Måndag
Godmorgon!
I dag blev jag väckt av någon slags grävmaskin eller liknande igen, måste ha varit maskinen från helvetet för jag trodde att mitt huvud skulle sprängas. Det är väl rätt åt mig som är arbetslös och har sovmorgon varje dag, men ändå. Hatar maskiner och oljud och byggplatser och FRAMFÖRALLT blir jag vansinnigt nervös av byggarbetare (lite ironiskt med tanke på att Mikael jobbar inom bygg...) men dem gör mig faktiskt grymt nervös. Speciellt såna som jobbar på byggställningar, man känner riktigt hur dem stannar upp i arbetet för att glo när man går förbi för att sedan diskutera om man hade snygg röv eller inte. Därför är det extra kul att gå förbi numera om jag har mina mammabyxor på mig, för även om det inte syns att jag är gravid bakifrån så är dem gräsliga brallorna som hänger som en påse i röven garanterat avtändande.
Jag blir helt paff över hur vild bebben i magen är hela tiden, JÖSSES vilket liv det är där inne hela dagarna (och nätterna...). Jag och Mikael är ändå lugna som två filbunkar båda två, hur har vi lyckats få fram detta överaktiva lilla barn? Hur som helst så må det vara underligt med ändå galet skönt eftersom att jag blir så livrädd så fort stackars bebis tar sig en lutare och inte gör akrobatiska övningar konstant, då får jag panik och vansinniga skuldkänslor över att jag gnällt över att den sparkat på blåsan eller satt en vass armbåge på en nerv timmen innan eller sådär.
Den väger ju runt ett kilo nu så man förstår ju att det kan bli lite obekvämt ibland:)
Jag hittade en bild på en nyfödd bebis som kommit ut samma vecka som jag är i nu, alltså vecka 26 och det är helt sjukt att den är så stor redan! Givetvis är den ju inte STOR, speciellt inte när man ser jämförelsen med pennan men den är ju helt färdig liksom! Det är absolut ingen liten alien-bebis längre, den lille plutten har ju till och med hår!
I dag blev jag väckt av någon slags grävmaskin eller liknande igen, måste ha varit maskinen från helvetet för jag trodde att mitt huvud skulle sprängas. Det är väl rätt åt mig som är arbetslös och har sovmorgon varje dag, men ändå. Hatar maskiner och oljud och byggplatser och FRAMFÖRALLT blir jag vansinnigt nervös av byggarbetare (lite ironiskt med tanke på att Mikael jobbar inom bygg...) men dem gör mig faktiskt grymt nervös. Speciellt såna som jobbar på byggställningar, man känner riktigt hur dem stannar upp i arbetet för att glo när man går förbi för att sedan diskutera om man hade snygg röv eller inte. Därför är det extra kul att gå förbi numera om jag har mina mammabyxor på mig, för även om det inte syns att jag är gravid bakifrån så är dem gräsliga brallorna som hänger som en påse i röven garanterat avtändande.
Jag blir helt paff över hur vild bebben i magen är hela tiden, JÖSSES vilket liv det är där inne hela dagarna (och nätterna...). Jag och Mikael är ändå lugna som två filbunkar båda två, hur har vi lyckats få fram detta överaktiva lilla barn? Hur som helst så må det vara underligt med ändå galet skönt eftersom att jag blir så livrädd så fort stackars bebis tar sig en lutare och inte gör akrobatiska övningar konstant, då får jag panik och vansinniga skuldkänslor över att jag gnällt över att den sparkat på blåsan eller satt en vass armbåge på en nerv timmen innan eller sådär.
Den väger ju runt ett kilo nu så man förstår ju att det kan bli lite obekvämt ibland:)
Jag hittade en bild på en nyfödd bebis som kommit ut samma vecka som jag är i nu, alltså vecka 26 och det är helt sjukt att den är så stor redan! Givetvis är den ju inte STOR, speciellt inte när man ser jämförelsen med pennan men den är ju helt färdig liksom! Det är absolut ingen liten alien-bebis längre, den lille plutten har ju till och med hår!
Kommentarer
Trackback
