Min konstiga bebis
Nej, bebis sover inte som vanligt. Vi tror at hon är någon form av vampyr. Snorig och hostig var hon i morse också, och väldigt grinig. Detta trodde jag skulle fortsätta hela dagen så jag dissade besök av min kära Emelie vilket visade sig vara rätt onödigt, för efter en lååång tupplur på dagen var hon pigg som lärka och snoret verkade vara som bortblåst (tacka gud för det visserligen), men det var ju synd och skam att jag ställde in dejten med min vän.
Jag blir så förundrad när jag ser andra små bebisar, syftar i detta fallet på nyfödingar, det var ju trots allt inte speciellt längesen Moa var helt nykläckt även om det känns som evigheter sedan. Typ när jag sitter och tittar på "Unga mödrar" och alla bebisar ligger tysta och snälla insvepta i en filt i famnen som en kåldolme och öppnar ögat lite då och då.
Det var en sån bebis jag förväntade mig men icke fick, haha. De två första dagarna på BB var hon trött och somnade vart man än placerade henne, men sedan dess är hon SUPERPIGG. Och hon har aldrig kunnat sitta still.
Det skulle spanas åt alla håll hela tiden och hon gjorde livsfarliga grodhopp och slängde sig åt sidorna när hon bara var ett par timmar gammal liksom. Mamma blev helt paff för jag var tydligen en zombiebebis som vägrade att ens öppna ögonen, hon berättade att pappa gapade "nu tittar hon!" ett par gånger om dagen av ren förbluffelse när han höll mig.
Jag har liksom alltid varit en slö jävel som inte rör på mig om jag inte måste, fysisk aktivitet är grym överskattad. Så kommer min dotter och är galet aktiv- hon ska stirra på allt och hålla igång HELA TIDEN, man skulle kunna kalla det en slags kulturkrock. Det kommer tveklöst bli en gigantisk utmaning när hon blir större och kan springa omkring och pilla på allt och välta saker- vilket man redan nu märker att hon är sjukt sugen på.
Antar att hon brås på sin far.
Nu ska vi kolla på film och äta chips med dipp. Det enda raka.
Jag blir så förundrad när jag ser andra små bebisar, syftar i detta fallet på nyfödingar, det var ju trots allt inte speciellt längesen Moa var helt nykläckt även om det känns som evigheter sedan. Typ när jag sitter och tittar på "Unga mödrar" och alla bebisar ligger tysta och snälla insvepta i en filt i famnen som en kåldolme och öppnar ögat lite då och då.
Det var en sån bebis jag förväntade mig men icke fick, haha. De två första dagarna på BB var hon trött och somnade vart man än placerade henne, men sedan dess är hon SUPERPIGG. Och hon har aldrig kunnat sitta still.
Det skulle spanas åt alla håll hela tiden och hon gjorde livsfarliga grodhopp och slängde sig åt sidorna när hon bara var ett par timmar gammal liksom. Mamma blev helt paff för jag var tydligen en zombiebebis som vägrade att ens öppna ögonen, hon berättade att pappa gapade "nu tittar hon!" ett par gånger om dagen av ren förbluffelse när han höll mig.
Jag har liksom alltid varit en slö jävel som inte rör på mig om jag inte måste, fysisk aktivitet är grym överskattad. Så kommer min dotter och är galet aktiv- hon ska stirra på allt och hålla igång HELA TIDEN, man skulle kunna kalla det en slags kulturkrock. Det kommer tveklöst bli en gigantisk utmaning när hon blir större och kan springa omkring och pilla på allt och välta saker- vilket man redan nu märker att hon är sjukt sugen på.
Antar att hon brås på sin far.
Nu ska vi kolla på film och äta chips med dipp. Det enda raka.
Kommentarer
Postat av: Anonym
hehe ;) jo,jag har en fråga för frågestunden. känner du ibland att det var för tidigt att skaffa barn? eller ville inte du utbilda dej och få ett bra fast jobb först? hur många barn tror du att ni kommer vilja ha? vad skulle moa heta om hon var en kille?
Trackback
