Fröken Quick- Världens tuffaste mamma

Sitter här och känner mig smått förvirrad, Mikael sover och lilla Moa sover och har sovit sedan klockan 22 i går kväll, hon väckte mig för en timme sedan ungefär och jag flög upp ur sängen och klädde på mig och gjorde mig beredd på att byta kissig blöja, suga ut snor med näsfridan och göra en flaska med käk superfort till hungriga bebisen som inte ätit på hela natten. Men när jag ska lyfta upp bebis så sover hon som en sten.
Har varit inne och pussat lite på Mikael och gjort lite allmäna oljud för att hon ska vakna men icke, hon sover djupt. Så här sitter jag och ser dum ut.

Om man skulle ta och fixa i ordning lite gröt? Min mage var helt sjukt förstörd i går, jag hade SÅ ONT och då fick jag tipset av några vänliga själar att äta gröt. Men jag pallar nog inte med havregrynsgröten, hoppas att mannagryn går lika bra i så fall.
Gröt passar ju sig idag, det känns ju onekligen som juletider utanför när det är snö hela tiden. Usch! Läste att Moas lilla kusin skulle ut och åka pulka idag och fick en sjukt lust att köpa en pulka till pruttbebisen också, där kunde hon lilla som i en liten kokong i sin åkpåse och glida fram över den knastrande snön. Tråkigt nog så hade det knappast gynnat hennes förkylning, även om det ska vara okej att vara ute i kylan i vagnen i alla fall.
Och vart fan ska man gå liksom? Vi har en gräsplätt som går runt huset faktiskt, men hur kul är det att släpa runt en sovande bebis där fram och tillbaka? Stackars alla grannar på bottenplan om jag ska cirkulera utanför deras fönster hela tiden. Sen finns det ju bara en massa skabbiga bilvägar i stort sett, och inte en jävla backe så långt ögat når. Och finns det en back är det garanterat gamla kondomer nedgrävda i snön och annat äckel.
Som ni märker är det bäst för oss alla om vi lämnar stan ASAP.

Nu vaknade hon! Wiho!