Fröken Quick- Världens tuffaste mamma

Vad fan har hänt med vädret då? Nu har det varit SVINKALLT här i snart en vecka och det kommer små snöskvättar titt som tätt. Vi som plockat undan Moas åkpåse, nu måste den tas fram igen för såhär kallt har det inte varit på hela vintern här i götet. Deprimerande, vill att det ska bli varmt och gött så att jag kan ta igen solbrännan jag gick miste om förra sommaren som gravid och värmehatare.
 
Alla hjärtans spenderades hemma som sagt. Skulle ätit en god middag men sköt upp det till igår istället för vi ville att köttet skulle få ligga i marinad över natten och var sena ute, så det blev pizza i lördags, haha.
Mysigt hade vi det i alla fall, trots att det inte blev några presenter. När Mikael är pappaledig är jag helt utan inkomst och jag lever på honom, och jag kan inte be honom om pengar till HANS present. Får ta igen det där senare helt enkelt och fick erbjuda diverse sexuella tjänster som gåva istället. Det uppskattas alltid mer än någon sketen chockladask, haha.
Det blir inte överdrivet mycket brottande i sänghalmen nu när Moa invaderat hemmet, men jag måste säga att när man väl får till det så slår det faktiskt det mesta, det kanske stämmer att man inte ska få för mycket av det goda.

I morgon blir det lilla livet fem månader! Detta ska firas med en vaccination och vanlig koll på BVC, ser INTE fram emot det den här gången heller, trots att det gick så himla bra sist. Det tog liksom typ sekunder sist och sen var allt avklarat, och Moa hade glömt hela tortyren lagom tills hon stuckit ut nålen igen, men ändå. Jag hoppas att hon är på dåligt humör innan så att hon inte kommer ligga där på skötbordet och skratta och luta huvudet åt sidan som hon brukar... Jag DÖR om sköterskan måste sticka när hon sitter där om en solstråle. Mår illa bara jag tänker på det!
Men det ska i alla fall bli kul att se hur mycket hon har växt. Gör en kvalificerad gissning på 7950 gram och 69 centimeter. Hon blir bara knubbigare och knubbigare men hon åt så himla dåligt när hon var sjuk så jag tror inte att hon ökat lika mycket i vikt som hon brukar. Och någon gång måste ju kurvan börja plana ut också, såg i ett sånt där diagram att 67,5 centimeter som hon var på 4-månkontrollen var normallängden för en 7-månbebis... Hon har alltså legat tre månader före snittet innan. Men hon är en lång tjej också. 

Jag går på avgiftning idag, har bestämta att vi inte ska köpa hem någon cola förrän till helgen. Dricker visserligen Soda Stream-cola men den är sockerfri, vilket inte vanlig cola är. Ska även ge fan i chips på veckodagarna hade jag tänkt, eller chokladbollar, eller alla dessa semlor... Fy fan vad min mage kurrar redan.
Men jag känner mig alldeles för fet nu alltså, jag är för lång för att kunna lägga på mig en massa späck, risken finns att jag ser ut som en jättekvinna då. Stora, kraftiga kvinnor ser inte alls lika gulliga ut som små knubbiga, tyvärr. 
Jag ska fråga barnmorskan på onsdag om hon tror att mina höfter kommer att krympa tillbaka till sin ursprungliga form eller om dem är förlorade efter barnafödandet. I så fall är jag i extremt stort behov av nya byxor, för jag kan knappt ha ett enda par av mina gamla. Kan knäppa de flesta med lite våld, men då blir det valkar som hänger ut på sidorna, och då går jag fan hellre naken. Blir sjukt nervös av folk som envisas med att ha för små byxor på sig. 

Här är en bild på tjockisbebis som leker med fossingarna (och nej, det är inte mina håriga ben så det behöver ni inte oroa er för):