Fröken Quick- Världens tuffaste mamma

Nu är det fredag igen vilket innebär att Mikaels semester snart är slut- buhuhuuuu! Fast han har ju fler veckor senare i sommar, vilket kan vara rätt käckt eftersom att jag kommer vara väldigt höggravid då. Nu har jag vant mig vid att ha honom hemma i alla fall så det kommer bli sorgligt, men å andra sidan blir det lite mer tid över för bloggandet när jag är ensam hela dagarna.

I går gick jag som sagt och kikade i affärer medan Mikael hade sin körlektion. Fick den ljusa idén att gå in på Wettergrens och kika efter en sån där bebisbok som man fyller i själv när bebisen kommit, längd och vikt och när bebbarna får sin första tand och säger mamma och sånt där. Det fanns en massa att välja på och jag lusläste samtliga och fick nästan lämna affären för att jag blev så gråtfärdig, tänk att vi ska få en bebis som vi får göra alla mysiga saker med! Fira första julen och baka ettårstårta och tejpa in första lilla hårlocken.
Bestämde mig för en grymt dyr bok som såg sådär gammaldags och mysig ut med text i skrivstil och massa fina teckningar som hette "När jag var liten". Den ska köpas, eller ännu bättre ÖNSKAS i present när bebis har kommit, fram till dess nöjde jag mig med Nalle Phus "Mitt första år"-boken, jag har redan skrivit in lite namn i släktträdet och suttit och klappat på sidorna.

De nya gummibanden som jag tvingas sätta fast i tandställningen nu driver mig till vansinne. Det gör så GALET ONT HELA TIDEN, alla som haft tandställning vet hur ont det gör när man nyss spänt den och nu känns det som om jag spänner den varenda gång jag sätter i nya gummiband- aj, aj, aj... I går fick jag så ont när jag var inne på KappAhl eller något att jag rusade (ja, eller nästintill rusa när det gäller gravidsnabbhet) till McDonalds och köpte en milkshake i panik för att ha något som kunde kyla ner mitt stackars bultande tandkött.
Folk brukar alltid säga att tandställning är ett helvete men att det alltid är värt det för att det blir så fint efteråt. Som det känns just nu så har det FAN inte varit värt det för min del. Först fick jag vänta i NIO år på att få den och såg ut som fan i käften samtliga av mina känsliga tonår, sedan fick jag dra ut ÅTTA tänder för att ens kunna få in tandställningen, nu har jag gått med skiten i TRE jävla år och det har varit väldigt, väldigt smärtsamt och det har fastnat väldigt, väldigt många matrester genom åren.
Men, men bara ett par månader kvar nu och JÄVLAR vad jag ska smajla upp mig sen! Har sett helt efterbliven ut på varenda foto sedan jag var liten för att jag kniper ihop munnen för att dölja tänderna, no more! Ha!

Bebis-puppan är helt galen just nu, han har sparkat mig så våldsamt i revbenen att hela jag och laptopen som står i knäet har gungat mycket oroväckande.