som en pik eller att hon först då insåg att vi varit elaka nog att lämna henne, haha.
Maten var ypperligt god, jag var tråkig och tog biff med bambuskott som jag alltid tar på kinaställen och Mikael tog tre små rätter, sen delade vi på allt och jag kunde belåtet konstatera att bambuskotten var godast- det är dom alltid. Det var mysigt att komma iväg en stund och oerhört skönt att kunna äta en måltid ostört och utan att springa som tokar och plocka bort Moa från dvd:n/palmen/ugnsluckan/balkongdörren. Tänk på det, ni som inte har barn, bortsett från sömnen så NJUT av att kunna äta ifred, för sen är det slut på lugnet vill jag lova! Men det är trots allt bättre nu än när Moa var nyfödd och jag var tvungen att amma henne samtidigt som satt med tallriken under hakan och försökte få något i mig- inte konstigt att min mjölk sinade.
När vi åkte hem var det en miljon människor som skulle åka samma jävla spårvagn som oss, hälften var givetvis skränande tonåringar som skulle på fest. Vi var helt slut när vi äntligen kom av och Moa såg helt snurrig ut efter att ha spanat in att gaphalsar.
Imorgon lovas det fint väder, då ska vi fanimej ut och röra lite på oss. Nu har det känts som november sista två veckorna.
Skitsnygga bilder sen igår:
Kommentarer
Trackback
