Fy...
Tittade precis på "Unga mödrar" och en stackars tjej åkte in till förlossningen med värkar, får ont i hela kroppen bara jag tittar på när någon ANNAN ska föda, haha. Tyckte så VANSINNIGT synd om henne när hon satt i början att värkarbetet och pratade om att hon inte klarade mer nu, stackarn anar inte vad som komma skall!
Jag vill helt klart ha fler barn men jag hade mer än gärna hoppat över förlossningen om det var möjligt. Vilken sinnessjuk jävla smärta alltså- det är bara att hoppas att det blir bättre nästa gång, annars vette fan om jag vågar mig på det igen, hehe. Tanken på att man pressat ut ett fyrakilosbarn ur ett pyttelitet hål är egentligen bisarr, svårt att fatta att man verkligen har gjort det (hade nog varit lättare att förstå om man varit mer medveten och inte helt dyngrak på lustgasen)...
Tror att jag håller på att bli sjuk också, jippie. Halsen värker och huvudet dunkar och jag är SÅ TRÖTT. Moa bestämde sig för att ta sig en lutare och det är jag väldigt glad över. Väldigt glad. Får se om Panodilen ger någon verkan, jag litar fullt ut på att den uträttar mirakel, pillerälskar som jag är.
Ha en trevligt fortsatt dag kära läsare!
Gud vad man kan uppleva förlossningen olika! Jag var skitnervös inför min och bad om både lustgas och ryggbedövning. Det funkade om jag säger så. Under de sista öppningsvärkarna och krystvärkarna låg jag och frågade mig varför kvinnor säger att det gör ont att föda. Var jävligt chockad och förvånad över att det inte gjorde särskilt ont all. Ifrågasatte vad alla hade sagt till mig, ville de bara skrämmas eller?! Det var inte värre än att ha ett riktigt "skithugg". Haha! // Mamma till 4-kg bebisen Klara 2,5 månad.
