Lördag
Så var det lördag igen, veckan har bara flugit iväg.
Tackar för alla fina kommentarer om bloggen, grymt kul att höra- uppdaterar så ofta jag hinner med och dessvärre blir det ju ganska sporadiskt just nu. Inte bara för att fisbebis tar upp all tid men dessutom för att Mikaels dator är inne på lagning INGEN och han knycker min en hel del. Blir snart blodbad här hemma... Hehe.
Var ju på föräldragrupp i torsdags, önskar att jag kunde säga att jag gillade det men det vore en ganska fet lögn. Håller på att försöka klura ut hur jag ska slippa gå dit någon mer gång utan att ringa och meddela att "det var ingenting för mig". Eftersom att jag inte är tolv år längre och kan tvinga min mor att ringa åt mig så är det väl bara att bita i det sura äpplet antar jag... Ibland suger det att vara vuxen och ansvarsfull.
Det var EN mysig mamma där, som tydde sig till mig direkt. Dessvärre har jag ju en tendens att attrahera småkonstigt folk, så även om hon var trevlig så var tror jag inte att jag klarar av det hysteriska skrattet och ryckiga kroppsspråket speciellt länge... Till och med Moa stirrade lite skärrat på henne och hon är ändå van vid att folk tjuter och pratar med pipiga röster.
Skulle tippa på att det allt som allt var åtta, nio bebisar med föräldrar där. Två thailänska kvinnor var där med varsin supersöt bebis, dessvärre pratade dem inte svenska utan hade med sig en tolk bara för att få vara med (det kan man kalla ambitiöst!). Sen var det två par och en ensam pappa förvånande nog, resten var mammor så jag slapp i alla fall sitta och oroa mig för att alla skulle tro att jag var ensamstående.
Vi fick ägna oss åt menlösa aktiviteter som att gå runt i ringen och förklara varför våra barn fått sina namn och sen bläddrade en BVC-tant i en namnbok och läste upp betydelsen av namnet (jag var för övrigt den enda som redan visste vad Moa betydde, pluspoäng til mig). De thailändska barnen hette Viktoria och Karl, vilket jag tyckte var skojigt.
Det var lite halvkaos hela tiden, alla bebisar utom Moa skrek (haha!) i omgångar och alla satt och småpratade på egna håll medan BVC-tanterna försökte få en syl i vädret, massa frågor gick runt då man skulle berätta lite om sin förlossning, barnets sovvanor och så vidare, men som sagt var det ingen som lyssnade ändå. Kul att sitta där och ta mod till sig och prata inför en massa okända människor när inte en käft lyssnar på det man säger...
Bredvid mig satt en mamma med en olycklig bebis som inte heller verkade känna någon så jag gillade henne lite extra mycket och smilade upp mig mot hennes ledsna bebis hela tiden. Till det började närma sig slutet och vi skulle "sätta oss två och två och diskutera vad vi ville prata om på nästa träff". Då upptäckte jag att hon var efterbliven.
SAMTAL MELLAN SOFIA OCH "AXELS MAMMA":
A: Det skulle vara väldigt intressant att höra mer om barnets utveckling framöver.
S: Ja absolut. Det kan ju vara intressant.
(A stirrar intensivt på mig).
S: Jag vill gärna höra lite mer om mat och så till bebisar...
A: Mat?
S: Ja, när man kan börja öka på portionerna och sådär, än så länge kan man ju inte ge dem så mycket käk åt gången.
(A stirrar intensivt på mig).
S: Ja, eller, ja...
A: Jag helammar.
S: Okej, vad bra... Skönt när det funkar.
A: Men för er som inte ammar kan det ju vara intressant.
S: Mmm...
(A stirrar så att ögonen nästan trillar ut och jag vrider nervöst på mig).
S: Sen vet jag inte vad man kan prata om, känns som om man har hysad koll på det mesta...
(A stirrar...).
S: Det där med utveckligen som du sa var ju bra...
(A stirrar och jag bestämmer mig för att byta samtalsämne).
S: Din son var också född den sjuttonde va? Då föddes dem samma dag!
A: Ja.
(Jag mumlar till Moa om att hon och den lilla pojken är lika gamla).
A: Du födde på Mölndals sjukhus va?
S: Nej, vi åkte ner till Varberg. Jättebra ställe!
A: Jaha, för jag tycker att Mölndal är bäst.
S: Okej...
A: Jag stannade i fem dagar.
S: Okej, vi stannade bara där i två nätter, inser nu i efterhand att man skulle stannat längre och fått vila upp sig lite inför hemgången, hehe.
(A stirrar på mig som om jag var dum i huvudet).
S: Alltså, det var ju skönt att slippa laga mat och få hjälp så får man hade något att fråga över...
A: Amningen funkade inte i början.
S: Okej, det flöt på bra här men sen började det strula så jag fick sluta ganska tidigt eftersom att hon inte blev mätt på mjölken.
A: Vadå inte mätt?
S: Hon åt hela dagarna konstant och hann inte ens sova mellan matningarna eftersom att hon inte blev mätt.
A: Jaha, fast jag har lärt mig att små barn vill amma hela tiden vissa dagar.
S: Jo, fast det här pågick ju i tre veckor...
(A stirrar arg på mig).
S: Första gången hon fick en flaska ersättning sov hon i fyra timmar så man märkte att hon äntligen blev lite mätt för det gjorde hon aldrig innan.
A: Sov hon i TJUGOFYRA TIMMAR?
S: Nej i fyra timmar, annars hade det ju varit lite oroväckande...
(A stirrar på mig som om hon hatar mig).
Som tur var tog vår lilla pratstund slut sen och BVC-tanten började prata igen. Innan jag gick hem fick jag dessutom lite "öppna förskolan"-propaganda, det verkar som om det är kriminellt att inte besöka öppna förskolan. Vi hade mötet i förskolans lokaler och jag blev ännu mer säker på att jag INTE ville gå dit. Det luktade äckel och trolldeg överallt och när jag bytte blöja på stackars Moa på ett äckligt skötbord tappade jag blöjan, fick böja mig ner och såg en massa fasttorkat bebisbajs som runnit längs bänken. Fy fan.
Nej, föräldragruppen var fan ingenting för mig.
Igår var Moa med mig och Mikael hos frissan, hon var glad och flörtade med alla frisörskorna och höll låda i över två timmar då vi var där, alla tyckte att det var jättekul när hon började yla ikapp med musiken på radion. Min frissa trodde att det var en blivande schlagerbebis- så kan det nog vara för hon är inte särkilt förtjust i vår rock här hemma. Hehe.
Så jävla gött att vara nyfärgad och nyklippt, jag gick och slängde med håret hela kvällen.
Trevlig lördag allihop!
Kommentarer
Trackback
