Hallar du gillon?
Fan vilken nice gårdag!
Rullade inte ur bingen förrän 10 på morgonen, fick tvättat två maskiner tvätt vilket verkligen behövdes. Sedan packade jag faktiskt ner alla pocketböcker och massa sängkläder samt handdukar, kan vara bra att börja i tid med packningen.
Sedan fick jag årets hittills vackraste revansch, jag kom för första gången på typ 4 år i mina gamla Miss Sixty-jeans! Oh yeah! Jag kan inte andas speciellt bra för tillfället och måste givetvis ligga ner för att kunna få igen gylfen men FAN vad nice! Känner mig plötsligt smal som en supermodell/slank som en nyfödd giraffunge.
Sedan fick jag årets första soltillfälle och tro det eller ej, men jag fick fan bikinimärken av att sitta på balkongen i en ynka timme innan det var dags att kila till vårdcentralen! Av alla mina egenskaper måste det vara förmågan att bli brun lätt som är den bästa. Intelligens, godhet och annat känns plötsligt helt ointressant när man jämför det med potential att få en chokladbrun mage. Jag kan tacka min mor för detta underbara genetiska arv, hon ser ju ut som en zigenare året runt. Å andra sidan har jag även ärvt synskärpa som en mullvad av samma kvinna, så det går väl jämnt ut antar jag.
Köpte ett par skor också... igen. Sandaler i guld med öppen tå, helt jävla UNDERBARA. Funderar starkt på vad jag hade valt, livslång kärlek eller livslång gratisförbrukning av skor. It`s a tuff call, men fan vet om inte nya skor tillfredställer mig mer än någon man någonsin gjort?
För att inte känna mig allt för ytlig på grund av skoinköpet gick jag även till bibblan och lånade tre finfina böcker "Stora Psykologiboken", "Psykologiska egenskaper" och bäst av allt "Kvinnor som älskar för mycket"; den sistnämnda ska lusläsas tills sidorna slits ut.
Igår kom Mikael och hälsade på, hade jättemysigt. Drack lite bärs i kvällssolen och det kändes verkligen som en sommarkväll. Sen tvingade jag honom att gå med mig enda till Statoil i Åby för att köpa cigg, herrn köpte även två portioner Tacograttäng som var hemskt gott.
Kom i säng i tid faktiskt eftersom vi både skulle upp till jobbet, hjälpte dock inte så mycket eftersom det tog mig evigheter att somna då han klämde fast mig med sin arm och snarkade som ett ånglok rakt i örat på mig, gjorde några försök att slingra mig loss med det var dödfött. Måste erkänna att jag är en hemsk, hemsk människa som visserligen inte kan tänka mig något bättre än att ha en stor, stark, vacker karl runt mig i sängen men jag KAN INTE SOMNA om jag är ihoptrasslad med någon annan, speciellt inte nu när våran lägenhet är lika varm som sahara. Men det fick gå ändå, har varken hjärta eller fysisk styrka nog att rulla iväg på mig egen sänghalva.
Grattis Mikael, min favorithane i hela världen till din nya, alldeles egna insatslägenhet. Är sjukt glad för din skull!
I tisdags natt fick jag den geniala idén att göra min egen lista på underliga, originella människor jag mött, i samma anda som Fredrik och Filips om ni såg den serien, dem åker runt i Sverige för att leta upp Sveriges mest konstiga människor. Blev så upphetsad av min nya idé att jag inte kunde sova och skitförbannad över att jag inte hade tillgång till internet så att jag på studs kunde börja blogga, men jag tänkte göra ett försök nu.
SOFIAS EGEN LISTA PÅ 10 RIKTIGA ORIGINAL:
* Jan Svensson (Västsveriges gladaste busschaufför): Ni kanske tror att jag inte är kapabel till att VETA huruvida han är Västtrafiks gladaste chaufför, men då tror ni fel. Faktum är att en gång i tiden vågar jag nog påstå att jag kände dem allihop, var nästan lite tveksam till om jag faktiskt bodde på bussen eller om jag hade ett vanligt hem som alla andra.
Jan är hur som helst den gladaste människa jag någonsin träffat, dessutom ser han ut som jultomten, fast med mörkt hår och skägg. Faktum är att den här mannen är en trafikfara på grund av att han tutar och vinkar skrattande till varenda bil samt fotgängare som bussen passerar. Hade någon annan gjort likadant hade väl troligen arga bilister blivit vansinniga, men alla älskar honom, ALLA ÄLSKAR HONOM. Jag har spenderat många timmar med att försöka komma underfund med ifall hans mungipor är fastklistrade uppåt genom att spana på honom i backspegeln och jag är fortfarande osäker. En sak är jag i alla fall säker på, och det är att det inte längre skulle finnas någon ondska i världen om alla fick chansen att varje dag åka med världens gladaste busschaufför.
(Fotnot: Vad som bör tilläggas är att Jan vinner denna utmärkelse i hård konkurrens, andra praktexemplar inom bussbranschen är bland annat chauffören som kläckte kommentaren "Oj förlåt, jag satt och tänkte på Berit" i högtalaren när han glömde stanna vid en hållplats, eller tågvärden som jag nästan betraktade som en familjemedlem då vi samtalade om livet varje morgon i ett halvår, han väckte mig alltid när det var dags att gå av samt bar mina väskor till dörren och kalla mig för sin "blåblodiga lilla prinsessa" eftersom att jag alltid åkte så fasligt tidigt på morgonen att jag oftast hade en hel tågvagn för mig själv).
* Tobbe med den gula mössan (Västsveriges mest mössgalna människa): Under vår fjortisperiod hängde vi alltid utanför en skola på helgerna och drack oss redlösa tillsammans med sissådär trettio andra fjortisar. En av dessa var Tobbe med den gula mössan. Det speciella med honom var att han verkade äga varenda mössa som någonsin blivit sydd, stickad eller virkad. Kvällens höjdpunkt var alltid att se vilken mössa han valt till dagens ära. Mina personliga favoriter var rastafarimössan och givetvis den gula (därav hans smeknamn). En enda gång dök han upp med naket huvud till min förfäran, knappt igenkännbar tog han oss åt sidan och sa med enormt tung röst "Jag skulle fan ge mitt lillfinger för att ha min gula mössa nu".
* Bertil "Ajaj" Quick (Västsveriges superfarfar/Kaxigaste gubbe): Detta är min käre gamle farfar, ett original som heter duga. Det är få människor som fått mig att garva något så kopiöst som Ajaj och jag betvivlar starkt att någon kommer att göra det under min livstid.
Det här är mannen som när jag var liten alltid gjorde mig vansinnig genom att fråga "Har du kissat ner dig?" och gjorde sin egen version av bockarna Bruse; "Lilla bocken Bruse skulle köpa snuset".
Det här är mannen som började varje måltid med att berätta att det var han som skulle ta de bästa potatisarna/läckraste köttbitarna/knaprigaste morötterna, han som sa "Titta Sofia, din pappa ska få en lillebror!" när han tyckte att farmors mage hade växt, det var han som hälsade på min f.d styvsyster med orden "Jaså är det du som är Sandra, du är inte lika tjock som man hört" första gången han träffade henne och det var han som myntade uttrycket "Hallar du gillon?" (=Gillar du hallon).
Det var denna man som berättade historier om när han var liten och spelade en hel melodi genom att trycka med skon på en rad med kultingars trynen så att dem grymtade i olika toner, han berättade om sin tama kaja vid namn Jakob som han lärde att vända blad i böckerna åt honom medan han läste och när han trillade i Mölndalsån som liten och var en hårsmån från att drunkna innan en ung man fiskade upp honom, "Haha Sofia, det ska du vara glad för! Hade inte han fiskat upp din farfar den där gången hade du aldrig blivit född, hehehe".
Det var min farfar som liggandes på sin dödsbädd utan kraft att ens dricka på egen hand helt plötsligt börjar garva som en galning och sakta lyfter handen för att peka tvärs över sjukhussalen på en annan gammal gubbe som desperat försöker resa sig upp i sängen utan resultat. Han lärde mig då att skadeglädjen är fanimej den enda sanna glädjen och att en gammal man, oavsett hälsotillstånd fortfarande är full i fan, sviktande mellan liv och död eller ej.
Min älskade Ajaj gick bort i september 2003, 74 år gammal. Det grämer mig att han inte fick stanna kvar bland oss längre än så, men äran att dela samma blod som Västsveriges mest unika människa kan trots allt inte göra mig det minsta besviken.
* Ray (Västsveriges galnaste bildlärare): I högstadiet hade vi turen att få en riktig maniac som lärare. Förutom bild undervisade denna engelsman även oss elever som inte orkade läsa franska eller tyska och därför valde till extra engelska på schemat (eller Cp-engelska som alla sa).
Vi hade inte en enda vettig undervisningstimme med honom på fyra år, han vände upp och ner på tillvaron genom att ständigt glömma att meddela oss om skolfotograferingar, studiedagar och han kom till och han glömde till och med att dyka upp till utvecklingssamtalen han hade några gånger per år. Våra föräldrar var inte glada. Han nämnde inga elever vid namn utan kallade bara allihop för "worms". Av någon anledning blev han löjligt förtjust i mig efter att jag ramlade och slog i huvudet i en stubbe under ett läger på en klassresa, så mig var han alltid extra vänlig mot vilket förstås var väldigt roligt för mig och gräsligt irriterande för mina klasskamrater. Vid ett tillfälle när han ryckte in som vikarie under en svenskalektion roade han oss genom att sätta en kartong över huvudet och springa omkring så att alla fick bombadera honom med suddgummi och pappersbollar.
(Fotnot: Ray jobbar inte längre kvar på min gamla högstadieskola. Han fick sparken efter att ha blandat ihop flertalet elevers betyg och att vid ett tillfälle kallat en elev för fullkomlig idiot, vilket förmodligen var välförtjänat).
* Cykelmannen (Västsveriges förmodligen enda person som kallas just cykelmannen): Ingen göteborgare kan ju ha missat den här karln. Vart jag än befinner mig i stan dyker han upp, ledande sin cykel och pratar oavbrutet med sig själv. Jag råkar veta att han sorgligt nog är schizofren och det kanske är lite taskigt att ha med honom på listan, men det gör inte det hela mindre underhållande. Det är alltid lika upplyftande att se honom kuta förbi med cykeln i högsta hugg, jag är väldigt nyfiken på vad det egentligen är han pratar om hela tiden, den enda gången jag befunnit mig precis bredvid honom mumlade han mest och precis när han passerade förbi mig vrålade han "Carola!" så högt att jag nästan kissade ner mig.
Det får räcka med original för idag, annars har jag inget roligt att sysselsätta mig med imorgon, skulle ju visserligen kunna ägna mig lite åt mina arbetsuppgifter, men arbete är ju som alla vet förkastligt. "Bara jobba och aldrig leka gör Jacks kinder så magra och bleka"
Idag ska jag och mamma ha picknick med mackor och risifrutti på gräsmattan utanför jobbet på lunchen, jippie! Håll för all del tillgodo med dagens goa låt! Tillägnas en viss Mr Folkis, den jävla åtrån jag känner för dig är större än vad jag trodde var möjligt! Skulle kunna rulla runt i sänghalmen tjugofyra timmar om dygnet, sju dar i veckan med dig.
"It`s a heartache"/Bonnie Tyler.
It's a heartache
Nothing but a heartache
Hits you when it's too late
Hits you when you're down
It's a fool's game
Nothing but a fool's game
Standing in the cold rain
Feeling like a clown.
It's a heartache
Nothing but a heartache.
Love him till your arms break
Then he lets you down.
It ain't right with love to share
When you find he doesn't care for you.
It ain't wise to need someone
As much as I depended on you.
It's a heartache
Nothing but a heartache
Hits you when it's too late
. . .
It ain't r'ight with love to share
. . .
Oh it's a heartache
Nothing but a heartache.
Love him till your arms break
Then he let's you down
It's a fool's game
Standing in the cold rain
Feeling like a clown.
It's a heartache
Love him till your arms break
Then he let's you down
It's a heartache
. . .
Rullade inte ur bingen förrän 10 på morgonen, fick tvättat två maskiner tvätt vilket verkligen behövdes. Sedan packade jag faktiskt ner alla pocketböcker och massa sängkläder samt handdukar, kan vara bra att börja i tid med packningen.
Sedan fick jag årets hittills vackraste revansch, jag kom för första gången på typ 4 år i mina gamla Miss Sixty-jeans! Oh yeah! Jag kan inte andas speciellt bra för tillfället och måste givetvis ligga ner för att kunna få igen gylfen men FAN vad nice! Känner mig plötsligt smal som en supermodell/slank som en nyfödd giraffunge.
Sedan fick jag årets första soltillfälle och tro det eller ej, men jag fick fan bikinimärken av att sitta på balkongen i en ynka timme innan det var dags att kila till vårdcentralen! Av alla mina egenskaper måste det vara förmågan att bli brun lätt som är den bästa. Intelligens, godhet och annat känns plötsligt helt ointressant när man jämför det med potential att få en chokladbrun mage. Jag kan tacka min mor för detta underbara genetiska arv, hon ser ju ut som en zigenare året runt. Å andra sidan har jag även ärvt synskärpa som en mullvad av samma kvinna, så det går väl jämnt ut antar jag.
Köpte ett par skor också... igen. Sandaler i guld med öppen tå, helt jävla UNDERBARA. Funderar starkt på vad jag hade valt, livslång kärlek eller livslång gratisförbrukning av skor. It`s a tuff call, men fan vet om inte nya skor tillfredställer mig mer än någon man någonsin gjort?
För att inte känna mig allt för ytlig på grund av skoinköpet gick jag även till bibblan och lånade tre finfina böcker "Stora Psykologiboken", "Psykologiska egenskaper" och bäst av allt "Kvinnor som älskar för mycket"; den sistnämnda ska lusläsas tills sidorna slits ut.
Igår kom Mikael och hälsade på, hade jättemysigt. Drack lite bärs i kvällssolen och det kändes verkligen som en sommarkväll. Sen tvingade jag honom att gå med mig enda till Statoil i Åby för att köpa cigg, herrn köpte även två portioner Tacograttäng som var hemskt gott.
Kom i säng i tid faktiskt eftersom vi både skulle upp till jobbet, hjälpte dock inte så mycket eftersom det tog mig evigheter att somna då han klämde fast mig med sin arm och snarkade som ett ånglok rakt i örat på mig, gjorde några försök att slingra mig loss med det var dödfött. Måste erkänna att jag är en hemsk, hemsk människa som visserligen inte kan tänka mig något bättre än att ha en stor, stark, vacker karl runt mig i sängen men jag KAN INTE SOMNA om jag är ihoptrasslad med någon annan, speciellt inte nu när våran lägenhet är lika varm som sahara. Men det fick gå ändå, har varken hjärta eller fysisk styrka nog att rulla iväg på mig egen sänghalva.
Grattis Mikael, min favorithane i hela världen till din nya, alldeles egna insatslägenhet. Är sjukt glad för din skull!
I tisdags natt fick jag den geniala idén att göra min egen lista på underliga, originella människor jag mött, i samma anda som Fredrik och Filips om ni såg den serien, dem åker runt i Sverige för att leta upp Sveriges mest konstiga människor. Blev så upphetsad av min nya idé att jag inte kunde sova och skitförbannad över att jag inte hade tillgång till internet så att jag på studs kunde börja blogga, men jag tänkte göra ett försök nu.
SOFIAS EGEN LISTA PÅ 10 RIKTIGA ORIGINAL:
* Jan Svensson (Västsveriges gladaste busschaufför): Ni kanske tror att jag inte är kapabel till att VETA huruvida han är Västtrafiks gladaste chaufför, men då tror ni fel. Faktum är att en gång i tiden vågar jag nog påstå att jag kände dem allihop, var nästan lite tveksam till om jag faktiskt bodde på bussen eller om jag hade ett vanligt hem som alla andra.
Jan är hur som helst den gladaste människa jag någonsin träffat, dessutom ser han ut som jultomten, fast med mörkt hår och skägg. Faktum är att den här mannen är en trafikfara på grund av att han tutar och vinkar skrattande till varenda bil samt fotgängare som bussen passerar. Hade någon annan gjort likadant hade väl troligen arga bilister blivit vansinniga, men alla älskar honom, ALLA ÄLSKAR HONOM. Jag har spenderat många timmar med att försöka komma underfund med ifall hans mungipor är fastklistrade uppåt genom att spana på honom i backspegeln och jag är fortfarande osäker. En sak är jag i alla fall säker på, och det är att det inte längre skulle finnas någon ondska i världen om alla fick chansen att varje dag åka med världens gladaste busschaufför.
(Fotnot: Vad som bör tilläggas är att Jan vinner denna utmärkelse i hård konkurrens, andra praktexemplar inom bussbranschen är bland annat chauffören som kläckte kommentaren "Oj förlåt, jag satt och tänkte på Berit" i högtalaren när han glömde stanna vid en hållplats, eller tågvärden som jag nästan betraktade som en familjemedlem då vi samtalade om livet varje morgon i ett halvår, han väckte mig alltid när det var dags att gå av samt bar mina väskor till dörren och kalla mig för sin "blåblodiga lilla prinsessa" eftersom att jag alltid åkte så fasligt tidigt på morgonen att jag oftast hade en hel tågvagn för mig själv).
* Tobbe med den gula mössan (Västsveriges mest mössgalna människa): Under vår fjortisperiod hängde vi alltid utanför en skola på helgerna och drack oss redlösa tillsammans med sissådär trettio andra fjortisar. En av dessa var Tobbe med den gula mössan. Det speciella med honom var att han verkade äga varenda mössa som någonsin blivit sydd, stickad eller virkad. Kvällens höjdpunkt var alltid att se vilken mössa han valt till dagens ära. Mina personliga favoriter var rastafarimössan och givetvis den gula (därav hans smeknamn). En enda gång dök han upp med naket huvud till min förfäran, knappt igenkännbar tog han oss åt sidan och sa med enormt tung röst "Jag skulle fan ge mitt lillfinger för att ha min gula mössa nu".
* Bertil "Ajaj" Quick (Västsveriges superfarfar/Kaxigaste gubbe): Detta är min käre gamle farfar, ett original som heter duga. Det är få människor som fått mig att garva något så kopiöst som Ajaj och jag betvivlar starkt att någon kommer att göra det under min livstid.
Det här är mannen som när jag var liten alltid gjorde mig vansinnig genom att fråga "Har du kissat ner dig?" och gjorde sin egen version av bockarna Bruse; "Lilla bocken Bruse skulle köpa snuset".
Det här är mannen som började varje måltid med att berätta att det var han som skulle ta de bästa potatisarna/läckraste köttbitarna/knaprigaste morötterna, han som sa "Titta Sofia, din pappa ska få en lillebror!" när han tyckte att farmors mage hade växt, det var han som hälsade på min f.d styvsyster med orden "Jaså är det du som är Sandra, du är inte lika tjock som man hört" första gången han träffade henne och det var han som myntade uttrycket "Hallar du gillon?" (=Gillar du hallon).
Det var denna man som berättade historier om när han var liten och spelade en hel melodi genom att trycka med skon på en rad med kultingars trynen så att dem grymtade i olika toner, han berättade om sin tama kaja vid namn Jakob som han lärde att vända blad i böckerna åt honom medan han läste och när han trillade i Mölndalsån som liten och var en hårsmån från att drunkna innan en ung man fiskade upp honom, "Haha Sofia, det ska du vara glad för! Hade inte han fiskat upp din farfar den där gången hade du aldrig blivit född, hehehe".
Det var min farfar som liggandes på sin dödsbädd utan kraft att ens dricka på egen hand helt plötsligt börjar garva som en galning och sakta lyfter handen för att peka tvärs över sjukhussalen på en annan gammal gubbe som desperat försöker resa sig upp i sängen utan resultat. Han lärde mig då att skadeglädjen är fanimej den enda sanna glädjen och att en gammal man, oavsett hälsotillstånd fortfarande är full i fan, sviktande mellan liv och död eller ej.
Min älskade Ajaj gick bort i september 2003, 74 år gammal. Det grämer mig att han inte fick stanna kvar bland oss längre än så, men äran att dela samma blod som Västsveriges mest unika människa kan trots allt inte göra mig det minsta besviken.
* Ray (Västsveriges galnaste bildlärare): I högstadiet hade vi turen att få en riktig maniac som lärare. Förutom bild undervisade denna engelsman även oss elever som inte orkade läsa franska eller tyska och därför valde till extra engelska på schemat (eller Cp-engelska som alla sa).
Vi hade inte en enda vettig undervisningstimme med honom på fyra år, han vände upp och ner på tillvaron genom att ständigt glömma att meddela oss om skolfotograferingar, studiedagar och han kom till och han glömde till och med att dyka upp till utvecklingssamtalen han hade några gånger per år. Våra föräldrar var inte glada. Han nämnde inga elever vid namn utan kallade bara allihop för "worms". Av någon anledning blev han löjligt förtjust i mig efter att jag ramlade och slog i huvudet i en stubbe under ett läger på en klassresa, så mig var han alltid extra vänlig mot vilket förstås var väldigt roligt för mig och gräsligt irriterande för mina klasskamrater. Vid ett tillfälle när han ryckte in som vikarie under en svenskalektion roade han oss genom att sätta en kartong över huvudet och springa omkring så att alla fick bombadera honom med suddgummi och pappersbollar.
(Fotnot: Ray jobbar inte längre kvar på min gamla högstadieskola. Han fick sparken efter att ha blandat ihop flertalet elevers betyg och att vid ett tillfälle kallat en elev för fullkomlig idiot, vilket förmodligen var välförtjänat).
* Cykelmannen (Västsveriges förmodligen enda person som kallas just cykelmannen): Ingen göteborgare kan ju ha missat den här karln. Vart jag än befinner mig i stan dyker han upp, ledande sin cykel och pratar oavbrutet med sig själv. Jag råkar veta att han sorgligt nog är schizofren och det kanske är lite taskigt att ha med honom på listan, men det gör inte det hela mindre underhållande. Det är alltid lika upplyftande att se honom kuta förbi med cykeln i högsta hugg, jag är väldigt nyfiken på vad det egentligen är han pratar om hela tiden, den enda gången jag befunnit mig precis bredvid honom mumlade han mest och precis när han passerade förbi mig vrålade han "Carola!" så högt att jag nästan kissade ner mig.
Det får räcka med original för idag, annars har jag inget roligt att sysselsätta mig med imorgon, skulle ju visserligen kunna ägna mig lite åt mina arbetsuppgifter, men arbete är ju som alla vet förkastligt. "Bara jobba och aldrig leka gör Jacks kinder så magra och bleka"
Idag ska jag och mamma ha picknick med mackor och risifrutti på gräsmattan utanför jobbet på lunchen, jippie! Håll för all del tillgodo med dagens goa låt! Tillägnas en viss Mr Folkis, den jävla åtrån jag känner för dig är större än vad jag trodde var möjligt! Skulle kunna rulla runt i sänghalmen tjugofyra timmar om dygnet, sju dar i veckan med dig.
"It`s a heartache"/Bonnie Tyler.
It's a heartache
Nothing but a heartache
Hits you when it's too late
Hits you when you're down
It's a fool's game
Nothing but a fool's game
Standing in the cold rain
Feeling like a clown.
It's a heartache
Nothing but a heartache.
Love him till your arms break
Then he lets you down.
It ain't right with love to share
When you find he doesn't care for you.
It ain't wise to need someone
As much as I depended on you.
It's a heartache
Nothing but a heartache
Hits you when it's too late
. . .
It ain't r'ight with love to share
. . .
Oh it's a heartache
Nothing but a heartache.
Love him till your arms break
Then he let's you down
It's a fool's game
Standing in the cold rain
Feeling like a clown.
It's a heartache
Love him till your arms break
Then he let's you down
It's a heartache
. . .
Tips till andra mongon och så
Fan vad jag är förbannat dum! Har idag frivilligt gått med på att spela badminton med mamma en timme under lunchen, whyyy? Hon har frågat så många gånger om jag vill vara med och tittat på mig sina sorgsna hundögon att jag inte till sist inte kunde neka längre. Dessvärre tror jag ju att min mor tjatar på mig att jag skall vara med för att kunna sopa mattan med mig då hon är medveten om att min kondition är sämre än en åttioårings och att hon sedan kan briljera med att vara fan så mycket mer vältränad än sin 23 år yngre dotter som ju faktiskt borde ligga på sin atletiska topp men som totalvägrat all fysisk aktivitet sedan födseln och istället ägnat sig åt att kedjeröka och beställa pizza med hemkörning. Håll tummarna att jag inte knäcker några ben eller åtminstone överlever.
Hrm, det har börjat strula till sig en aning med ettorna som jag erbjöds ta över, paret som skulle flyttat in i vår lägenhet har nu hittat något annat men dem vill fortfarande bli av med sina ettor så jag har fått numret till tjejen som äger dem och försöker ringa henne som besatt. Snälla, snälla, snälla gud gör så att jag får någon av lägenheterna, får jag det lovar jag att bli religiös. Inte bara religiös heller, kan tänka mig att bli helt fanatiskt religiös, stå på kullar och offra lamm eller be bordsbön sittande på McDonalds eller något liknande. Jag behöver verkligen, VERKLIGEN hitta någonstans att bo och det på direkten.
I morgon ska jag ut och handla med min syster yster. Hon har ju ännu inte fått sin födelsedagspresent så nu tänkte jag att hon skulle få en slant att shoppa loss för, det ska bli roligt. Sedan ska jag nog åka med hem till pappa en stund, har inte varit där på evigheter. Det ska bli grymt skoj att träffa mina håriga älsklingar igen. Syftar på hundarna nu, även om min far är relativt hårig han med.
Selmis har tydligen blivit jättestor sen jag träffade henne sist, hon har växt om Ceasar! Usch vad hemskt, hon är ju min valp, och tjej dessutom. Men trots att hon nu väger 50 kilo är hon fortfarande lika feg och fjantig, hon är ju trots allt bara nio månader än, så hon är fortfarande rätt skraj för fåglar och pappa tvingas bära henne upp och ner för trappor än och därmed bryta ryggen varje gång.
Ska inte ge några tomma löften om en vit helg igen, för det är rätt tydligt att jag bryter dem ändå. Däremot ska jag ge mig fan på att dricka mindre åtminstone, måste försöka lära mig att inte supa tills jag somnar, även om det är ett härligt sätt att somna in på. Ska en sväng till bolaget idag och istället för att köpa 7,3% bärs ska jag köpa 5,3:or eller kanske ännu mer vågat, fåniga cider med styrkan 4,5%. Tänkte försöka lura min kropp till att bli löjligt lättpåverkad som den var en gång i tiden och inte stå upprätt efter tio stycken glas redbull-vodka.
Jag känner att jag behöver mer tid på mig att tänka ut vilka återstående fem personer som ska få äran att stå med i listan som Västsveriges mest unika, så jag kör en annan lista idag;
SOFIAS TIPS TILL ANDRA FUCKED-UP MONGON:
* Absolut torr: Har nyligen upptäckt världens kanske bästa uppfinning. Mikael fjantade sig härromdan och påstod att hjulet är den bästa uppfinningen, men så har han inte heller provat Apotekets Absolut torr heller. Detta är en liten flaska som fungerar ungefär som en deodorant, man stryker på ett lager i armhålorna innan man lägger sig på kvällen och sedan voila! Är man totalt fri från svett i flera dagar. Kan inte för mitt liv begripa att det inte står om detta underverk på förstasidan av varenda kvällstidning, för svettfläckar och förkastlig svettlukt är ju något vi alla dras med ibland och som vi alla HATAR. Femtio spänn pyntar man för detta underverk och tro mig, det fungerar. Vad som bör tilläggas är att det kliar och svider något vansinnigt, man får lust att rycka tag i närmast passerande piggsvin och gnida honom under armarna tills blodet sprutar, men det är det fanimej värt.
* http://www.tickle.com: Förutom listor är jag helt besatt av tester, allt från "Discover your real personality" till "Whats your themesong". Och den här sidan har MÄNGDER med roliga test, jag föreslår att ni skapar ett medlemskonto för då sparas alla roliga testresultat. Allihop är ju på engelska men man behöver inte vara något MVG-barn för att förstå frågorna ändå, skulle det vara något klurigt ord som dyker upp hänvisar jag till http://lexin2.nada.kth.se/sve-eng.html ett jävligt smidigt lexikon på nätet. En annan sida jag älskar är ju givetvis http://www.okcupid.com men där har jag redan avverkat de flesta testerna.
* Kvibergs marknad: För alla som bor i Göteborg eller i närheten är det en stor skam att inte besökt marknaden i Kviberg. En stor förlust om inte annat, för här finns tamejfan ALLT. Här inhandlar jag nästan allt mitt smink och parfymer eftersom jag är en snål jävel och priserna är gudomliga, här får man betala max 55 kronor för en mascara som i affären kostar upp emot 200 till exempel och jag betalade cirka 150 kronor för både min Escadaparfym och min AmorAmor. Givetvis får man ju ha i åtanke att det mesta är smuggelvaror eller till och med stöldgods, men vem fan bryr sig? Dessutom får man tillfälle att öva upp sin förmåga att pruta inför utlandsresorna. Det finns smink, kläder, parfym, skor, möbler, elektronik, smycken, mat och dessutom kan man klippa sig eller prova på massa underlig, grymt god snabbmat från olika länder. Tips: Marknaden öppnar 10 på morgonen och stänger vid kl 15 ungefär lördag och söndag, men det är bäst att vara där tidigt om man verkligen vill fynda. Kan dessutom tillägga att man får vara beredd på att bli blåst om något verkar alltför billigt, se också upp för zigenarna som smyger omkring på parkeringen och försöker sälja kattguld till en, dem är omöjliga att skaka av sig om man påbörjar ett samtal med dem.
* Grekisk kebab: Det är fan inte mycket som slår en riktigt god kebabrulle, det vet ju alla. Men om du har turen att Grekisk kebab finns på menyn på din lokala pizzeria MÅSTE du testa det (om du gillar fetaost då det vill säga). Enligt mitt tycke är detta en munorgasm av sällan skådat like.
* Studieteknik: Är du en lat kvinna eller man är detta idealiskt. Har ni en fet radda med inlämningsuppgifter eller instuderingsfrågor som ska lämnas in föreslår jag att ni gör som vi, dela helt enkelt upp uppgifterna på mitten och gör hälften var tillsammans med noga utvald klasskamrat (någon som du litar på har hjärnkapacitet nog att ge rätt svar och samtidigt inte springer och skvallrar till läraren). Sedan byter ni uppgifter med varandra och vips har ni båda gjort klart hela listan. Vad som bör tilläggas är att detta inte fungerar i vissa ämnen eller om ni har en petig, löjligt uppmärksam lärare. Men i de flesta kurser orkar inte läraren lägga märke till om någon av trettio elevers svar på instuderingsfrågor påminner om en annans, om dem ens orkar läsa igenom det. För att vara säker på att inte bli påkommen kan det dock vara bra att ändra vissa formuleringar så att era svar inte är på pricken identiska.
* Behåar med breda axelband: Jag vet att det inte är vackert, jag vet. Men ibland kan det vara ruskigt skönt att slippa lida pin för att vara fin. Om du inte har några planer på att slänga fram titsen någon dag emellanåt är det absolut värt att skaffa sig en ful behå med rejäla band istället för att dag in och dag ut dras med dem tunna banden som skär in och inte ger det minsta stöd (gupp-guppeffekten), dem genomskinliga axelbanden som inte bara gör rysligt ont utan dessutom känns svettiga och äckliga eller det värsta av allt, axelbanden som består av kedjor, glitterstenar eller annat blingbling i olika former som visserligen är hemskt söta men som tränger in i ens stackars hull som taggtråd.
* Umgås med hundar: Under mina mörkaste stunder finns det ingenting som muntrar upp mig så mycket som mina ludna vänner. Det är helt enkelt omöjligt att vara deppig i längre tid ihop med en hund eftersom att hundar är, ja glada helt enkelt. Är man riktigt, riktigt nere kan jag rekommendera att 1) Få hunden att börja jaga sin svans, 2) Låta två hundar samtidigt på samma gång slicka ur en burk med yoghurt (personlig favorit) eller 3) Köpa hundgodis och förundras över namnen på godiset, sedan upprepa det för dig själv gång på gång; Hjortpinnar-Hjortpinnar-Hjortpinnar! (det där kanske inte funkar om du är vegeterian eller djurskyddsaktivist eller nåt i för sig).
* Glidmedel med smak: Detta är en alldeles för underskattad krydda för sexlivet. Faktum är att det gör allting väldigt mycket mer intressant, oavsett om man har en partner eller ej. Inte bara vi damer uppskattar detta utan herrarna också, spank the monkey får tydligen en helt ny dimension. Vill dock varna för medlet med smaken "Kaktus" som luktar spya.
* Vinet "Blue Nun": Veronika introducerade mig till detta sjukt goda vin, det smakar som saft. Dock är det bara 8,5% så det är ytterst sällan jag köper det. Men ni andra, slå till!
Eftermiddag:
Aj, aj, aj min arm... Jävla badminton. Jobbigt men jävligt kul samtidigt, spelade dubbel med massa gubbar från jobbet, allihop mkt trevliga och förstående när jag inte lyckades serva typ 500 gånger i rad. Utom en jävla idiot som inte kunde uppföra sig och förstörde hela nöjet för mig genom att blänga elakt och snäsa när man missade bollen. Racket gled ur näven på mig i slutet och flög i en hög båge mot denna idiot, hoppas att det berodde på handsvett och inte att mitt undermedvetna på något sätt försökte mörda honom.
Nu är jag jätte, jätteledsen. Det blir nog inget med lägenheten i Mölndal som jag kanske skulle fått, pratat med tjejen som har den nu och hon fick inte hyra ut den i andra hand. Fan också. Jag som var så glad. Nu är allt bara piss, piss, piss som vanligt och jag är tillbaka på ruta ett och därmed hemlös.
Trevlig helg på er i alla fall, min har ju inte börjat så värst bra men vi får hoppas att det löser sig. Dagens låt är i alla fall go.
Hrm, det har börjat strula till sig en aning med ettorna som jag erbjöds ta över, paret som skulle flyttat in i vår lägenhet har nu hittat något annat men dem vill fortfarande bli av med sina ettor så jag har fått numret till tjejen som äger dem och försöker ringa henne som besatt. Snälla, snälla, snälla gud gör så att jag får någon av lägenheterna, får jag det lovar jag att bli religiös. Inte bara religiös heller, kan tänka mig att bli helt fanatiskt religiös, stå på kullar och offra lamm eller be bordsbön sittande på McDonalds eller något liknande. Jag behöver verkligen, VERKLIGEN hitta någonstans att bo och det på direkten.
I morgon ska jag ut och handla med min syster yster. Hon har ju ännu inte fått sin födelsedagspresent så nu tänkte jag att hon skulle få en slant att shoppa loss för, det ska bli roligt. Sedan ska jag nog åka med hem till pappa en stund, har inte varit där på evigheter. Det ska bli grymt skoj att träffa mina håriga älsklingar igen. Syftar på hundarna nu, även om min far är relativt hårig han med.
Selmis har tydligen blivit jättestor sen jag träffade henne sist, hon har växt om Ceasar! Usch vad hemskt, hon är ju min valp, och tjej dessutom. Men trots att hon nu väger 50 kilo är hon fortfarande lika feg och fjantig, hon är ju trots allt bara nio månader än, så hon är fortfarande rätt skraj för fåglar och pappa tvingas bära henne upp och ner för trappor än och därmed bryta ryggen varje gång.
Ska inte ge några tomma löften om en vit helg igen, för det är rätt tydligt att jag bryter dem ändå. Däremot ska jag ge mig fan på att dricka mindre åtminstone, måste försöka lära mig att inte supa tills jag somnar, även om det är ett härligt sätt att somna in på. Ska en sväng till bolaget idag och istället för att köpa 7,3% bärs ska jag köpa 5,3:or eller kanske ännu mer vågat, fåniga cider med styrkan 4,5%. Tänkte försöka lura min kropp till att bli löjligt lättpåverkad som den var en gång i tiden och inte stå upprätt efter tio stycken glas redbull-vodka.
Jag känner att jag behöver mer tid på mig att tänka ut vilka återstående fem personer som ska få äran att stå med i listan som Västsveriges mest unika, så jag kör en annan lista idag;
SOFIAS TIPS TILL ANDRA FUCKED-UP MONGON:
* Absolut torr: Har nyligen upptäckt världens kanske bästa uppfinning. Mikael fjantade sig härromdan och påstod att hjulet är den bästa uppfinningen, men så har han inte heller provat Apotekets Absolut torr heller. Detta är en liten flaska som fungerar ungefär som en deodorant, man stryker på ett lager i armhålorna innan man lägger sig på kvällen och sedan voila! Är man totalt fri från svett i flera dagar. Kan inte för mitt liv begripa att det inte står om detta underverk på förstasidan av varenda kvällstidning, för svettfläckar och förkastlig svettlukt är ju något vi alla dras med ibland och som vi alla HATAR. Femtio spänn pyntar man för detta underverk och tro mig, det fungerar. Vad som bör tilläggas är att det kliar och svider något vansinnigt, man får lust att rycka tag i närmast passerande piggsvin och gnida honom under armarna tills blodet sprutar, men det är det fanimej värt.
* http://www.tickle.com: Förutom listor är jag helt besatt av tester, allt från "Discover your real personality" till "Whats your themesong". Och den här sidan har MÄNGDER med roliga test, jag föreslår att ni skapar ett medlemskonto för då sparas alla roliga testresultat. Allihop är ju på engelska men man behöver inte vara något MVG-barn för att förstå frågorna ändå, skulle det vara något klurigt ord som dyker upp hänvisar jag till http://lexin2.nada.kth.se/sve-eng.html ett jävligt smidigt lexikon på nätet. En annan sida jag älskar är ju givetvis http://www.okcupid.com men där har jag redan avverkat de flesta testerna.
* Kvibergs marknad: För alla som bor i Göteborg eller i närheten är det en stor skam att inte besökt marknaden i Kviberg. En stor förlust om inte annat, för här finns tamejfan ALLT. Här inhandlar jag nästan allt mitt smink och parfymer eftersom jag är en snål jävel och priserna är gudomliga, här får man betala max 55 kronor för en mascara som i affären kostar upp emot 200 till exempel och jag betalade cirka 150 kronor för både min Escadaparfym och min AmorAmor. Givetvis får man ju ha i åtanke att det mesta är smuggelvaror eller till och med stöldgods, men vem fan bryr sig? Dessutom får man tillfälle att öva upp sin förmåga att pruta inför utlandsresorna. Det finns smink, kläder, parfym, skor, möbler, elektronik, smycken, mat och dessutom kan man klippa sig eller prova på massa underlig, grymt god snabbmat från olika länder. Tips: Marknaden öppnar 10 på morgonen och stänger vid kl 15 ungefär lördag och söndag, men det är bäst att vara där tidigt om man verkligen vill fynda. Kan dessutom tillägga att man får vara beredd på att bli blåst om något verkar alltför billigt, se också upp för zigenarna som smyger omkring på parkeringen och försöker sälja kattguld till en, dem är omöjliga att skaka av sig om man påbörjar ett samtal med dem.
* Grekisk kebab: Det är fan inte mycket som slår en riktigt god kebabrulle, det vet ju alla. Men om du har turen att Grekisk kebab finns på menyn på din lokala pizzeria MÅSTE du testa det (om du gillar fetaost då det vill säga). Enligt mitt tycke är detta en munorgasm av sällan skådat like.
* Studieteknik: Är du en lat kvinna eller man är detta idealiskt. Har ni en fet radda med inlämningsuppgifter eller instuderingsfrågor som ska lämnas in föreslår jag att ni gör som vi, dela helt enkelt upp uppgifterna på mitten och gör hälften var tillsammans med noga utvald klasskamrat (någon som du litar på har hjärnkapacitet nog att ge rätt svar och samtidigt inte springer och skvallrar till läraren). Sedan byter ni uppgifter med varandra och vips har ni båda gjort klart hela listan. Vad som bör tilläggas är att detta inte fungerar i vissa ämnen eller om ni har en petig, löjligt uppmärksam lärare. Men i de flesta kurser orkar inte läraren lägga märke till om någon av trettio elevers svar på instuderingsfrågor påminner om en annans, om dem ens orkar läsa igenom det. För att vara säker på att inte bli påkommen kan det dock vara bra att ändra vissa formuleringar så att era svar inte är på pricken identiska.
* Behåar med breda axelband: Jag vet att det inte är vackert, jag vet. Men ibland kan det vara ruskigt skönt att slippa lida pin för att vara fin. Om du inte har några planer på att slänga fram titsen någon dag emellanåt är det absolut värt att skaffa sig en ful behå med rejäla band istället för att dag in och dag ut dras med dem tunna banden som skär in och inte ger det minsta stöd (gupp-guppeffekten), dem genomskinliga axelbanden som inte bara gör rysligt ont utan dessutom känns svettiga och äckliga eller det värsta av allt, axelbanden som består av kedjor, glitterstenar eller annat blingbling i olika former som visserligen är hemskt söta men som tränger in i ens stackars hull som taggtråd.
* Umgås med hundar: Under mina mörkaste stunder finns det ingenting som muntrar upp mig så mycket som mina ludna vänner. Det är helt enkelt omöjligt att vara deppig i längre tid ihop med en hund eftersom att hundar är, ja glada helt enkelt. Är man riktigt, riktigt nere kan jag rekommendera att 1) Få hunden att börja jaga sin svans, 2) Låta två hundar samtidigt på samma gång slicka ur en burk med yoghurt (personlig favorit) eller 3) Köpa hundgodis och förundras över namnen på godiset, sedan upprepa det för dig själv gång på gång; Hjortpinnar-Hjortpinnar-Hjortpinnar! (det där kanske inte funkar om du är vegeterian eller djurskyddsaktivist eller nåt i för sig).
* Glidmedel med smak: Detta är en alldeles för underskattad krydda för sexlivet. Faktum är att det gör allting väldigt mycket mer intressant, oavsett om man har en partner eller ej. Inte bara vi damer uppskattar detta utan herrarna också, spank the monkey får tydligen en helt ny dimension. Vill dock varna för medlet med smaken "Kaktus" som luktar spya.
* Vinet "Blue Nun": Veronika introducerade mig till detta sjukt goda vin, det smakar som saft. Dock är det bara 8,5% så det är ytterst sällan jag köper det. Men ni andra, slå till!
Eftermiddag:
Aj, aj, aj min arm... Jävla badminton. Jobbigt men jävligt kul samtidigt, spelade dubbel med massa gubbar från jobbet, allihop mkt trevliga och förstående när jag inte lyckades serva typ 500 gånger i rad. Utom en jävla idiot som inte kunde uppföra sig och förstörde hela nöjet för mig genom att blänga elakt och snäsa när man missade bollen. Racket gled ur näven på mig i slutet och flög i en hög båge mot denna idiot, hoppas att det berodde på handsvett och inte att mitt undermedvetna på något sätt försökte mörda honom.
Nu är jag jätte, jätteledsen. Det blir nog inget med lägenheten i Mölndal som jag kanske skulle fått, pratat med tjejen som har den nu och hon fick inte hyra ut den i andra hand. Fan också. Jag som var så glad. Nu är allt bara piss, piss, piss som vanligt och jag är tillbaka på ruta ett och därmed hemlös.
Trevlig helg på er i alla fall, min har ju inte börjat så värst bra men vi får hoppas att det löser sig. Dagens låt är i alla fall go.
"Inga problem"/Snook.
(Är, är) Är det så här?
(Så) här finns ingenting att klaga på
För el och rinnande vatten det har jag dagen lång
Jag har en iPod om jag vill ha klagosång
Och en arbetsdag som är lagom lång
Har vunnit titlar med min gatukonst
Numera nummer ett här i falukorv
Så ni kan inte tysta mig som Falun Gong i Babylon
För dom räknar ju min röst när det blir valomgång
Jag kan utbilda mig nu det är bara att ett lån
(Här, här) här finns ingenting att klaga på
Mitt liv går framåt som ett marathon
Dom spelar vår låt hela dagen lång
Vet inte varför men det saknas nåt
Det är som att låtsas som det regnar i en hagelstorm
Så jag borde väl va lycklig utan klagomål
(För) här finns ingenting att klaga på
[Ref]
Är det så här det känns att va lycklig?
Det är inga problem
Är det så här det känns att va lycklig?
Det är inga problem, det är inga problem
Jag har klippt mig skaffat ett jobb och lite brösthår
Flickvän och en garderob med mössor
Så jag borde vara lycklig nu
Eller vadå
Eller vad tycker du?
Mina problem är små, jag har en egen tv-vrå med ps2
Hörru vad är det då som står i vägen för att vara lycklig nu?
(Vad, vad, vad) Hörru vad tycker du?
Jag har en jävligt fet lägenhet i Hägersten som säkerhet
Så att jag säkert vet att jag kommer att bli lycklig nu
(Eller hur)
Och jag är en av de bästa i gemet har f-skattesedel
Och sponsordeal så det är bäst att det leder till att
Till att livet får ett lyckligt slut
Jag kanske borde vara lycklig nu
[Ref]
Jag blir galen snart för varje dag av mitt liv är galenskap
Nu när jag har det bra
För du jag växte upp som barn i Afrika
Så jag har sett baksidorna i Afrika
Så nu idag borde jag va riktigt lycklig
Men känner mig nog mera som en vingklippt pingvin
Samvetet säger en sak, lust något annat
Det lär väl även dom va överens om
Se mitt stora problem är att mina problem
Är så pass små att dom knappt räknas som problem
Men dom gör lika ont för det så sjung med
[Ref/outro]
(Är, är) Är det så här?
(Så) här finns ingenting att klaga på
För el och rinnande vatten det har jag dagen lång
Jag har en iPod om jag vill ha klagosång
Och en arbetsdag som är lagom lång
Har vunnit titlar med min gatukonst
Numera nummer ett här i falukorv
Så ni kan inte tysta mig som Falun Gong i Babylon
För dom räknar ju min röst när det blir valomgång
Jag kan utbilda mig nu det är bara att ett lån
(Här, här) här finns ingenting att klaga på
Mitt liv går framåt som ett marathon
Dom spelar vår låt hela dagen lång
Vet inte varför men det saknas nåt
Det är som att låtsas som det regnar i en hagelstorm
Så jag borde väl va lycklig utan klagomål
(För) här finns ingenting att klaga på
[Ref]
Är det så här det känns att va lycklig?
Det är inga problem
Är det så här det känns att va lycklig?
Det är inga problem, det är inga problem
Jag har klippt mig skaffat ett jobb och lite brösthår
Flickvän och en garderob med mössor
Så jag borde vara lycklig nu
Eller vadå
Eller vad tycker du?
Mina problem är små, jag har en egen tv-vrå med ps2
Hörru vad är det då som står i vägen för att vara lycklig nu?
(Vad, vad, vad) Hörru vad tycker du?
Jag har en jävligt fet lägenhet i Hägersten som säkerhet
Så att jag säkert vet att jag kommer att bli lycklig nu
(Eller hur)
Och jag är en av de bästa i gemet har f-skattesedel
Och sponsordeal så det är bäst att det leder till att
Till att livet får ett lyckligt slut
Jag kanske borde vara lycklig nu
[Ref]
Jag blir galen snart för varje dag av mitt liv är galenskap
Nu när jag har det bra
För du jag växte upp som barn i Afrika
Så jag har sett baksidorna i Afrika
Så nu idag borde jag va riktigt lycklig
Men känner mig nog mera som en vingklippt pingvin
Samvetet säger en sak, lust något annat
Det lär väl även dom va överens om
Se mitt stora problem är att mina problem
Är så pass små att dom knappt räknas som problem
Men dom gör lika ont för det så sjung med
[Ref/outro]
Quod me nutrit me destruit
Den nyktra helgen gick rakt åt helvete, som väntat. Lyckades ändå få till en vit fredag och det bör ju i alla fall premieras.
Är för övrigt inte legitimerad flickvän längre. Knappast förvånande, varken för mig själv eller någon annan, men ändå. Även om man är beredd på att man inte kan lita på vissa personer gör det ändå förbannat ont när man får det bekräftat, även om det är för hundrade gången.
Det är som när man vet att ett bröd snart kommer ploppa upp ur brödrosten, man blir lika förskräckt ändå. Jag vet ju att Mr Folkis och mitt "förhållande" är mer ostabilt än ett korthus i orkan, jag är förvånad att han inte fick kalla fötter ännu tidigare, men fy fan vad det svider ändå.
Alla som någonsin blivit dumpade eller dissade eller bara fått oönskad respons av personen man älskar kan antagligen känna igen sig i att det är som att få en fet käftsmäll. Jag vet varför hjärtat alltid kopplas ihop med kärlek, för det känns verkligen som ett hugg i hjärtat. Sist jag fick mig en snyting i hjärtat av Mr Folkis tyckte mamma att det såg ut som om jag fått en hink iskallt vatten över mig när jag gick förbi henne mot kylen för att hämta en bärs, hålögd och jävlig. Hon hade förmodligen rätt.
Så i fredags eftermiddag när historien upprepades ännu en gång satt jag kvar två timmar efter arbetstid vid datorn här på jobbet och bara stirrade. Det har varit allt för mycket strul fram och tillbaks för att jag ska böla som en gris och bli sjukt upprörd som tidigare. Nu blev jag bara trött, så trött. Så jag satt bara här och stirrade och några tysta tårar rann längs med kinderna.
Och det skrämmer mig mer än något annat, mitt stackars hjärta har fått ta emot så många hugg nu att det inte längre reagerar. Jag har börjat känna att det inte längre gör någonting att jag sakta med säkert bryter ihop totalt. Det känns som om jag tappat hoppet på något bättre i livet än bara skit. Och jag som var så glad i fredags, dumma, dumma flicka...
I lördags åkte jag in till stan i mitt zombieliknande tillstånd och försökte mig på lite shoppingterapi. Köpte massor med nya underkläder och strumpor, två tröjor och givetvis ett par skor (röda). Gick även och klippte mig äntligen, funderade starkt på att låta mitt midjelånga hår ersättas med en kort page, men var inte riktigt så modig. Jag lät i alla fall den duktiga frisörskan klippa av en bra bit samt tunna ut hela håret så att det låg gigantiska berg av hår på golvet efteråt, hon sa att hon klippt av åtminstone hälften men att jag hade så hemskt mycket hår att det knappt syntes efteråt. Det kändes bra, solen sken, huvudet kändes väldigt mycket lättare och jag köpte med mig en meny från Burger King hem. Det är konstigt hur mycket små detaljer kan göra för humöret.
Mikael kom över på kvällen, jag var glad över hans sällskap och aldrig har en kall öl smakat så gott. Galen men rolig supakväll som alltid som avslutades med att vi tog en taxi hem till honom. Blev som vanligt väckt i ottan dagen efter och vi satt sedan på balkongen och solade och drack ännu mer bärs, tog en promenad och satt och diskuterade livets gåtor på en parkbänk. Sedan blev det mys och filmtittande och sedan åkte jag hem, åt chips och somnade från Pulp Fiction. En underbar söndag, åtminstone för någon som förvandlats till en känslokall zombie och numera väljer att ignorera sitt blödande hjärta.
Aldrig har det gjort mer ont att försökta avstå från den man älskar mest. För aldrig har jag varit mer säker på att den som hindrar mig älskar mig mer än jag älskar honom. Och den smärta jag känner, är troligtvis bara en bråkdel av hans. Och det är ingen tröst, det gör bara ännu mer ont.
Låt detta sluta väl, käre gode gud. Just nu känns det som om det kommer att gå åt helvete, jag är ganska säker på det. Låt mig ha fel för en gång skull. Avslutar dagens inlägg med en Blood for Blood text, inget annat duger en dag som denna och om någon undrar vad titeln på inlägget betyder är den engelska översättningen "What nourishes me also destroys me". Inspirerades att använda detta uttryck från Angelina Jolie, hon bär denna text som tatuering. Så cool är jag liksom.
Är för övrigt inte legitimerad flickvän längre. Knappast förvånande, varken för mig själv eller någon annan, men ändå. Även om man är beredd på att man inte kan lita på vissa personer gör det ändå förbannat ont när man får det bekräftat, även om det är för hundrade gången.
Det är som när man vet att ett bröd snart kommer ploppa upp ur brödrosten, man blir lika förskräckt ändå. Jag vet ju att Mr Folkis och mitt "förhållande" är mer ostabilt än ett korthus i orkan, jag är förvånad att han inte fick kalla fötter ännu tidigare, men fy fan vad det svider ändå.
Alla som någonsin blivit dumpade eller dissade eller bara fått oönskad respons av personen man älskar kan antagligen känna igen sig i att det är som att få en fet käftsmäll. Jag vet varför hjärtat alltid kopplas ihop med kärlek, för det känns verkligen som ett hugg i hjärtat. Sist jag fick mig en snyting i hjärtat av Mr Folkis tyckte mamma att det såg ut som om jag fått en hink iskallt vatten över mig när jag gick förbi henne mot kylen för att hämta en bärs, hålögd och jävlig. Hon hade förmodligen rätt.
Så i fredags eftermiddag när historien upprepades ännu en gång satt jag kvar två timmar efter arbetstid vid datorn här på jobbet och bara stirrade. Det har varit allt för mycket strul fram och tillbaks för att jag ska böla som en gris och bli sjukt upprörd som tidigare. Nu blev jag bara trött, så trött. Så jag satt bara här och stirrade och några tysta tårar rann längs med kinderna.
Och det skrämmer mig mer än något annat, mitt stackars hjärta har fått ta emot så många hugg nu att det inte längre reagerar. Jag har börjat känna att det inte längre gör någonting att jag sakta med säkert bryter ihop totalt. Det känns som om jag tappat hoppet på något bättre i livet än bara skit. Och jag som var så glad i fredags, dumma, dumma flicka...
I lördags åkte jag in till stan i mitt zombieliknande tillstånd och försökte mig på lite shoppingterapi. Köpte massor med nya underkläder och strumpor, två tröjor och givetvis ett par skor (röda). Gick även och klippte mig äntligen, funderade starkt på att låta mitt midjelånga hår ersättas med en kort page, men var inte riktigt så modig. Jag lät i alla fall den duktiga frisörskan klippa av en bra bit samt tunna ut hela håret så att det låg gigantiska berg av hår på golvet efteråt, hon sa att hon klippt av åtminstone hälften men att jag hade så hemskt mycket hår att det knappt syntes efteråt. Det kändes bra, solen sken, huvudet kändes väldigt mycket lättare och jag köpte med mig en meny från Burger King hem. Det är konstigt hur mycket små detaljer kan göra för humöret.
Mikael kom över på kvällen, jag var glad över hans sällskap och aldrig har en kall öl smakat så gott. Galen men rolig supakväll som alltid som avslutades med att vi tog en taxi hem till honom. Blev som vanligt väckt i ottan dagen efter och vi satt sedan på balkongen och solade och drack ännu mer bärs, tog en promenad och satt och diskuterade livets gåtor på en parkbänk. Sedan blev det mys och filmtittande och sedan åkte jag hem, åt chips och somnade från Pulp Fiction. En underbar söndag, åtminstone för någon som förvandlats till en känslokall zombie och numera väljer att ignorera sitt blödande hjärta.
Aldrig har det gjort mer ont att försökta avstå från den man älskar mest. För aldrig har jag varit mer säker på att den som hindrar mig älskar mig mer än jag älskar honom. Och den smärta jag känner, är troligtvis bara en bråkdel av hans. Och det är ingen tröst, det gör bara ännu mer ont.
Låt detta sluta väl, käre gode gud. Just nu känns det som om det kommer att gå åt helvete, jag är ganska säker på det. Låt mig ha fel för en gång skull. Avslutar dagens inlägg med en Blood for Blood text, inget annat duger en dag som denna och om någon undrar vad titeln på inlägget betyder är den engelska översättningen "What nourishes me also destroys me". Inspirerades att använda detta uttryck från Angelina Jolie, hon bär denna text som tatuering. Så cool är jag liksom.
"Piss All Over Your Hopes And Dreams"/Blood for Blood.
This is it I can't take it no more
My life has no meaning
Do you think that yours does
My silence is what I pray for but not
Until I'm sure that you get yours
Hatred makes my world go round
Because happiness is something that I never found
Explain it to me what's the new trend
This week care to stop the hatred and violence
Making a difference cause that's what's in
Mommy and daddy will be proud in the end
Sick of all these spoiled pampered shits
That get in my face with their mindless babbling
I don't care what you think
I don't care I'll piss all over your hopes and dreams
What you believe and what you're about
Means shit to me 'cause that's what I'm about
Too late to change me no chance in that
Just stick to living out your sheltered lives
I don't feel the need to live I've lost all my
Pride and will I've endured this pain in vain
I need to end this game end this game
Day by day I feel less human
Day by day my hatred grows inside
Day by day I spent them wishing
Spent them wishing that I died
I don't feel your love or admiration
I don't feel no remorse or pity for the less fortunate
I don't feel what you believe is right or wrong
I don't feel shit for me and even less for you
I don't feel
Everything you said has fallen to these deaf ears
No tactful use of words can make me see it your way
I'll piss all over your holier then thou words
Never cared for you or what you ever stood for
This is it I can't take it no more
My life has no meaning
Do you think that yours does
My silence is what I pray for but not
Until I'm sure that you get yours
Hatred makes my world go round
Because happiness is something that I never found
Explain it to me what's the new trend
This week care to stop the hatred and violence
Making a difference cause that's what's in
Mommy and daddy will be proud in the end
Sick of all these spoiled pampered shits
That get in my face with their mindless babbling
I don't care what you think
I don't care I'll piss all over your hopes and dreams
What you believe and what you're about
Means shit to me 'cause that's what I'm about
Too late to change me no chance in that
Just stick to living out your sheltered lives
I don't feel the need to live I've lost all my
Pride and will I've endured this pain in vain
I need to end this game end this game
Day by day I feel less human
Day by day my hatred grows inside
Day by day I spent them wishing
Spent them wishing that I died
I don't feel your love or admiration
I don't feel no remorse or pity for the less fortunate
I don't feel what you believe is right or wrong
I don't feel shit for me and even less for you
I don't feel
Everything you said has fallen to these deaf ears
No tactful use of words can make me see it your way
I'll piss all over your holier then thou words
Never cared for you or what you ever stood for
Sofias fyllebravader med mera!
Mission of today:
Din Sko öppnar en ny kampanj idag då dem gömmer minipumps inne i centrala Göteborg, så vitt jag fattat det så kan dem där små skorna vara gömda i stort sett vart fan som helst, och hittar man någon får man en rätt fet rabatt på skosortimentet, beroende på vilken färg man hittar. Gula minipumps ger 20% och dem röda ger 50%, blå och grön någonting där emellan.
Jag hade ju hoppats att det bara skulle vara jag i hela Sverige som var medveten om den här kampanjen, men i morse hade din sko snott hela omslaget på en av gratistidningarna så nu lär hela jävla stan vara inne och leta minipumps. Tävlingen börjar kl 10 och jag kommer inte kunna vara inne i stan förrän 16.45 vilket är rysligt skrämmande! Alla arbetslösa skogalningar har därmed ett fett försprång, helvete också!
Så det blir alltså dagens uppdrag, smyga omkring i stan och leta efter minipumps i glada färger, önska mig lycka till! Fick ett hemskt upplyftande sms av Veronika från en stund sen där hon skrev att jag måste vara stark och göra mitt bästa, så kommer jag inte att gå skolös hem! Ha!
Önska mig lycka till flickor och pojkar!
Börjar bli mer och mer ängslig över vart jag ska ta vägen när uppsägningstiden på lägenheten är slut... Var inne igår och gjorde typ tusen intresseanmälningar på olika lägenheter inne på Boplats Göteborg, det är rätt skrämmande att se att varje lägenhet man söker har runt 500 andra intresseanmälningar på sig redan. Det är förbannat att det ska vara så svårt att få tag på en liten jävla lägenhet.
Flytta hem till päronen känns verkligen inte som något alternativ. Jag flyttade hemifrån för snart fyra år sedan, jag har ett jobb och jag har tamejfan rätt till en lägenhet! Vad ska man behöva göra för att få någonstans att bo? Klämma ut en två, tre ungar eller gänga med en snubbe som har "dem rätta kontakterna"?. Vart finns alla nya bostäder som den satans alliansen lovade? Dem snackar dynga hela bunten, hoppas att alla alliansanhängare fattar det nu när det enda som hänt är att a-kassan blivit lägre och tobakspriserna högre. Det är förbannat sorgligt att det ska krävas att de "nya" satans moderaterna får chansen att vända upp och ner på hela jävla landet i fyra år innan folk fattar att det nog inte är en vidare god idé. Men somliga tänker ju som sagt inte längre än vad näsan räcker.
Undrar hur det kommer att gå med den nyktra helgen jag planerat. Förmodligen åt helvete. Finns ingen anledning att vara pretentiös, det blir bara pinsamt i efterhand om man skryter om sin nykterhet och sedan vaknar upp både lördag och söndag morgon med en näve sågspån i käften.
Sluta dricka helt känns inte riktigt som ett alternativ som kommer att funka för mig. Däremot ska jag försöka dricka mindre mängder. Det spelar ingen roll hur jävla packad jag än är framåt morgonkvisten, jag ska alltid envisas med att ta med mig en bärs i sängen innan jag somnar. Inte bra, inte bra alls. För att visa hur jävla urflippat mitt drickande är ska jag skriva ner en liten lista med mina fyllebravader de senaste månaderna:
1. Dansade bugg med Josie på vardagsrumsgolvet efter att först berättat att jag gått två veckors buggkurs när jag var liten. När Josse inte tyckte att mina dansmoves var så mycket att komma med blev jag sur och sa att jag faktiskt dansat professionell bugg och när hon inte trodde på mig blev jag ännu surare och vrålade att jag faktiskt var UTBILDAD BUGGINSTRUKTÖR!
2. Förflyttade mig genom lägenheten enbart genom att kräla fram på golvet i flera timmar.
3. Sparkat Josse i röven när hon och Mathias låg och kelade i soffan och väste att "Du har tagit min kompis ifrån mig!".
4. Somnat med kläderna på ungefär fyra, fem gånger i månaden.
5. Sovit en hel natt iklädd trosor och dunjacka.
6. Vrålat "Karin kan dra åt HELVETE!" upprepade gånger en natt. Karin är vi supertrevliga granne som aldrig gjort en fluga förnär och det är väldigt, väldigt lyhört in till vår lägenhet från hennes.
7. Ringt en taxi åt Mikael och när dem frågade vart vi ville åka ifrån glömde jag bort vart jag bodde så att taxitjejen fick slå upp min adress på gula sidorna.
8. Försökt supa Josses lillasyrra under bordet och däckade istället själv klockan nio på kvällen.
9. Lättat mitt hjärta och gråtit som ett barn i en taxibil.
10. Rabblat upp alla svordomar jag kan på jugoslaviska i en taxibil.
11. Diskuterat GPS högljutt med chauffören i en taxibil fastän jag inte har en aning om hur GPS funkar, än mindre en åsikt om det.
12. Försökt övertala hederliga taxichaufförer att köra efter arbetstid genom att blinka med ögat och fråga "Kör du svart?".
13. Hejat på samt plåtat när två bekanta ägnade sig åt barnförbjudna lekar, i min säng.
14. Trott att Julle varit i Mikael i sömnen och vaknat upp i en björnkram och tänk "Oj vad gott han luktar".
15. Tvingat mig ner bredvid Mathias och Josse i sängen för att jag inte ville sova ensam.
16. Snott en julgranskula och lagt den i fickan på Gamleport.
17. Stått på Kungsportsplatsen och sjungit "Världen befolkas av mig, mig och mig och mig, bara mig och min mamma" med en främmande herre.
18. Kastat mig ner bredvid Mikael i sängen för att missa sängen totalt och ramla rakt ner i golvet.
19. Sovit i badrummet.
20. Somnat i duschkabinen.
21. Pratat med en norsk gubbe i över en timme utan att förstå ett ord han sa på hela tiden.
22. Låtsas spy på spårvagnsföraren genom myntluckan.
23. Berättat för samma spårvagnsförare vilken hållplats som kommer härnäst under hela resan, vi trodde att han inte kunde vägen.
24. Grinat hela vägen hem från Kålltorp till Mölndal.
25. Råkat spilla ut tre groggar under loppet av en timme.
26. Lockat Julles hår i flera timmar utan att det blev det minsta lockigt när jag var klar.
27. Många gånger gått flera kilometer mitt i natten för att köpa folköl.
28. Spytt rakt i knäet på bussen.
29. Tillbringat nyårsnatten med att fylletjöta med pappan till min crush.
30. Försökt komma in på Saluhallen mitt i natten.
31. Varit tomte på julafton och snubblat över en stock iklädd tomtedräkt.
32. Pratat endast brittisk engelska i flera timmar med Mathias.
33. Snott en ljuslykta på krogen.
34. Bett Josse dra min säng med mig liggandes i över hela mitt rum för att jag skulle nå telefonsladden. Hon gjorde det!
35. Besökt strippklubb två gånger och dansat runt stången. Dock påklädd.
36. På samma strippklubb glatt räckt fram handen och sagt "Hej, jag heter Sofia" när en strippa gled förbi och väste "Heeej, Katja" lite förföriskt.
37. Ätit köttfärs som stått på spisen i sju timmar.
38. Hindrat Mikael att gå ut till sin taxi så att denne åkte.
39. Blivit hemkörd av en dörrvakt.
40. Gråtit glädjetårar över att hitta en folköl under soffan när jag dammsög.
Ja, som ni ser. En nykter helg är definitivt på sin plats. Jag vågar mig inte ens på en chansning över hur mycket alkohol som plågat min stackars, stackars lever den sista tiden.
Säger hejdå för idag, allt för uppstressad av tanken på eftermiddagens skojakt att jag inte kan koncentrerar mig mer nu, Emelie ska med också, wei!
Här kommer en finfin låt, enjoy! Ladda ner också för GUDS SKULL!
Din Sko öppnar en ny kampanj idag då dem gömmer minipumps inne i centrala Göteborg, så vitt jag fattat det så kan dem där små skorna vara gömda i stort sett vart fan som helst, och hittar man någon får man en rätt fet rabatt på skosortimentet, beroende på vilken färg man hittar. Gula minipumps ger 20% och dem röda ger 50%, blå och grön någonting där emellan.
Jag hade ju hoppats att det bara skulle vara jag i hela Sverige som var medveten om den här kampanjen, men i morse hade din sko snott hela omslaget på en av gratistidningarna så nu lär hela jävla stan vara inne och leta minipumps. Tävlingen börjar kl 10 och jag kommer inte kunna vara inne i stan förrän 16.45 vilket är rysligt skrämmande! Alla arbetslösa skogalningar har därmed ett fett försprång, helvete också!
Så det blir alltså dagens uppdrag, smyga omkring i stan och leta efter minipumps i glada färger, önska mig lycka till! Fick ett hemskt upplyftande sms av Veronika från en stund sen där hon skrev att jag måste vara stark och göra mitt bästa, så kommer jag inte att gå skolös hem! Ha!
Önska mig lycka till flickor och pojkar!
Börjar bli mer och mer ängslig över vart jag ska ta vägen när uppsägningstiden på lägenheten är slut... Var inne igår och gjorde typ tusen intresseanmälningar på olika lägenheter inne på Boplats Göteborg, det är rätt skrämmande att se att varje lägenhet man söker har runt 500 andra intresseanmälningar på sig redan. Det är förbannat att det ska vara så svårt att få tag på en liten jävla lägenhet.
Flytta hem till päronen känns verkligen inte som något alternativ. Jag flyttade hemifrån för snart fyra år sedan, jag har ett jobb och jag har tamejfan rätt till en lägenhet! Vad ska man behöva göra för att få någonstans att bo? Klämma ut en två, tre ungar eller gänga med en snubbe som har "dem rätta kontakterna"?. Vart finns alla nya bostäder som den satans alliansen lovade? Dem snackar dynga hela bunten, hoppas att alla alliansanhängare fattar det nu när det enda som hänt är att a-kassan blivit lägre och tobakspriserna högre. Det är förbannat sorgligt att det ska krävas att de "nya" satans moderaterna får chansen att vända upp och ner på hela jävla landet i fyra år innan folk fattar att det nog inte är en vidare god idé. Men somliga tänker ju som sagt inte längre än vad näsan räcker.
Undrar hur det kommer att gå med den nyktra helgen jag planerat. Förmodligen åt helvete. Finns ingen anledning att vara pretentiös, det blir bara pinsamt i efterhand om man skryter om sin nykterhet och sedan vaknar upp både lördag och söndag morgon med en näve sågspån i käften.
Sluta dricka helt känns inte riktigt som ett alternativ som kommer att funka för mig. Däremot ska jag försöka dricka mindre mängder. Det spelar ingen roll hur jävla packad jag än är framåt morgonkvisten, jag ska alltid envisas med att ta med mig en bärs i sängen innan jag somnar. Inte bra, inte bra alls. För att visa hur jävla urflippat mitt drickande är ska jag skriva ner en liten lista med mina fyllebravader de senaste månaderna:
1. Dansade bugg med Josie på vardagsrumsgolvet efter att först berättat att jag gått två veckors buggkurs när jag var liten. När Josse inte tyckte att mina dansmoves var så mycket att komma med blev jag sur och sa att jag faktiskt dansat professionell bugg och när hon inte trodde på mig blev jag ännu surare och vrålade att jag faktiskt var UTBILDAD BUGGINSTRUKTÖR!
2. Förflyttade mig genom lägenheten enbart genom att kräla fram på golvet i flera timmar.
3. Sparkat Josse i röven när hon och Mathias låg och kelade i soffan och väste att "Du har tagit min kompis ifrån mig!".
4. Somnat med kläderna på ungefär fyra, fem gånger i månaden.
5. Sovit en hel natt iklädd trosor och dunjacka.
6. Vrålat "Karin kan dra åt HELVETE!" upprepade gånger en natt. Karin är vi supertrevliga granne som aldrig gjort en fluga förnär och det är väldigt, väldigt lyhört in till vår lägenhet från hennes.
7. Ringt en taxi åt Mikael och när dem frågade vart vi ville åka ifrån glömde jag bort vart jag bodde så att taxitjejen fick slå upp min adress på gula sidorna.
8. Försökt supa Josses lillasyrra under bordet och däckade istället själv klockan nio på kvällen.
9. Lättat mitt hjärta och gråtit som ett barn i en taxibil.
10. Rabblat upp alla svordomar jag kan på jugoslaviska i en taxibil.
11. Diskuterat GPS högljutt med chauffören i en taxibil fastän jag inte har en aning om hur GPS funkar, än mindre en åsikt om det.
12. Försökt övertala hederliga taxichaufförer att köra efter arbetstid genom att blinka med ögat och fråga "Kör du svart?".
13. Hejat på samt plåtat när två bekanta ägnade sig åt barnförbjudna lekar, i min säng.
14. Trott att Julle varit i Mikael i sömnen och vaknat upp i en björnkram och tänk "Oj vad gott han luktar".
15. Tvingat mig ner bredvid Mathias och Josse i sängen för att jag inte ville sova ensam.
16. Snott en julgranskula och lagt den i fickan på Gamleport.
17. Stått på Kungsportsplatsen och sjungit "Världen befolkas av mig, mig och mig och mig, bara mig och min mamma" med en främmande herre.
18. Kastat mig ner bredvid Mikael i sängen för att missa sängen totalt och ramla rakt ner i golvet.
19. Sovit i badrummet.
20. Somnat i duschkabinen.
21. Pratat med en norsk gubbe i över en timme utan att förstå ett ord han sa på hela tiden.
22. Låtsas spy på spårvagnsföraren genom myntluckan.
23. Berättat för samma spårvagnsförare vilken hållplats som kommer härnäst under hela resan, vi trodde att han inte kunde vägen.
24. Grinat hela vägen hem från Kålltorp till Mölndal.
25. Råkat spilla ut tre groggar under loppet av en timme.
26. Lockat Julles hår i flera timmar utan att det blev det minsta lockigt när jag var klar.
27. Många gånger gått flera kilometer mitt i natten för att köpa folköl.
28. Spytt rakt i knäet på bussen.
29. Tillbringat nyårsnatten med att fylletjöta med pappan till min crush.
30. Försökt komma in på Saluhallen mitt i natten.
31. Varit tomte på julafton och snubblat över en stock iklädd tomtedräkt.
32. Pratat endast brittisk engelska i flera timmar med Mathias.
33. Snott en ljuslykta på krogen.
34. Bett Josse dra min säng med mig liggandes i över hela mitt rum för att jag skulle nå telefonsladden. Hon gjorde det!
35. Besökt strippklubb två gånger och dansat runt stången. Dock påklädd.
36. På samma strippklubb glatt räckt fram handen och sagt "Hej, jag heter Sofia" när en strippa gled förbi och väste "Heeej, Katja" lite förföriskt.
37. Ätit köttfärs som stått på spisen i sju timmar.
38. Hindrat Mikael att gå ut till sin taxi så att denne åkte.
39. Blivit hemkörd av en dörrvakt.
40. Gråtit glädjetårar över att hitta en folköl under soffan när jag dammsög.
Ja, som ni ser. En nykter helg är definitivt på sin plats. Jag vågar mig inte ens på en chansning över hur mycket alkohol som plågat min stackars, stackars lever den sista tiden.
Säger hejdå för idag, allt för uppstressad av tanken på eftermiddagens skojakt att jag inte kan koncentrerar mig mer nu, Emelie ska med också, wei!
Här kommer en finfin låt, enjoy! Ladda ner också för GUDS SKULL!
"Life´s a bitch"/Oxymoron.
Just another day, and just another mess
But if you resign you'll never know success
Chin up, get out now and try again my friend
This life is your last, so enjoy it 'til the end
[chorus:]
You stand in the heap of the ruins that your life used to be
All the time you succumbed to a fake or a dangerous mistake
You stand in the heap of the rubble of broken ideals
It's true that life's a bitch
Resign to your fate, life's hard but I live to win
...Life's a bitch
Just keep on trying over and over again
...Life's a bitch
Risk it - standing proud demands to give a bit
No future to behold, so make the best of it
Face it, find out that it's worth to make a stand
Nothing venture nothing have - it's true my friend
Just another day, and just another mess
But if you resign you'll never know success
Chin up, get out now and try again my friend
This life is your last, so enjoy it 'til the end
[chorus:]
You stand in the heap of the ruins that your life used to be
All the time you succumbed to a fake or a dangerous mistake
You stand in the heap of the rubble of broken ideals
It's true that life's a bitch
Resign to your fate, life's hard but I live to win
...Life's a bitch
Just keep on trying over and over again
...Life's a bitch
Risk it - standing proud demands to give a bit
No future to behold, so make the best of it
Face it, find out that it's worth to make a stand
Nothing venture nothing have - it's true my friend
I need you more than ever!
Nu är jag tillbaka igen, efter ett helt dygns uppehåll. Det kändes tufft, det kändes hårt men en kvinna måste göra vad en kvinna måste göra. Gårdagens läkarbesök var allt annat än trevligt men inte en dag för tidigt. Frågor om detta avböjes är ni snälla, när jag känner mig redo kommer ni utan tvekan få ta del av ja, vad ska man kalla det? Diagnoserna?
Jag saknar Mr Folkis något fruktansvärt faktiskt. Tur att jag dagdrömmer 85% av all vaken tid så att han kan vara närvarande på det sättet åtminstone. Dessa jävla män, lär aldrig förstå dem. Jag och Emelie satt och gnällde igår om hanarna i vår närhet och frasen "jo, fast han är ju KILLE" dök upp fasligt många gånger. Kan tillägga att vi betonade KILLE på samma sätt som SNORLOSKA eller FÅGELSPINDEL eller något annat otäckt. Som vanligt kom vi fram till att män är aliens och att varken hon eller jag för vårt liv kan förstå hur man på något sätt kan dissa sådana praktexemplar av kvinnor som oss.
Jag hoppas att du inte glömt min kära Emelie, att bröllopsklockorna skall slå för oss två om båda är ensamma och jävliga när vi passerat trettiostrecket. Det lär bli ett jävligt roligt äktenskap, om inte annat något bristfälligt på sexuell attraktion. Därmed inte sagt att du inte är en sex-goddess från himlen min kära Em, men dessvärre saknar du ju snopp. Förbannat att man inte kan få både och, en snopp SAMT en normalt tänkande hjärna.
I min tragiska bok om kvinnors vrede beskrev dem mötet mellan kvinna och man, hur dem träffas och attraktion uppstår, hur kvinnan vill ha ett närmre, intimare förhållande till mannen hon älskar och hur han därmed drar sig undan. När detta sker blir kvinnan frustrerad och försöker ännu mer att komma honom nära vilket resulterar i att mannen av någon underlig anledning blir ännu räddare och kanske drar sig tillbaka helt. Kvinnan ger då upp vilket gör att mannens intresse plötsligt väcks igen och när han försöker komma tillbaks har kvinnan tröttnat och ställer den fullt logiska frågan "Vart fan fanns du när jag behövde dig?" också är det förhållandet i kras. Detta är tydligen ett vanligt förekommande mönster, utom för mig då som desperat slänger mig i mannens armar när han kommer krälande tillbaka och därmed får honom att smyga iväg igen... Och igen, och igen.
Gah! Jag kräver inte mycket, jag har inte bråttom någonstans men visst fan undrar jag ibland vart min egen man finns när jag behöver honom, och inte bara när han behöver mig. Och fan vet att nu behöver jag honom troligtvis mer än någonsin. Tur att jag har så många underbara vänner, det är hemskt många som bevisat att dem älskar mig som mest när jag förtjänat det som minst, Och det är guld värt.
Shoppa! Fy fan vilket begär, heroin, släng dig i väggen!
Sofias shoppinglista:
1. En förklädesklänning. Löjligt sött! Vet ni vad jag menar? En klänning vars axelband är hängslen, och med stora mystiska fickor på magen. Tänk påskkärring, tänk Madicken!
2. Röda jeans. Tina var kalassnygg i sina.
3. En baddräkt. Ja, ni läste rätt. Tänker tamejfan våga mig på en baddräkt för första gången på över tio år. Jag har sett några grymt snygga modeller i diverse affärer och faktum är att det är jävligt snyggt om man tänker bort barndomens modeller med volanger och blommönster.
4. Ballerinaskor i guld. Jag MÅSTE köpa ett par skor utan klack, hur mycket det än tar emot. Fötterna är så vana vid att gå med klack nu att jag trippar omkring på tå inomhus i strumporna. Det ser rätt missbildad ut, därför MÅSTE jag köpa mig ett par ballerionor.
5. Leopardmönstrade leggins. Men risk för att förvandlas till Raffiga Bettan vill jag tamejfan ha ett par.
6. Knästrumpor. Jag älskar skolflicke-looken!
7. Platåpumps med öppen tå. Ja. Jag vet att jag är för lång för att ens titta på ett par skor med platå, men det ger jag faktiskt fullkomligt fan i. Känner männen sig hotade av en amazonkvinna med klackar som gör henne nästan 190 cm lång så är det nog dags att dem ser sig om efter något annat.
För övrigt så var inte min Willys-fling i kassan igår när jag handlade. Ha! Kunde köpa dagens kostintag bestående av en flaska cola, en paket vaniljfilmjölk och en dosa snus med gott samvete av en helt vanliga kassatant som varken skojade till det angående snuset eller klädde av mig med blicken. Skönt.
Dessa jävla män, tröttsamma som satan. Kräks extra mycket inombords över den nya raggningsfrasen som cirkulerar både på nätet och IRL "Vi kanske kan träffas någon gång och ta en fika?". Patetiskt! Fika ska tydligen symbolisera att "Jag är en shyst, intressant kille som vill diskutera livets mysterier med dig över en kaffe latte och bara mysa i skenet av en fånig ljuslykta". Ska man ragga så kan man fan göra det ordentligt. Inte linda in det och sitta och glo på varann på ett skabbigt, löjligt överskattat café och käka muffins för 35 spänn styck.
Jag önskar att jag var lite romantisk, men om sanningen skall fram föredrar jag ett par bärs på den lokala puben, fyllekäk på Burger King och att sedan våldta varandra i hissen/soffan/diskbänken snarare än romantiska middagar, promenader i månsken och hålla handen samt titta varande djupt i ögonen. Eller en jävla fika.
Och repliken "Jag skulle fan hugga av mig näven för en natt med dig" slår fortfarande högre än all världens kärleksförklarningar och serenader som omfattar "dina ögon är som juveler", "du är som en sommarnatt" eller "låt mig vara din prins i solnedgången".
Jag är en enkel kvinna med enkla krav. Tragiskt, javisst, men ändå.
Skäms lite över att jag inte kan låta bli att fösa in ballader i min blogg. Men den här låten spelas i mitt huvud konstant just nu (kommer aldrig gå så långt att jag laddar ner den till MP3:n, men den spelas lika jävligt). En låt som ingen kan låta bli att älska, inte sant?
Jag saknar Mr Folkis något fruktansvärt faktiskt. Tur att jag dagdrömmer 85% av all vaken tid så att han kan vara närvarande på det sättet åtminstone. Dessa jävla män, lär aldrig förstå dem. Jag och Emelie satt och gnällde igår om hanarna i vår närhet och frasen "jo, fast han är ju KILLE" dök upp fasligt många gånger. Kan tillägga att vi betonade KILLE på samma sätt som SNORLOSKA eller FÅGELSPINDEL eller något annat otäckt. Som vanligt kom vi fram till att män är aliens och att varken hon eller jag för vårt liv kan förstå hur man på något sätt kan dissa sådana praktexemplar av kvinnor som oss.
Jag hoppas att du inte glömt min kära Emelie, att bröllopsklockorna skall slå för oss två om båda är ensamma och jävliga när vi passerat trettiostrecket. Det lär bli ett jävligt roligt äktenskap, om inte annat något bristfälligt på sexuell attraktion. Därmed inte sagt att du inte är en sex-goddess från himlen min kära Em, men dessvärre saknar du ju snopp. Förbannat att man inte kan få både och, en snopp SAMT en normalt tänkande hjärna.
I min tragiska bok om kvinnors vrede beskrev dem mötet mellan kvinna och man, hur dem träffas och attraktion uppstår, hur kvinnan vill ha ett närmre, intimare förhållande till mannen hon älskar och hur han därmed drar sig undan. När detta sker blir kvinnan frustrerad och försöker ännu mer att komma honom nära vilket resulterar i att mannen av någon underlig anledning blir ännu räddare och kanske drar sig tillbaka helt. Kvinnan ger då upp vilket gör att mannens intresse plötsligt väcks igen och när han försöker komma tillbaks har kvinnan tröttnat och ställer den fullt logiska frågan "Vart fan fanns du när jag behövde dig?" också är det förhållandet i kras. Detta är tydligen ett vanligt förekommande mönster, utom för mig då som desperat slänger mig i mannens armar när han kommer krälande tillbaka och därmed får honom att smyga iväg igen... Och igen, och igen.
Gah! Jag kräver inte mycket, jag har inte bråttom någonstans men visst fan undrar jag ibland vart min egen man finns när jag behöver honom, och inte bara när han behöver mig. Och fan vet att nu behöver jag honom troligtvis mer än någonsin. Tur att jag har så många underbara vänner, det är hemskt många som bevisat att dem älskar mig som mest när jag förtjänat det som minst, Och det är guld värt.
Shoppa! Fy fan vilket begär, heroin, släng dig i väggen!
Sofias shoppinglista:
1. En förklädesklänning. Löjligt sött! Vet ni vad jag menar? En klänning vars axelband är hängslen, och med stora mystiska fickor på magen. Tänk påskkärring, tänk Madicken!
2. Röda jeans. Tina var kalassnygg i sina.
3. En baddräkt. Ja, ni läste rätt. Tänker tamejfan våga mig på en baddräkt för första gången på över tio år. Jag har sett några grymt snygga modeller i diverse affärer och faktum är att det är jävligt snyggt om man tänker bort barndomens modeller med volanger och blommönster.
4. Ballerinaskor i guld. Jag MÅSTE köpa ett par skor utan klack, hur mycket det än tar emot. Fötterna är så vana vid att gå med klack nu att jag trippar omkring på tå inomhus i strumporna. Det ser rätt missbildad ut, därför MÅSTE jag köpa mig ett par ballerionor.
5. Leopardmönstrade leggins. Men risk för att förvandlas till Raffiga Bettan vill jag tamejfan ha ett par.
6. Knästrumpor. Jag älskar skolflicke-looken!
7. Platåpumps med öppen tå. Ja. Jag vet att jag är för lång för att ens titta på ett par skor med platå, men det ger jag faktiskt fullkomligt fan i. Känner männen sig hotade av en amazonkvinna med klackar som gör henne nästan 190 cm lång så är det nog dags att dem ser sig om efter något annat.
För övrigt så var inte min Willys-fling i kassan igår när jag handlade. Ha! Kunde köpa dagens kostintag bestående av en flaska cola, en paket vaniljfilmjölk och en dosa snus med gott samvete av en helt vanliga kassatant som varken skojade till det angående snuset eller klädde av mig med blicken. Skönt.
Dessa jävla män, tröttsamma som satan. Kräks extra mycket inombords över den nya raggningsfrasen som cirkulerar både på nätet och IRL "Vi kanske kan träffas någon gång och ta en fika?". Patetiskt! Fika ska tydligen symbolisera att "Jag är en shyst, intressant kille som vill diskutera livets mysterier med dig över en kaffe latte och bara mysa i skenet av en fånig ljuslykta". Ska man ragga så kan man fan göra det ordentligt. Inte linda in det och sitta och glo på varann på ett skabbigt, löjligt överskattat café och käka muffins för 35 spänn styck.
Jag önskar att jag var lite romantisk, men om sanningen skall fram föredrar jag ett par bärs på den lokala puben, fyllekäk på Burger King och att sedan våldta varandra i hissen/soffan/diskbänken snarare än romantiska middagar, promenader i månsken och hålla handen samt titta varande djupt i ögonen. Eller en jävla fika.
Och repliken "Jag skulle fan hugga av mig näven för en natt med dig" slår fortfarande högre än all världens kärleksförklarningar och serenader som omfattar "dina ögon är som juveler", "du är som en sommarnatt" eller "låt mig vara din prins i solnedgången".
Jag är en enkel kvinna med enkla krav. Tragiskt, javisst, men ändå.
Skäms lite över att jag inte kan låta bli att fösa in ballader i min blogg. Men den här låten spelas i mitt huvud konstant just nu (kommer aldrig gå så långt att jag laddar ner den till MP3:n, men den spelas lika jävligt). En låt som ingen kan låta bli att älska, inte sant?
"Total Eclipse Of The Heart"/Bonnie Tyler
Turn around...
Every now and then I get a little bit lonely,
and you're never coming round...
Turn around...
Every now and then I get a little bit tired,
of listening to the sound of my tears...
Turn around...
Every now and then I get a little bit nervous,
that the best of all the years have gone by...
Turn around...
Every now and then I get a little bit terrified,
and then I see the look in your eyes...
Turn around, bright eyes
Every now and then I fall apart
Turn around, bright eyes
Every now and then I fall apart
Turn around...
Every now and then I get a little bit breathless,
and I dream of something wild...
Turn around...
Every now and then I get a little bit helpless,
and I'm lying like a child in your arms...
Turn around...
Every now and then I get a little bit angry,
and I know i've got to get out AND CRY
Turn around...
Every now and then I get a little bit terrified,
but then I see the look in your eyes...
Turn around, bright eyes
Every now and then I fall apart
Turn around, bright eyes
Every now and then I fall apart
And I need you now tonight,
And I need you more than ever,
And if you only hold me tight
We'll be holding on forever,
And we'll only be making it right,
'Cause we'll never be wrong...
Together we can take it to the end of the line
Your love is like a shadow on me all of the time...
I don't know what to do and
I'm always in the dark
We're living in a powder keg
And giving off sparks!!!
I really need you tonight!!
Forever's gonna to start tonight
Forever's gonna to start tonight
Once upon a time I was falling in love
But now I'm only falling apart
There's nothing I can do
A total eclipse of the heart
Once upon a time there was light in my life
But now there's only love in the dark
Nothing I can say
A total eclipse of the heart
Turn around, bright eyes
Every now and then I fall apart
Turn around, bright eyes
Every now and then I fall apart
Turn around...
Every now and then I know you'll never be,
the boy you always wanted to be...
Turn around...
Every now and then I know you'll always be,
the only boy who wanted me the way that I am...
Turn around...
Every now and then I know there's no-one on the universe,
who's magical and warm as he is...
Turn around...
Every now and then I know there's nothing any better,
there's nothing that I just wouldn't do...
Turn around, bright eyes
Every now and then I fall apart
Turn around, bright eyes
Every now and then I fall apart
And I need you now tonight
And I need you more than ever
And if you only hold me tight
We'll be holding on forever
And we'll only be making it right
'Cause we'll never be wrong
Together we can take it to the end of the line
Your love is like a shadow on me all of the time
I don't know what to do
I'm always in the dark
We're living in a powder keg
And giving off sparks
I really need you tonight!
Forever's gonna to start tonight
Forever's gonna to start tonight
Once upon a time I was falling in love
But now I'm only falling apart
Nothing I can do
A total eclipse of the heart
Once upon a time there was light in my life
But now there's only love in the dark
Nothing I can say
A total eclipse of the heart
A total eclipse of the heart
A total eclipse of the heart
..Turn around bright eyes
..Turn around bright eyes, turn around..
P.s Vitto vad lång texten var! D.s
Turn around...
Every now and then I get a little bit lonely,
and you're never coming round...
Turn around...
Every now and then I get a little bit tired,
of listening to the sound of my tears...
Turn around...
Every now and then I get a little bit nervous,
that the best of all the years have gone by...
Turn around...
Every now and then I get a little bit terrified,
and then I see the look in your eyes...
Turn around, bright eyes
Every now and then I fall apart
Turn around, bright eyes
Every now and then I fall apart
Turn around...
Every now and then I get a little bit breathless,
and I dream of something wild...
Turn around...
Every now and then I get a little bit helpless,
and I'm lying like a child in your arms...
Turn around...
Every now and then I get a little bit angry,
and I know i've got to get out AND CRY
Turn around...
Every now and then I get a little bit terrified,
but then I see the look in your eyes...
Turn around, bright eyes
Every now and then I fall apart
Turn around, bright eyes
Every now and then I fall apart
And I need you now tonight,
And I need you more than ever,
And if you only hold me tight
We'll be holding on forever,
And we'll only be making it right,
'Cause we'll never be wrong...
Together we can take it to the end of the line
Your love is like a shadow on me all of the time...
I don't know what to do and
I'm always in the dark
We're living in a powder keg
And giving off sparks!!!
I really need you tonight!!
Forever's gonna to start tonight
Forever's gonna to start tonight
Once upon a time I was falling in love
But now I'm only falling apart
There's nothing I can do
A total eclipse of the heart
Once upon a time there was light in my life
But now there's only love in the dark
Nothing I can say
A total eclipse of the heart
Turn around, bright eyes
Every now and then I fall apart
Turn around, bright eyes
Every now and then I fall apart
Turn around...
Every now and then I know you'll never be,
the boy you always wanted to be...
Turn around...
Every now and then I know you'll always be,
the only boy who wanted me the way that I am...
Turn around...
Every now and then I know there's no-one on the universe,
who's magical and warm as he is...
Turn around...
Every now and then I know there's nothing any better,
there's nothing that I just wouldn't do...
Turn around, bright eyes
Every now and then I fall apart
Turn around, bright eyes
Every now and then I fall apart
And I need you now tonight
And I need you more than ever
And if you only hold me tight
We'll be holding on forever
And we'll only be making it right
'Cause we'll never be wrong
Together we can take it to the end of the line
Your love is like a shadow on me all of the time
I don't know what to do
I'm always in the dark
We're living in a powder keg
And giving off sparks
I really need you tonight!
Forever's gonna to start tonight
Forever's gonna to start tonight
Once upon a time I was falling in love
But now I'm only falling apart
Nothing I can do
A total eclipse of the heart
Once upon a time there was light in my life
But now there's only love in the dark
Nothing I can say
A total eclipse of the heart
A total eclipse of the heart
A total eclipse of the heart
..Turn around bright eyes
..Turn around bright eyes, turn around..
P.s Vitto vad lång texten var! D.s
Mr Folkis och Ms Grogghagga.
Vit helg my ass. Nej, jag kan inte skryta om nykterhet i dagens blogg. Denna veckan heller...
I fredags hade jag ju faktiskt TÄNKT vara nykter, hade till och med bunkrat upp hemma med cola och ostbågar. Men sen kom Mikael över och så var vi igång igen. Han med whiskey, jag med starkstark som vanligt. Det var en väldigt trevlig kväll och vi däckade i varsin ände av soffan båda två. Vaknade tidigt lördag morgon, hasade mig upp ur soffan och upptäckte att ytterdörren stod öppen. Inte olåst utan ÖPPEN. Tack Josse och Mathias för att ni lämnade dörren på glänt så att vem som helst kunde komma in och titta på alkisarna som sov i soffan/bära ut teven samt annan elektronisk utrustning. Jag och Mikael låg i alla fall kvar i soffan en jävla massa timmar och glodde på tv-shop och annat spännande.
Vid lunch lämnades jag ensam och låg sedan kvar i soffan hela jävla dagen, läste ut en hel bok. Dagens middag blev dem där ostbågarna som jag aldrig fick ätit kvällen innan. Var grymt bakis och hade skitont i magen så jag bestämde mig för att skippa kvällens utgång och allt vad alkohol hette.
Men nu får vi för all del inte glömma att jag mycket sällan kan hålla på mina beslut om det innebär fylla. Så det räckte med ett telefonsamtal så ändrade jag mig. Hällde i mig löjliga mängder alkohol väldigt snabbt för att hinna med vagnen som gick 23.39. Sjöng på vägen in till stan igen och mötte upp sällskapet på Golden Days, sen är det jävligt suddigt.
Jag vet att jag träffade en massa frillesåsbor och att jag dansade loss en del med Emma. Minns även att en jävla massa cider slank ner och att jag sedan plötsligt bestämde mig för att jag ville hem, också gick jag. Stod utanför på gatan och försökte få en taxi hem för hundra kronor, vilket inte ens svartchaffisarna ville acceptera. Det dök sedan upp en kille som föreslog att jag skulle sova hos honom och att han skulle köra hem mig på morgonen. Antog till sist budet av någon jävla anledning, jag var desperat. Hoppade in i den satans bilen och var på väg mot Bergsjön. Tack och lov fick min alkoholskadade hjärna lite vett tillbaks och när bilen befann sig någonstans vid avenyn skrek jag som en gris "Släpp av mig, släpp av mig!" och hoppade ut i farten i stort sätt. Försökte på nytt få tag i en taxi men alla vara snåla och elaka. Gick för fan runt och knackade varenda människa i ryggen och frågade "Kör du?" fast dem stod där utan bil och troligtvis bara var ute på krogrundor dem med. Satt mig till slut ner på huk och ringde Henke och bölade som en gris. Hade nog suttit där än om inte en vakt utanför ett ställe ropade dit mig, av någon anledning lämnade sitt skift, hämtade sin bil och körde hem mig därför att han inte gillade tjejer som grät mitt på gatan klockan fyra på natten. Jag är dig evigt tacksam du underbara, underbara vakt!
Nu har jag hur som helst bestämt mig. Det är tamejfan dags för mig att sluta supa så jävligt. Hade jag vaknat upp i en skabbig lägenhet i Bergsjön igår morse hade jag nog hängt mig. Om jag nu inte hade blivit yxmördad först. Så nu tar nattens partydrottning ett steg tillbaka. Göteborgs krogar får klara sig utan mig ett tag. Eftersom att jag numera tycks vara kapabel till vad som helst när jag är full så ska allt supande ske i hemmets trygga vrå eller också ska jag se till att ha en karl med mig som kan slänga mig över axeln och släpa hem mig när jag får för mig att tömma krogen på hela deras barskåp. Jag är alldeles för kär i sponken på för mitt eget bästa, den saken är säker.
På tal om kär så är jag fortfarande galet kär. Och såvitt jag vet är jag FORTFARANDE legitimerad flickvän. Det är nice, det är nice som fan. Gud vad skönt att kunna fly från alla krogdrägg genom att säga att man är upptagen och faktiskt tala sanning. Inte för att det är många som bryr sig det minsta huruvida jag har pojkvän eller ej, dem är ju lika fyllekåta och desperata i alla fall. Inte ens "nej tack, jag är lesbisk" ger något resultat längre, snarare tvärtom. Fast inte för att det spelar någon jävla roll, dem har ingenting att hämta i alla fall. Jag har min Mr Folkis och inte fan vill jag ha någon annan. Mr Folkis och Ms Grogghagga, det låter fan kanon. Och det känns kanon också! Jippie!
Jobbigt just nu:
* Har lyckats förstöra mina hörlurar till MP3:n. Så nu kommer det bara musik i ena örat. Känns helt efterblivet, kan man köpa lösa hörlurar? På sätt och vis är det väl bra att det är tyst i ena örat för jag slipper ju springa i in folk runt hörn och trappor för att jag inte hör att någon kommer. Men är man van vid att slippa lyssna på gnälliga småungar och gapande fjortisar på tåg/buss/vagnen är det en skräckupplevelse att plötsligt inse att man inte är ensam i universum och att det finns andra ljud än musiken samt röster i mitt huvud.
* Tanken på att snart flytta IGEN. Funderar på att kanske flytta till jobbet. Är ju alltid här ändå, det finns ett rökrum och gratis oboy. Hade lätt fått plats med en säng. Fan vilken bra idé, borde kanske ta upp den i fikarummet. Att larmet går på kvällen är förstås ett litet hinder, men vad fan. Hade ju sparat in pengar på att slippa resvägen dessutom.
* En kille i kassan på Willys har börjat stöta på mig. Fan också, nu får jag hitta någon annanstans att handla snus. Kom dit igår, såg ut som en zombie, stank förmodligen gammal fylla och var iklädd skabbkläderna nummer ett. Och kassaidioten blinkar fånigt och ler och utför något slags jongleringsnummer med min snusdosa. Vad är det för fel på människor? Kan han inte bara låta mig vara fred när jag ser ut som en heroinmissbrukare från Cristiania? Detta betyder att jag måste klä upp mig varje gång jag går dit och dessutom sluta köpa snus, för det är ju inte vidare attraktivt. Och jag kommer aldrig kunna köpa tamponger. Inte när man vet att kassakillen vill ägna sig åt nakenlekar.
Trevligt just nu:
* Vaniljfilmjölk.
* Faktumet att jag ska vara ledig i morgon. Ska ägna min första lediga dag på evigheter åt att gå till sadisttandläkaren samt göra ett minst sagt jobbigt besök på Mölndals sjukhus. Men jag är åtminstone ledig.
* Mina älskade röda skor som premiäranvändes i helgen. Dem var sjukt bekväma. Är medveten om att det inte alls är bekväma egentligen, men jag är van vid att stolpa runt i ett par svarta pumps med 12 cm hög klack, så det kändes som att skutta omkring på bomull med dem röda skorna vars klack är knappt en decimeter. Hade det inte varit så ohygieniskt hade jag kysst mina vackra röda skor hela dagarna.
* Mitt nya internskämt. Varje gång jag sitter i bilen med mamma lyckas jag knäppa fast handtaget på hennes handväska med bilbältet, och det är lika jävla roligt varje gång hon ska hoppa ur och rycker frustrerat i väskan som sitter fast. Garvar som en häst helt hysteriskt varje gång och även om hon inte låtsas om det vet jag att mamma tycker att det är lika kul hon med.
* Mina nya kunskaper om diverse vilda djur. Har under de sista veckorna lärt mig allt möjligt skojigt. Bland annat att djuret Liger existerar, vilket jag tagit upp tidigare (en korsning mellan en lejonhane och en tigerhona), den är sjukt häftig. Vad som gör det ännu roligare är att om det istället är en korsning mellan en tigerhane och en lejonhona heter det Tigon, vilket är grymt fyndigt tycker jag.
Har även lärt mig även ekorrar har lysande ögon i mörkret, höll på att skita ner mig när ett otäckt, självlysande litet djur sprang framför bilen på morgonen. Mamma tyckte att det var väldigt underhållande att jag inte fattade att det var ekorrens ögon som lös och nu har hon retat mig för kommentaren "Jo, det förstås, det är ju mer troligt att ögonen lyser än att ekorren har på sig en reflexväst" varje dag sedan dess. Min mor är ond.
Sista biologiska kunskapen jag lärt mig är att det finns manliga och kvinnliga kottar. Har grubblat en del på hur parningsleken kottar emellan går till, så om någon har lust att upplysa mig om detta är det välkommet, det stod inget mer i Linas bok än att tjejkottarna släpper iväg frön någon gång under året. Dem hade prov på kottar, tur att dagens ungdomar lär sig så relevanta saker i skolan. Fast jag ska ju inte sticka under stol med att jag fascinerades i för sig.
Nu måste jag sluta skriva. Av alla meningslösa blogginlägg jag skrivit i mina dar måste dagens blogg ta priset alltså. Inte en enda vettig rad. Och jag såg precis att jag skrivit över 8000 ord redan, om total jävla dynga. Hemskt ledsen, Fröken Quick är verkligen hemskt ledsen!
Bästa låten just nu ska jag i alla fall klämma in i dagens inlägg, en sån där låt som jag inbillar mig är skriven just till mig. Men så har jag ju storhetsvansinne också. Fast det känns ändå som om detta är min låt, att en viss person inte skickade den till mig av en slump. Tusen kramar till alla läsare!
I fredags hade jag ju faktiskt TÄNKT vara nykter, hade till och med bunkrat upp hemma med cola och ostbågar. Men sen kom Mikael över och så var vi igång igen. Han med whiskey, jag med starkstark som vanligt. Det var en väldigt trevlig kväll och vi däckade i varsin ände av soffan båda två. Vaknade tidigt lördag morgon, hasade mig upp ur soffan och upptäckte att ytterdörren stod öppen. Inte olåst utan ÖPPEN. Tack Josse och Mathias för att ni lämnade dörren på glänt så att vem som helst kunde komma in och titta på alkisarna som sov i soffan/bära ut teven samt annan elektronisk utrustning. Jag och Mikael låg i alla fall kvar i soffan en jävla massa timmar och glodde på tv-shop och annat spännande.
Vid lunch lämnades jag ensam och låg sedan kvar i soffan hela jävla dagen, läste ut en hel bok. Dagens middag blev dem där ostbågarna som jag aldrig fick ätit kvällen innan. Var grymt bakis och hade skitont i magen så jag bestämde mig för att skippa kvällens utgång och allt vad alkohol hette.
Men nu får vi för all del inte glömma att jag mycket sällan kan hålla på mina beslut om det innebär fylla. Så det räckte med ett telefonsamtal så ändrade jag mig. Hällde i mig löjliga mängder alkohol väldigt snabbt för att hinna med vagnen som gick 23.39. Sjöng på vägen in till stan igen och mötte upp sällskapet på Golden Days, sen är det jävligt suddigt.
Jag vet att jag träffade en massa frillesåsbor och att jag dansade loss en del med Emma. Minns även att en jävla massa cider slank ner och att jag sedan plötsligt bestämde mig för att jag ville hem, också gick jag. Stod utanför på gatan och försökte få en taxi hem för hundra kronor, vilket inte ens svartchaffisarna ville acceptera. Det dök sedan upp en kille som föreslog att jag skulle sova hos honom och att han skulle köra hem mig på morgonen. Antog till sist budet av någon jävla anledning, jag var desperat. Hoppade in i den satans bilen och var på väg mot Bergsjön. Tack och lov fick min alkoholskadade hjärna lite vett tillbaks och när bilen befann sig någonstans vid avenyn skrek jag som en gris "Släpp av mig, släpp av mig!" och hoppade ut i farten i stort sätt. Försökte på nytt få tag i en taxi men alla vara snåla och elaka. Gick för fan runt och knackade varenda människa i ryggen och frågade "Kör du?" fast dem stod där utan bil och troligtvis bara var ute på krogrundor dem med. Satt mig till slut ner på huk och ringde Henke och bölade som en gris. Hade nog suttit där än om inte en vakt utanför ett ställe ropade dit mig, av någon anledning lämnade sitt skift, hämtade sin bil och körde hem mig därför att han inte gillade tjejer som grät mitt på gatan klockan fyra på natten. Jag är dig evigt tacksam du underbara, underbara vakt!
Nu har jag hur som helst bestämt mig. Det är tamejfan dags för mig att sluta supa så jävligt. Hade jag vaknat upp i en skabbig lägenhet i Bergsjön igår morse hade jag nog hängt mig. Om jag nu inte hade blivit yxmördad först. Så nu tar nattens partydrottning ett steg tillbaka. Göteborgs krogar får klara sig utan mig ett tag. Eftersom att jag numera tycks vara kapabel till vad som helst när jag är full så ska allt supande ske i hemmets trygga vrå eller också ska jag se till att ha en karl med mig som kan slänga mig över axeln och släpa hem mig när jag får för mig att tömma krogen på hela deras barskåp. Jag är alldeles för kär i sponken på för mitt eget bästa, den saken är säker.
På tal om kär så är jag fortfarande galet kär. Och såvitt jag vet är jag FORTFARANDE legitimerad flickvän. Det är nice, det är nice som fan. Gud vad skönt att kunna fly från alla krogdrägg genom att säga att man är upptagen och faktiskt tala sanning. Inte för att det är många som bryr sig det minsta huruvida jag har pojkvän eller ej, dem är ju lika fyllekåta och desperata i alla fall. Inte ens "nej tack, jag är lesbisk" ger något resultat längre, snarare tvärtom. Fast inte för att det spelar någon jävla roll, dem har ingenting att hämta i alla fall. Jag har min Mr Folkis och inte fan vill jag ha någon annan. Mr Folkis och Ms Grogghagga, det låter fan kanon. Och det känns kanon också! Jippie!
Jobbigt just nu:
* Har lyckats förstöra mina hörlurar till MP3:n. Så nu kommer det bara musik i ena örat. Känns helt efterblivet, kan man köpa lösa hörlurar? På sätt och vis är det väl bra att det är tyst i ena örat för jag slipper ju springa i in folk runt hörn och trappor för att jag inte hör att någon kommer. Men är man van vid att slippa lyssna på gnälliga småungar och gapande fjortisar på tåg/buss/vagnen är det en skräckupplevelse att plötsligt inse att man inte är ensam i universum och att det finns andra ljud än musiken samt röster i mitt huvud.
* Tanken på att snart flytta IGEN. Funderar på att kanske flytta till jobbet. Är ju alltid här ändå, det finns ett rökrum och gratis oboy. Hade lätt fått plats med en säng. Fan vilken bra idé, borde kanske ta upp den i fikarummet. Att larmet går på kvällen är förstås ett litet hinder, men vad fan. Hade ju sparat in pengar på att slippa resvägen dessutom.
* En kille i kassan på Willys har börjat stöta på mig. Fan också, nu får jag hitta någon annanstans att handla snus. Kom dit igår, såg ut som en zombie, stank förmodligen gammal fylla och var iklädd skabbkläderna nummer ett. Och kassaidioten blinkar fånigt och ler och utför något slags jongleringsnummer med min snusdosa. Vad är det för fel på människor? Kan han inte bara låta mig vara fred när jag ser ut som en heroinmissbrukare från Cristiania? Detta betyder att jag måste klä upp mig varje gång jag går dit och dessutom sluta köpa snus, för det är ju inte vidare attraktivt. Och jag kommer aldrig kunna köpa tamponger. Inte när man vet att kassakillen vill ägna sig åt nakenlekar.
Trevligt just nu:
* Vaniljfilmjölk.
* Faktumet att jag ska vara ledig i morgon. Ska ägna min första lediga dag på evigheter åt att gå till sadisttandläkaren samt göra ett minst sagt jobbigt besök på Mölndals sjukhus. Men jag är åtminstone ledig.
* Mina älskade röda skor som premiäranvändes i helgen. Dem var sjukt bekväma. Är medveten om att det inte alls är bekväma egentligen, men jag är van vid att stolpa runt i ett par svarta pumps med 12 cm hög klack, så det kändes som att skutta omkring på bomull med dem röda skorna vars klack är knappt en decimeter. Hade det inte varit så ohygieniskt hade jag kysst mina vackra röda skor hela dagarna.
* Mitt nya internskämt. Varje gång jag sitter i bilen med mamma lyckas jag knäppa fast handtaget på hennes handväska med bilbältet, och det är lika jävla roligt varje gång hon ska hoppa ur och rycker frustrerat i väskan som sitter fast. Garvar som en häst helt hysteriskt varje gång och även om hon inte låtsas om det vet jag att mamma tycker att det är lika kul hon med.
* Mina nya kunskaper om diverse vilda djur. Har under de sista veckorna lärt mig allt möjligt skojigt. Bland annat att djuret Liger existerar, vilket jag tagit upp tidigare (en korsning mellan en lejonhane och en tigerhona), den är sjukt häftig. Vad som gör det ännu roligare är att om det istället är en korsning mellan en tigerhane och en lejonhona heter det Tigon, vilket är grymt fyndigt tycker jag.
Har även lärt mig även ekorrar har lysande ögon i mörkret, höll på att skita ner mig när ett otäckt, självlysande litet djur sprang framför bilen på morgonen. Mamma tyckte att det var väldigt underhållande att jag inte fattade att det var ekorrens ögon som lös och nu har hon retat mig för kommentaren "Jo, det förstås, det är ju mer troligt att ögonen lyser än att ekorren har på sig en reflexväst" varje dag sedan dess. Min mor är ond.
Sista biologiska kunskapen jag lärt mig är att det finns manliga och kvinnliga kottar. Har grubblat en del på hur parningsleken kottar emellan går till, så om någon har lust att upplysa mig om detta är det välkommet, det stod inget mer i Linas bok än att tjejkottarna släpper iväg frön någon gång under året. Dem hade prov på kottar, tur att dagens ungdomar lär sig så relevanta saker i skolan. Fast jag ska ju inte sticka under stol med att jag fascinerades i för sig.
Nu måste jag sluta skriva. Av alla meningslösa blogginlägg jag skrivit i mina dar måste dagens blogg ta priset alltså. Inte en enda vettig rad. Och jag såg precis att jag skrivit över 8000 ord redan, om total jävla dynga. Hemskt ledsen, Fröken Quick är verkligen hemskt ledsen!
Bästa låten just nu ska jag i alla fall klämma in i dagens inlägg, en sån där låt som jag inbillar mig är skriven just till mig. Men så har jag ju storhetsvansinne också. Fast det känns ändå som om detta är min låt, att en viss person inte skickade den till mig av en slump. Tusen kramar till alla läsare!
"She"/Soil.
Fools say that I've lost my way
They say that from my path I've strayed away
Who'll clear my way to a better day
Who'll cleanse my veins and take all my pains away
She takes me in, She holds me in
She keeps me away from my sin
She makes me feel, Shemakes me real
She give me time to heal and
I never want to see the pain scar her fade again and
I never want to leave the warm embrace of my true friend
Sitting back I realize the mistakes I've made
Moving forward hope to find a simpler way
Feel as if the gods have damned my everyday
She takes me in, She holds me in
She keeps me away from my sin
She makes me feel, Shemakes me real
She give me time to heal and
I never want to see the pain scar her fade again and
I never want to leave the warm embrace of my true friend
Fools say that I've lost my way
They say that from my path I've strayed away
Who'll clear my way to a better day
Who'll cleanse my veins and take all my pains away
She takes me in, She holds me in
She keeps me away from my sin
She makes me feel, Shemakes me real
She give me time to heal and
I never want to see the pain scar her fade again and
I never want to leave the warm embrace of my true friend
Sitting back I realize the mistakes I've made
Moving forward hope to find a simpler way
Feel as if the gods have damned my everyday
She takes me in, She holds me in
She keeps me away from my sin
She makes me feel, Shemakes me real
She give me time to heal and
I never want to see the pain scar her fade again and
I never want to leave the warm embrace of my true friend
Oh baby it´s a wild world!
Idag är dagen jag fasat för så länge och som jag fortfarande inte kan förstå är här. Min sockersöta lilla lillasyster fyller år idag och blir TONÅRING. Jag kan inte för mitt liv begripa att det var tretton år sen jag höll henne i famnen som nyfödd.
Det är ganska många år mellan oss, antar att det påverkar varför jag vill börja böla hysteriskt när jag tänker på att hon blivit så stor. Jag kunde inte vara en stoltare storasyster, hon är helt perfekt! Hon är vacker som en dag och har ett hjärta av guld. Dessutom har hon ett intellekt som slår mitt med hästvägar, jag slutar aldrig att häpnas över vilken imponerande vishet hon redan har. Och nu har hon blivit stor!
Min underbara lilla syster, mitt eget kött och blod. Vi delar samma gener, samma uppfostran och ingen kommer mitt hjärta att slå högre för!
Grattis på födelsedagen lilla Lajnus! Må dina tonår gå snabbt och smärtfritt. Kom ihåg att det finns ingenting som du inte kan uppnå, världen ligger öppen med alla slags möjligheter för en tjej som du. Låt ingen trycka ner dig och ge aldrig någonsin upp! Din storasyster finns ständigt vid din sida och jag skulle göra VAD SOM HELST för dig. Du är aldrig någonsin ensam.
JAG ÄLSKAR DIG FÖR ALLTID.
En syster är som en hjälpande hand, bunden till dig med eviga band.
Hon känner till varifrån du kom.
Hon ser vad du gör och hon bryr sig om.
En syster är någon som är dig lik.
Hennes närvaro gör din tillvaro rik.
Hon delar både dina sorger och skratt.
En syster är därför en oskattbar skatt.
Ser för övrigt ut som savannens konung i håret idag igen. Men det gör inget, jag är glad ändå för det är fredag idag. Får hoppas att ingen fågelfamilj hinner bygga bo i min kalufs på väg till bussen bara, men å andra sidan är det ju inte fel med lite sällskap.
Jag tror att kvällen blir ensam och alkoholfri. Tanken på en helt vit helg gör mig skräckslagen som det känns nu, men jag tycker att jag borde klara av en vit fredagskväll åtminstone. Om inte annat kommer min lever och det förbannade magsåret att tacka mig för det och dessutom får jag något att skryta om i måndagens blogg.
Dagens planer:
Ska för en gångs skull sluta i tid, klockan fyra. Jag jobbar över jämt, jämt, jämt så jag förtjänar att någon gång komma hem medan det fortfarande är ljust ute. Ska släpa med mig en rejäl packning med kläder och tre tunga påsar från bolaget, ser inte fram emot hemresan, det är en sak som är säker. Hur mycket jag än har att bära på ska jag dessutom alltid envisas med att ta en cigg på väg hem från tåget och lassar då över skrämmande vikter på min vänstra kroppshalva för att ha högerhanden fri. Detta brukar resultera i att jag haltar fram som en vänstervriden ringare från Notre Dame resten av dagen.
Väl hemma ska jag lassa av mig all vikt, byta skor (12 centimeter klackar tröttar ut även mig) och kila bort till Hemköp och köpa cola samt chips och dipp. Sedan ska gömma alkoholen så att jag slipper dräggla efter den hela kvällen och sen ska jag parkera mig i soffan. Tänker inte ens försöka tvinga mig själv att kolla på Let´s Dance. Försökt nu i sju veckor eller nåt att glo på den där jävla smörjan som tydligen ska kallas underhållning men det GÅR INTE. Jag kan tvinga mig genom konstiga kinesiska skräckfilmer som ingen människa i världen förstår sig på eller kolla på Bowling med pappa och låtsas att det är underhållande men att se den där fjantiga jävla Skärgårds-Wilma svänga runt i glittriga trikåer och vara Sveriges lilla jävla älskling trots att hon inte åstadkommit någonting de senaste tio, tolv åren är tamejfan omöjligt. Inte ens tanken på vår älskade Lasse Brandeby är med i samma program är till någon tröst.
Nej, jag ska kolla på Ally McBeal som vanligt, sen ska jag be Lina ta med sig Pulp Fiction som jag inte sett på år och dar. Love it! Hade det inte varit för Mr Folkis kunde jag tänka mig ett frieri till Quentin Tarantino. Han är för övrigt den i stort sett enda regissören jag någonsin lagt på minne, filmregissörer är för mig ungefär lika intressant som vem som har skrivit texten till låtarna i Melodifestivalen. Det finns inte en jävel som bryr sig, och det är alltid Tomas G:son eller Ingela "Pling" Forsman i alla fall.
Jag har drömt om bebisar nu i flera veckor. Undra om det är någon slags förberedelse/förvarning för vad som komma skall? Jag hoppas inte att jag sanndrömmer i alla fall för i en dröm glömde jag kvar min bebis (som för övrigt var inbakad i en tårta) i en portfölj i en tunnel.
Det är värst vad alla ska börja yngla av sig plötsligt, inte så många av dem jag umgås med men mer flyktiga bekanta. Besöker man Marks Kommun där jag gick i gymnasiet blir man nästan överraskad om tjejerna i min ålder inte går omkring med bebismage i vädret.
Jag har ju under flera år längtat efter barn och man ska inte sticka under stol med att en viss avundsjuka finns det såklart, men jag blir mest irriterad.
Till och med jag inser att det är fördelaktigt att vänta ett slag, både för sig själv och ungen. Hade jag blivit gravid nu hade jag troligtvis inte under några som helst omständigheter gjort abort utan blivit glad över beskedet. Jag går inte i skolan, jag har ett jobb och en hyfsat stabil ekonomi, jag känner mig redo för ansvaret. MEN, jag själv skulle aldrig planera ett barn just nu. Beror dels på att jag inte har en superstadig pojkvän givetvis men också för att det faktiskt inte är någon anledning att ha bråttom.
Jag är sjukt imponerad av unga mammor. Hade jag själv blivit med barn hade jag sett det som en tillgång snarare än en hinder som många gör. Att få barn innebär inte att livet tar slut, tvärtom att det berikar ens liv. Men en människa lever i Sverige i genomsnitt tills hon blir runt 80 år. De första tjugo åren anser jag vara ens egen tid som barn och då återstår 60 år av vuxenliv. Man har alltså sextio år på sig att föda och ta hand om barn, och om sanningen ska fram är det nog ganska nyttigt att ha ett par år för sig själv innan man övergår till att ta hand om någon annan.
Jag tycker inte att man ska se ekonomin som ett hinder för att skaffa barn. Givetvis ska man ju tänka sig för både en och två gånger innan man förökar sig om man knappt har pengar att leva på själv, men jag anser ändå att pengar inte är det väsentliga i en människas uppväxt. Det spelar ingen roll om man inte har råd att skämma bort sin avkomma med dyra prylar så länge man är beredd att skämma bort det med kärlek och sin tid istället. Jag är inte uppväxt i ett rikt hushåll, ändå hade jag det nog bättre än de flesta andra som litet barn, för jag fick tid och uppmärksamhet. En lycklig unge bryr sig inte om ifall det är senaste X-box eller en hög med klädnypor hon eller han leker med. Men samtidigt vill jag inte avsiktligt föda ett barn till världen om jag är medveten om att jag kommer få vända på varenda krona. Det går inte att köpa lycka men det underlättar att ge barnet en trygg och stabil tillvaro med en hyfsad ekonomi.
Dåliga föräldrar är det värsta jag vet. För några år sedan var jag besatt av tanken på att bli med barn för att få någon som behövde mig och som skulle älska mig oändligt. DET är inte rätt anledning att skaffa barn, man ska inte skaffa barn för att förverkliga sina egna drömmar, utan för att man är redo för att lägga ner hela sin själ i att förverkliga drömmarna åt sitt barn. Annars blir det lätt tokigt.
Hur som helst önskar jag alla blivande föräldrar all lycka och välgång. Förr eller senare kommer jag också kunna sitta och balansera tekoppar på magen och oavsett när den tiden kommer så kommer det att bli jävligt häftigt!
Jag tror att jag ska sätta upp en gnällig lapp inne på damernas, det är alltid nån helidiot som inte stänger av kranen. Lustigt att vara den yngsta på en arbetsplats men ändå den största gnällkärringen. Som när jag var sexton och satte upp en arg lapp i tvättstugan; "Det här är TREDJE gången någon tar min tvättid! Vi är alla vuxna människor så ta lite ansvar och skärp er! Hälsningar Sofia i 415A".
Nu ska jag avsluta dagens blogg, vill önska er trevlig helt allihop med en fin låt som jag först och främst tillägnar till den nya tonåringen, mini-TobiQ, min syster och stolthet!:
P.s Funderar på att ta av mig skon o slänga den i huvudet på idioten som inte kan lämna mig i fred på jobbet D.s
Det är ganska många år mellan oss, antar att det påverkar varför jag vill börja böla hysteriskt när jag tänker på att hon blivit så stor. Jag kunde inte vara en stoltare storasyster, hon är helt perfekt! Hon är vacker som en dag och har ett hjärta av guld. Dessutom har hon ett intellekt som slår mitt med hästvägar, jag slutar aldrig att häpnas över vilken imponerande vishet hon redan har. Och nu har hon blivit stor!
Min underbara lilla syster, mitt eget kött och blod. Vi delar samma gener, samma uppfostran och ingen kommer mitt hjärta att slå högre för!
Grattis på födelsedagen lilla Lajnus! Må dina tonår gå snabbt och smärtfritt. Kom ihåg att det finns ingenting som du inte kan uppnå, världen ligger öppen med alla slags möjligheter för en tjej som du. Låt ingen trycka ner dig och ge aldrig någonsin upp! Din storasyster finns ständigt vid din sida och jag skulle göra VAD SOM HELST för dig. Du är aldrig någonsin ensam.
JAG ÄLSKAR DIG FÖR ALLTID.
En syster är som en hjälpande hand, bunden till dig med eviga band.
Hon känner till varifrån du kom.
Hon ser vad du gör och hon bryr sig om.
En syster är någon som är dig lik.
Hennes närvaro gör din tillvaro rik.
Hon delar både dina sorger och skratt.
En syster är därför en oskattbar skatt.
Ser för övrigt ut som savannens konung i håret idag igen. Men det gör inget, jag är glad ändå för det är fredag idag. Får hoppas att ingen fågelfamilj hinner bygga bo i min kalufs på väg till bussen bara, men å andra sidan är det ju inte fel med lite sällskap.
Jag tror att kvällen blir ensam och alkoholfri. Tanken på en helt vit helg gör mig skräckslagen som det känns nu, men jag tycker att jag borde klara av en vit fredagskväll åtminstone. Om inte annat kommer min lever och det förbannade magsåret att tacka mig för det och dessutom får jag något att skryta om i måndagens blogg.
Dagens planer:
Ska för en gångs skull sluta i tid, klockan fyra. Jag jobbar över jämt, jämt, jämt så jag förtjänar att någon gång komma hem medan det fortfarande är ljust ute. Ska släpa med mig en rejäl packning med kläder och tre tunga påsar från bolaget, ser inte fram emot hemresan, det är en sak som är säker. Hur mycket jag än har att bära på ska jag dessutom alltid envisas med att ta en cigg på väg hem från tåget och lassar då över skrämmande vikter på min vänstra kroppshalva för att ha högerhanden fri. Detta brukar resultera i att jag haltar fram som en vänstervriden ringare från Notre Dame resten av dagen.
Väl hemma ska jag lassa av mig all vikt, byta skor (12 centimeter klackar tröttar ut även mig) och kila bort till Hemköp och köpa cola samt chips och dipp. Sedan ska gömma alkoholen så att jag slipper dräggla efter den hela kvällen och sen ska jag parkera mig i soffan. Tänker inte ens försöka tvinga mig själv att kolla på Let´s Dance. Försökt nu i sju veckor eller nåt att glo på den där jävla smörjan som tydligen ska kallas underhållning men det GÅR INTE. Jag kan tvinga mig genom konstiga kinesiska skräckfilmer som ingen människa i världen förstår sig på eller kolla på Bowling med pappa och låtsas att det är underhållande men att se den där fjantiga jävla Skärgårds-Wilma svänga runt i glittriga trikåer och vara Sveriges lilla jävla älskling trots att hon inte åstadkommit någonting de senaste tio, tolv åren är tamejfan omöjligt. Inte ens tanken på vår älskade Lasse Brandeby är med i samma program är till någon tröst.
Nej, jag ska kolla på Ally McBeal som vanligt, sen ska jag be Lina ta med sig Pulp Fiction som jag inte sett på år och dar. Love it! Hade det inte varit för Mr Folkis kunde jag tänka mig ett frieri till Quentin Tarantino. Han är för övrigt den i stort sett enda regissören jag någonsin lagt på minne, filmregissörer är för mig ungefär lika intressant som vem som har skrivit texten till låtarna i Melodifestivalen. Det finns inte en jävel som bryr sig, och det är alltid Tomas G:son eller Ingela "Pling" Forsman i alla fall.
Jag har drömt om bebisar nu i flera veckor. Undra om det är någon slags förberedelse/förvarning för vad som komma skall? Jag hoppas inte att jag sanndrömmer i alla fall för i en dröm glömde jag kvar min bebis (som för övrigt var inbakad i en tårta) i en portfölj i en tunnel.
Det är värst vad alla ska börja yngla av sig plötsligt, inte så många av dem jag umgås med men mer flyktiga bekanta. Besöker man Marks Kommun där jag gick i gymnasiet blir man nästan överraskad om tjejerna i min ålder inte går omkring med bebismage i vädret.
Jag har ju under flera år längtat efter barn och man ska inte sticka under stol med att en viss avundsjuka finns det såklart, men jag blir mest irriterad.
Till och med jag inser att det är fördelaktigt att vänta ett slag, både för sig själv och ungen. Hade jag blivit gravid nu hade jag troligtvis inte under några som helst omständigheter gjort abort utan blivit glad över beskedet. Jag går inte i skolan, jag har ett jobb och en hyfsat stabil ekonomi, jag känner mig redo för ansvaret. MEN, jag själv skulle aldrig planera ett barn just nu. Beror dels på att jag inte har en superstadig pojkvän givetvis men också för att det faktiskt inte är någon anledning att ha bråttom.
Jag är sjukt imponerad av unga mammor. Hade jag själv blivit med barn hade jag sett det som en tillgång snarare än en hinder som många gör. Att få barn innebär inte att livet tar slut, tvärtom att det berikar ens liv. Men en människa lever i Sverige i genomsnitt tills hon blir runt 80 år. De första tjugo åren anser jag vara ens egen tid som barn och då återstår 60 år av vuxenliv. Man har alltså sextio år på sig att föda och ta hand om barn, och om sanningen ska fram är det nog ganska nyttigt att ha ett par år för sig själv innan man övergår till att ta hand om någon annan.
Jag tycker inte att man ska se ekonomin som ett hinder för att skaffa barn. Givetvis ska man ju tänka sig för både en och två gånger innan man förökar sig om man knappt har pengar att leva på själv, men jag anser ändå att pengar inte är det väsentliga i en människas uppväxt. Det spelar ingen roll om man inte har råd att skämma bort sin avkomma med dyra prylar så länge man är beredd att skämma bort det med kärlek och sin tid istället. Jag är inte uppväxt i ett rikt hushåll, ändå hade jag det nog bättre än de flesta andra som litet barn, för jag fick tid och uppmärksamhet. En lycklig unge bryr sig inte om ifall det är senaste X-box eller en hög med klädnypor hon eller han leker med. Men samtidigt vill jag inte avsiktligt föda ett barn till världen om jag är medveten om att jag kommer få vända på varenda krona. Det går inte att köpa lycka men det underlättar att ge barnet en trygg och stabil tillvaro med en hyfsad ekonomi.
Dåliga föräldrar är det värsta jag vet. För några år sedan var jag besatt av tanken på att bli med barn för att få någon som behövde mig och som skulle älska mig oändligt. DET är inte rätt anledning att skaffa barn, man ska inte skaffa barn för att förverkliga sina egna drömmar, utan för att man är redo för att lägga ner hela sin själ i att förverkliga drömmarna åt sitt barn. Annars blir det lätt tokigt.
Hur som helst önskar jag alla blivande föräldrar all lycka och välgång. Förr eller senare kommer jag också kunna sitta och balansera tekoppar på magen och oavsett när den tiden kommer så kommer det att bli jävligt häftigt!
Jag tror att jag ska sätta upp en gnällig lapp inne på damernas, det är alltid nån helidiot som inte stänger av kranen. Lustigt att vara den yngsta på en arbetsplats men ändå den största gnällkärringen. Som när jag var sexton och satte upp en arg lapp i tvättstugan; "Det här är TREDJE gången någon tar min tvättid! Vi är alla vuxna människor så ta lite ansvar och skärp er! Hälsningar Sofia i 415A".
Nu ska jag avsluta dagens blogg, vill önska er trevlig helt allihop med en fin låt som jag först och främst tillägnar till den nya tonåringen, mini-TobiQ, min syster och stolthet!:
"Wild World"/Mr Big.
Now that I?ve lost everything to you
You say you wanna start something new
And it's breaking my heart you're leavin'
Baby, I'm grieving'
But if you wanna leave, take good care
Hope you have a lot of nice things to wear
But then, a lot of nice things turn bad out there
CHORUS
Oooh, baby, baby, it?s a wild world
It?s hard to get by just upon a smile
Oooh, baby, baby, it?s a wild world
I'll always remember you like a child, girl
You know, I've seen a lot of what the world can do
And it?s breakin' my heart in two
'Cause I never want to see you sad girl
Don't be a bad girl
But if you wanna leave, take good care
Hope you make a lot of nice friends out there
Just remember there?s a lot of bad and beware
CHORUS
Oooh, baby, baby, it?s a wild world
It?s hard to get by just upon a smile
Oooh, baby, baby, it?s a wild world
I'll always remember you like a child, girl
And baby I love you
But if you wanna leave, take good care
Hope you make a lot of nice friends out there
Just remember there?s a lot of bad and beware
Now that I?ve lost everything to you
You say you wanna start something new
And it's breaking my heart you're leavin'
Baby, I'm grieving'
But if you wanna leave, take good care
Hope you have a lot of nice things to wear
But then, a lot of nice things turn bad out there
CHORUS
Oooh, baby, baby, it?s a wild world
It?s hard to get by just upon a smile
Oooh, baby, baby, it?s a wild world
I'll always remember you like a child, girl
You know, I've seen a lot of what the world can do
And it?s breakin' my heart in two
'Cause I never want to see you sad girl
Don't be a bad girl
But if you wanna leave, take good care
Hope you make a lot of nice friends out there
Just remember there?s a lot of bad and beware
CHORUS
Oooh, baby, baby, it?s a wild world
It?s hard to get by just upon a smile
Oooh, baby, baby, it?s a wild world
I'll always remember you like a child, girl
And baby I love you
But if you wanna leave, take good care
Hope you make a lot of nice friends out there
Just remember there?s a lot of bad and beware
P.s Funderar på att ta av mig skon o slänga den i huvudet på idioten som inte kan lämna mig i fred på jobbet D.s
Drömmars slav
|  |
The First Cut Is The Deepest
|  |
Blott en gummiboll, raring!
Gode gud, ännu en helgalen helg. Jag ser ut som sju svåra år trots att jag somnade i soffan igår vid klockan 15 på eftermiddagen och sov till 20 på kvällen. Släpade mig upp, åt lite chips och kollade på Parlamentet, sen gick jag och la mig igen och sov som en sten tills i morse.
I fredags var jag väldigt bakis och väldigt trött men envisades ändå med att hälla i mig öl och åkte in till stan vid midnatt, var jättefull och stoppade en ljuslykta som jag gillade i väskan. Vad har jag lagt till med den fula vanan att förvandlas till en korp på fyllan? Plockat upp småpengar från marken har jag ju alltid gjort, men att börja tafsa på inredningen? På juldagen på Gamle Port vaknade jag ju upp dagen efter med en julgranskula i byxfickan. En julgranskula! Jag kan verkligen inte hålla tassarna borta från saker som glittrar, skamligt Sofia! Tog i alla fall en taxi i hem i hyfsad tid och lyckades göra en favorit i repris, somnade med kläderna på, IGEN.
I lördags var jag sjukt, sjukt bakis men lyckades ändå ta mig upp i tid, gick och köpte mina efterlängtade röda skor och ägnades sedan flera timmar åt att städa. Det är aldrig trevligt att städa, speciellt inte när det känns som om man ska kräkas varje gång man rör sig snabbare än i slow motion. Rent och fint blev det i alla fall, lyckades givetvis glömma bort att jag hängt ut mattor på balkongen och kom inte ihåg det förrän det ösregnat i sissådär en kvart.
Mötte upp Tina och Veronika vid femsnåret och gick och handlade massa gott käk, det blev kycklingfilé med fetaost och ris. Handlade även frukostmat för första gången på flera månader. Blir nästan rädd när jag öppnar kylen nu och möts av mer än en syltburk och pizzasallad, man skulle kunna tro att man gått in i fel lägenhet.
Tjejkvällen blev helt underbar, som alltid. Aldrig trivs jag så bra som med mina underbara flickor, god mat, gott vin och totalt oslagbart sällskap. Tror inte att det någonsin kan bli bättre än så. Snacka skit i timtal, gud vad jag har saknat det. Somnade inte förrän sex på morgonen (denna gången utan kläder). Tack mina hjärtan, tack för att ni finns!
Så vitt jag vet är jag fortfarande legitimerad flickvän, och det hela fyra dygn senare! Det kan jag absolut vänja mig vid. En del människor är helt enkelt inte gjorda för att vara ensamma. Jag trivs inte med att vara fri och att känna mig tvungen att ge dräggen på krogen en chans. Jag uppskattar inte krogragg, kan inte för mitt liv acceptera att någon pressar sig mot mitt arsle på dansgolvet, flyger som en pil därifrån hur snygg eller trevlig rövtryckaren än må vara. Jag orkar inte med att stå och pluta sexig med munnen mot någon främling som söker ögonkontakt, jag vill betala för mina egna jävla drinkar och jag slutade med att hångla upp främlingar samt one-night-stands när jag var femton.
Nej, någon "Sex and the city"-brud lär jag aldrig bli. Har ju definitivt ingen potential att lyckas bli en skicklig hemmafru heller direkt. Får satsa på att bli ett trevligt mellanting, hör inte vanligheterna då jag oftast pendlar mellan ytterligheter men det ultimata är ändå vilda partykvällar då man dricker redbull-vodka och stapplar hem med klackskorna i ena näven i gryningen men ha en varm, mysig herre att krypa ner bredvid när man kommer hem. Det är tråkigt att vara singel, det är tråkigt att sova med enda sällskapet i form av en gosedjurs hund samt isbjörn, det är fruktansvärt inte ha någon att klänga på och snora ner tröjan på när man lipar och det är till och med tråkigt att inte ha någon att bråka med om fjärrkontrollen.
Raised Fist spelar ikväll på Sticky, var helt överlycklig över detta faktum. Men nu börjar Mathias vela och säger sig vilja ha en lugn hemmakväll. Vad fan? Jag är så mör av tre dagars supande i rad att jag ser ut som en korsning mellan människa och tvättbjörn med tanke på de svarta ringarna under ögonen men att missa Raised Fist? Tror inte att jag kan fortsätta leva efter en sådan förlust. Projekt "övertala Mathias" sätts nu igång, det lär bli grymt svårt som alltid men till ett visst pris kan vi alla köpas. Får locka med gratis öl eller nåt. Borde göra susen! Önska mig lycka till gott folk!
Grymt tacksam över alla härliga kommentarer på mina bloggar, vet att dagens inlägg inte var mycket att ha men återkommer i morgon med nya friska tag, är idag för alkoholskadad för att tänka klart. Favoritkommentaren hittills måste vara "Roligt att hitta en tjej som är lika fucked up som jag"! För det är jag mina damer och herrar, jag är rysligt fucked up och ganska stolt över den egenskapen. Avslutar med en låttext som verkar vara skriven direkt till mig:) Kram till er allihop!
I fredags var jag väldigt bakis och väldigt trött men envisades ändå med att hälla i mig öl och åkte in till stan vid midnatt, var jättefull och stoppade en ljuslykta som jag gillade i väskan. Vad har jag lagt till med den fula vanan att förvandlas till en korp på fyllan? Plockat upp småpengar från marken har jag ju alltid gjort, men att börja tafsa på inredningen? På juldagen på Gamle Port vaknade jag ju upp dagen efter med en julgranskula i byxfickan. En julgranskula! Jag kan verkligen inte hålla tassarna borta från saker som glittrar, skamligt Sofia! Tog i alla fall en taxi i hem i hyfsad tid och lyckades göra en favorit i repris, somnade med kläderna på, IGEN.
I lördags var jag sjukt, sjukt bakis men lyckades ändå ta mig upp i tid, gick och köpte mina efterlängtade röda skor och ägnades sedan flera timmar åt att städa. Det är aldrig trevligt att städa, speciellt inte när det känns som om man ska kräkas varje gång man rör sig snabbare än i slow motion. Rent och fint blev det i alla fall, lyckades givetvis glömma bort att jag hängt ut mattor på balkongen och kom inte ihåg det förrän det ösregnat i sissådär en kvart.
Mötte upp Tina och Veronika vid femsnåret och gick och handlade massa gott käk, det blev kycklingfilé med fetaost och ris. Handlade även frukostmat för första gången på flera månader. Blir nästan rädd när jag öppnar kylen nu och möts av mer än en syltburk och pizzasallad, man skulle kunna tro att man gått in i fel lägenhet.
Tjejkvällen blev helt underbar, som alltid. Aldrig trivs jag så bra som med mina underbara flickor, god mat, gott vin och totalt oslagbart sällskap. Tror inte att det någonsin kan bli bättre än så. Snacka skit i timtal, gud vad jag har saknat det. Somnade inte förrän sex på morgonen (denna gången utan kläder). Tack mina hjärtan, tack för att ni finns!
Så vitt jag vet är jag fortfarande legitimerad flickvän, och det hela fyra dygn senare! Det kan jag absolut vänja mig vid. En del människor är helt enkelt inte gjorda för att vara ensamma. Jag trivs inte med att vara fri och att känna mig tvungen att ge dräggen på krogen en chans. Jag uppskattar inte krogragg, kan inte för mitt liv acceptera att någon pressar sig mot mitt arsle på dansgolvet, flyger som en pil därifrån hur snygg eller trevlig rövtryckaren än må vara. Jag orkar inte med att stå och pluta sexig med munnen mot någon främling som söker ögonkontakt, jag vill betala för mina egna jävla drinkar och jag slutade med att hångla upp främlingar samt one-night-stands när jag var femton.
Nej, någon "Sex and the city"-brud lär jag aldrig bli. Har ju definitivt ingen potential att lyckas bli en skicklig hemmafru heller direkt. Får satsa på att bli ett trevligt mellanting, hör inte vanligheterna då jag oftast pendlar mellan ytterligheter men det ultimata är ändå vilda partykvällar då man dricker redbull-vodka och stapplar hem med klackskorna i ena näven i gryningen men ha en varm, mysig herre att krypa ner bredvid när man kommer hem. Det är tråkigt att vara singel, det är tråkigt att sova med enda sällskapet i form av en gosedjurs hund samt isbjörn, det är fruktansvärt inte ha någon att klänga på och snora ner tröjan på när man lipar och det är till och med tråkigt att inte ha någon att bråka med om fjärrkontrollen.
Raised Fist spelar ikväll på Sticky, var helt överlycklig över detta faktum. Men nu börjar Mathias vela och säger sig vilja ha en lugn hemmakväll. Vad fan? Jag är så mör av tre dagars supande i rad att jag ser ut som en korsning mellan människa och tvättbjörn med tanke på de svarta ringarna under ögonen men att missa Raised Fist? Tror inte att jag kan fortsätta leva efter en sådan förlust. Projekt "övertala Mathias" sätts nu igång, det lär bli grymt svårt som alltid men till ett visst pris kan vi alla köpas. Får locka med gratis öl eller nåt. Borde göra susen! Önska mig lycka till gott folk!
Grymt tacksam över alla härliga kommentarer på mina bloggar, vet att dagens inlägg inte var mycket att ha men återkommer i morgon med nya friska tag, är idag för alkoholskadad för att tänka klart. Favoritkommentaren hittills måste vara "Roligt att hitta en tjej som är lika fucked up som jag"! För det är jag mina damer och herrar, jag är rysligt fucked up och ganska stolt över den egenskapen. Avslutar med en låttext som verkar vara skriven direkt till mig:) Kram till er allihop!
"Som en gummiboll"/M.A Numminen.
Som en boll kommer jag tillbaks till dig.
Som en boll kommer jag tillbaks till dig.
Yehe he hey
Jag är en gummiboll och du bollar med mig som du vill
(Bomsi, Bomsi, Bomsi, Bomsi)
Blott en gummiboll raring det är vad du gjort mig till
(Bomsi, Bomsi, Bomsi, Bomsi)
Jag borde säga nej när jag vet du narrar mig.
Men som en gummiboll kommer jag tillbaks till dig.
Som en boll kommer jag tillbaks till dig.
Jag har flytt från dig. Jag har till och med gjort slut.
Men så ber du mig och så är det som förut.
Att som en gummiboll kommer jag tillbaks till dig.
Som en boll kommer jag tillbaks till dig.
Jag borde säga nej när jag vet du narrar mig.
Men som en gummiboll kommer jag tillbaks till dig.
Som en boll kommer jag tillbaks till dig.
Som en boll kommer jag tillbaks till dig.
Ya ha ha ha.
Bolla, bolla med min kärlek.
Bolla, bolla med min kärlek.
Åhhhhhhåhååå
Jag är en gummiboll, en liten leksak i din hand.
(Bomsi, Bomsi, Bomsi, Bomsi)
Blott en gummiboll som du leker med blott ibland.
(Bomsi, Bomsi, Bomsi, Bomsi)
Och när du sedan tar mig i din famn så viskar du en annan väns namn.
Men som en gummiboll kommer jag tillbaks till dig.
Som en boll kommer jag tillbaks till dig.
Som en boll kommer jag tillbaks till dig.
Som en boll kommer jag tillbaks till dig.
Som en boll kommer jag tillbaks till dig.
Yehe he hey
Jag är en gummiboll och du bollar med mig som du vill
(Bomsi, Bomsi, Bomsi, Bomsi)
Blott en gummiboll raring det är vad du gjort mig till
(Bomsi, Bomsi, Bomsi, Bomsi)
Jag borde säga nej när jag vet du narrar mig.
Men som en gummiboll kommer jag tillbaks till dig.
Som en boll kommer jag tillbaks till dig.
Jag har flytt från dig. Jag har till och med gjort slut.
Men så ber du mig och så är det som förut.
Att som en gummiboll kommer jag tillbaks till dig.
Som en boll kommer jag tillbaks till dig.
Jag borde säga nej när jag vet du narrar mig.
Men som en gummiboll kommer jag tillbaks till dig.
Som en boll kommer jag tillbaks till dig.
Som en boll kommer jag tillbaks till dig.
Ya ha ha ha.
Bolla, bolla med min kärlek.
Bolla, bolla med min kärlek.
Åhhhhhhåhååå
Jag är en gummiboll, en liten leksak i din hand.
(Bomsi, Bomsi, Bomsi, Bomsi)
Blott en gummiboll som du leker med blott ibland.
(Bomsi, Bomsi, Bomsi, Bomsi)
Och när du sedan tar mig i din famn så viskar du en annan väns namn.
Men som en gummiboll kommer jag tillbaks till dig.
Som en boll kommer jag tillbaks till dig.
Som en boll kommer jag tillbaks till dig.
Tillägnas mina älskade bloggläsare!
Bakis och i halvt sovande tillstånd. Brottats med Mr Folkis halva natten och hällt i mig bärs. 7,3% givetvis, allt annat är för lite. Många långa, jävliga samtal. Men det slutade bra, jag är nöjd och belåten för stunden, Mr Folkis är förhoppningsvis nöjd och belåten för stunden.
För att slippa diverse missförstånd den här gången satt jag igår och klistrade in våran konversation i ett Word-dokument (oh yeah, fyllekajan Sofia är grymt smart när hon sätter den sidan till hon med). Det är livsfarligt när två sjukt berusade människor ger sig på allvarliga diskussioner på fyllan. Brukar glömma hälften som sagt och förbannat mig över att jag dricker som en svamp dagen efter. Men inte nu, nu finns det skriftliga bevis. Fy i helvete vad skönt att kunna säga till alla småkåta msn-pojkar att nej du, jag har pojkvän. För så är läget just nu, efter mycket om och men. Åtminstone just nu, kanske får han kalla fötter redan ikväll men jag nöjer mig tamejfan med tolv timmar som legitimerad flickvän.
Helgen blir nog myspys. I morgon kommer Tina och Veronika som sagt över och det kommer att tjötas och drickas vin i mängder. Köpte två rätt suspekta flaskor vitt igår och lilla V ska köpa sig en bag-in-box. Brukar nästan alltid köpa JP. Chenet för att den sneda flaskan är halva nöjet men jag beslutade mig för att det var dags att prova något nytt. Dessutom var det starkare alkoholhalt i dem här vinarna vilket givetvis gjorde sitt till i beslutet, hehe.
Undrar vad man ska laga för mat? Skulle ju verkligen vilja göra någonting som är lite mer spännande än tacos, samtidigt som jag inte vill förgifta mina bästa vänner. Jag är ett stort jävla skämt i köket, inte för att jag är så himla kass egentligen utan för att jag förvandlas till ett vrak om jag måste hålla koll på flera kastruller samtidigt. Farmor skrämde upp mig att spisen kunde explodera om det kom vatten på plattorna när jag var liten så kokar det över tjuter jag som en gris och sen är det kört. Sätter på fel plattor, häller i för mycket mjölk, bränner fast sås eller hackar av mig själv en fingertopp. Matlagning är inte min grej, är alltid helt pissblöt av svett efter en fight med kastrullerna.
Om internet börjar fungera i år på den här jävla arbetsplatsen ska jag surfa runt och leta efter recept.
Idag är min sista dag som veckans bloggar, oj vad jag kommer att sakna alla läsare och roliga och upplyftande kommentarer på det jag har skrivit! Vågar nog påstå få saker har gjort mig så rörd som alla uppmärksamhet jag fått de senaste sju dagarna. Ni är underbara! Att få höra att folk blir glada eller mår bättre av att läsa mina inlägg gör mig stoltare än äggen som tar emot nobelprisen, sanna mina ord. Jag förtjänar inte all den här uppmärksamheten, men den gör mig ruskigt glad!
Ni är varmt välkomna att fortsätta att läsa bloggen, för fan vet att jag har mycket, mycket mer att säga. Mr Folkis brukar säga att man inte ens skulle få tyst på mig med en tubsocka och silvertejp.
Måste få ta tillfället i akt nu och basunera ut ett par saker som jag önskar att jag hade insett lite tidigare!
1. Var aldrig rädd för kärleken. Man blir bränd, man blir blåst, man får sitt hjärta krossat om man släpper sina spärrar och ger sig hän. Det gör galet ont, det gör så ont att man ibland undrar om man lever överhuvudtaget, man undrar hur i helvete det är möjligt att smärtan man känner inte tagit kål på alla ens inre organ.
Jag är ibland så säker på att den olyckliga kärleken ska döda mig att jag blir förvånad över att jag vaknar på morgonen efter att ha gråtit mig till sömns. En period mådde jag så dåligt att jag glömde bort att andas, helt plötsligt drog jag bara efter andan som en fisk på torra land och insåg att jag inte tagit ett enda andetag på flera minuter utan att ens märka det. Detta var väldigt skrämmande och såg dessutom rätt underligt ut när man satt på bussen. En gång stod jag mitt i natten bredvid järnvägsspåret. Jag hade klättrat över ett jävla stängsel i nattlinnet och stod och blängde maniskt på spåret. Det är tur att jag är så feg som jag är för som ni ser sitter jag här idag och skakar på huvudet över hur i helvete jag kunde vara så dum att jag ville slänga bort hela mitt liv för en dum fjortonårig grabb som inte värd så mycket som en tår. Det gör ont med brusten kärlek, men det går över. Det lämnar ärr men så småningom kan man ändå se på dem där ärren och småle.
Ingen stolthet eller feghet i världen gör det okej att inte ta chansen att älska någon. Ett förhållande kan avslutas på två sätt, oddsen är lite större att man det går käpprätt åt helvete och att man sedan sitter och lyssnar på förhatliga Lugna Favoriter och äter chokladsås direkt ur tuben men det KAN sluta jävligt lyckligt. Om inte annat så går man miste om en jävla massa roliga, lyckliga stunder på väg mot jakten på den rätte. Man kan välja att stänga in sig själv bakom en mur och aldrig bli sårad (sounds good for me) men på det viset lär man knappast få ut någonting av livet som har den allra minsta mening (don´t sounds that good).
2. Tillåt dig att lipa som ett spädbarn emellanåt! Nu menar jag inte att alla ska vara lika blödiga som jag... Lipa åt en Nokiareklam känns lite väl överdrivet. MEN (Lets dance domaren jag hatar dig men du är fan the shit!) det är bra att gråta. Ett tag var min gråt schemalagd, jag tvingade mig själv att böla några liter varje lördagskväll, det var udda, det var nödvändigt, det var jävligt skönt.
Våga släppa ut det du har inombords, jag tror faktiskt på fullaste allvar att i varje tår rinner lite av det onda ut. För er machomän och machokvinnor som aldrig skulle tänka er att sitta och snörvla, SKRIK! Bästa effekt fås av att kombinera både gråt och skrik tillsammans, gärna utomhus, gärna i dåligt väder. Min personliga favoritplats för detta är som tidigare nämnt piren i Vallersvik. Tro mig det hjälper! Aldrig är så belåten som när jag har vuxna män snyftade mot mitt bröst, inte för att jag är ond och tycker om att se människor lida (beror förstås på vem man talar om visserligen...) utan tvärtom. Doktor TobiQ ordinerar en stunds hulkande för alla som vill ha sinnesro.
3. Håll er för fan borta från droger. Detta är inget jag läst i en faktabok eller något jag fått malt in i huvudet av en tjatig lärarinna som inte skulle känna igen en påverkad person om han så hoppade upp på hennes axlar och låtsades att hon var en rodeohäst. Jag har sett med mina egna ögon vad som händer med folk som knarkar. Jag har sett mina nära och kära brytas ner totalt och förstöra sin liv.
Jag vet hur skönt det är att fnissa sig bort i ett moln av haschrök, jag är medveten om att energikicken man får av en lina amfetamin inte liknar något annat och att det är sjukt kul att hallucinera av sömntabletter när man tror att högar av kläder är gosiga enhörningar och att det kryper myror längs cigaretten. Men jag vet också hur det känns att ens morsa gråter och sparkar ut en hemifrån i ren panik när hon inte vet vad hon ska göra, jag vet hur ont det gör när ens partner köper knark för lönen man slitit så för och jag vet hur äcklad man blir när man ser en riktigt nedgången tjackpundare sitta och skaka och resonera med sig själv om han har råd att köpa en cd-freestyle till sin sjuåriga dotter när hon fyller år. Jag vet också att den där sjuåriga dottern aldrig fick sin cd-freestyle, hon fick inte ens ett telefonsamtal.
Knark förstör människor. När man väl sitter fast är det ofta för sent att dra sig ur, någon som fastnat i ett drogmissbruk blir aldrig samma människa dem en gång var.
4. Damer och herrar, pojkar och flickor sista punkten är sjukt viktig. Mest riktad till oss flickor faktiskt, eftersom att det är vi som brukar ha svårast för att säga ifrån.
Stanna aldrig kvar i ett destruktivt förhållande. Ingen sårar oss så mycket som dem vi älskar, det är naturligt att man ibland gör varandra illa. Men det är skillnad på sätten man kan göra någon illa på. Känner man att ens partner sårat en på ett sätt man aldrig någonsin kan förlåta, då är det dags att sätta punkt.
Otrohet, våld, psykisk misshandel, vad det än kan tänkas vara, är det något du inte kan släppa som ligger kvar och gnager i bröstet på dig måste du vara stark nog att gå vidare. Bara du kan avgöra om någon förtjänar en andra chans, det kan vara så att människor förändras ibland, ibland är ett sådant misstag en ren engångsföreteelse. Men tyvärr är det så att det brukar inte bli bättre, har du ertappat din kille/tjej med någon annan, fått en örfil eller fått höra något som får dig att må dåligt så kommer det med största sannolikhet att hända igen.
Jag vet att det är svårt att släppa någon man älskar och som säger att han eller hon älskar dig. Men det är inte kärlek att vara otrogen eller att misshandla någon fysiskt eller psykiskt. Man gör inte så mot någon man älskar. Den man älskar mest ska vara den sista människan i världen som skulle kunna göra något sådant mot dig. Så snälla, gör slut på plågan medan ni kan! Ingen, och då menar jag verkligen INGEN förtjänar att bli behandlad som skit. För du är inte skit, du är tamejfan GULD.
Tack för ordet, och tack för att just du ville läsa! Det kommer en finfin låttext även idag, en låt som aldrig kan spelas för många gånger:
För att slippa diverse missförstånd den här gången satt jag igår och klistrade in våran konversation i ett Word-dokument (oh yeah, fyllekajan Sofia är grymt smart när hon sätter den sidan till hon med). Det är livsfarligt när två sjukt berusade människor ger sig på allvarliga diskussioner på fyllan. Brukar glömma hälften som sagt och förbannat mig över att jag dricker som en svamp dagen efter. Men inte nu, nu finns det skriftliga bevis. Fy i helvete vad skönt att kunna säga till alla småkåta msn-pojkar att nej du, jag har pojkvän. För så är läget just nu, efter mycket om och men. Åtminstone just nu, kanske får han kalla fötter redan ikväll men jag nöjer mig tamejfan med tolv timmar som legitimerad flickvän.
Helgen blir nog myspys. I morgon kommer Tina och Veronika som sagt över och det kommer att tjötas och drickas vin i mängder. Köpte två rätt suspekta flaskor vitt igår och lilla V ska köpa sig en bag-in-box. Brukar nästan alltid köpa JP. Chenet för att den sneda flaskan är halva nöjet men jag beslutade mig för att det var dags att prova något nytt. Dessutom var det starkare alkoholhalt i dem här vinarna vilket givetvis gjorde sitt till i beslutet, hehe.
Undrar vad man ska laga för mat? Skulle ju verkligen vilja göra någonting som är lite mer spännande än tacos, samtidigt som jag inte vill förgifta mina bästa vänner. Jag är ett stort jävla skämt i köket, inte för att jag är så himla kass egentligen utan för att jag förvandlas till ett vrak om jag måste hålla koll på flera kastruller samtidigt. Farmor skrämde upp mig att spisen kunde explodera om det kom vatten på plattorna när jag var liten så kokar det över tjuter jag som en gris och sen är det kört. Sätter på fel plattor, häller i för mycket mjölk, bränner fast sås eller hackar av mig själv en fingertopp. Matlagning är inte min grej, är alltid helt pissblöt av svett efter en fight med kastrullerna.
Om internet börjar fungera i år på den här jävla arbetsplatsen ska jag surfa runt och leta efter recept.
Idag är min sista dag som veckans bloggar, oj vad jag kommer att sakna alla läsare och roliga och upplyftande kommentarer på det jag har skrivit! Vågar nog påstå få saker har gjort mig så rörd som alla uppmärksamhet jag fått de senaste sju dagarna. Ni är underbara! Att få höra att folk blir glada eller mår bättre av att läsa mina inlägg gör mig stoltare än äggen som tar emot nobelprisen, sanna mina ord. Jag förtjänar inte all den här uppmärksamheten, men den gör mig ruskigt glad!
Ni är varmt välkomna att fortsätta att läsa bloggen, för fan vet att jag har mycket, mycket mer att säga. Mr Folkis brukar säga att man inte ens skulle få tyst på mig med en tubsocka och silvertejp.
Måste få ta tillfället i akt nu och basunera ut ett par saker som jag önskar att jag hade insett lite tidigare!
1. Var aldrig rädd för kärleken. Man blir bränd, man blir blåst, man får sitt hjärta krossat om man släpper sina spärrar och ger sig hän. Det gör galet ont, det gör så ont att man ibland undrar om man lever överhuvudtaget, man undrar hur i helvete det är möjligt att smärtan man känner inte tagit kål på alla ens inre organ.
Jag är ibland så säker på att den olyckliga kärleken ska döda mig att jag blir förvånad över att jag vaknar på morgonen efter att ha gråtit mig till sömns. En period mådde jag så dåligt att jag glömde bort att andas, helt plötsligt drog jag bara efter andan som en fisk på torra land och insåg att jag inte tagit ett enda andetag på flera minuter utan att ens märka det. Detta var väldigt skrämmande och såg dessutom rätt underligt ut när man satt på bussen. En gång stod jag mitt i natten bredvid järnvägsspåret. Jag hade klättrat över ett jävla stängsel i nattlinnet och stod och blängde maniskt på spåret. Det är tur att jag är så feg som jag är för som ni ser sitter jag här idag och skakar på huvudet över hur i helvete jag kunde vara så dum att jag ville slänga bort hela mitt liv för en dum fjortonårig grabb som inte värd så mycket som en tår. Det gör ont med brusten kärlek, men det går över. Det lämnar ärr men så småningom kan man ändå se på dem där ärren och småle.
Ingen stolthet eller feghet i världen gör det okej att inte ta chansen att älska någon. Ett förhållande kan avslutas på två sätt, oddsen är lite större att man det går käpprätt åt helvete och att man sedan sitter och lyssnar på förhatliga Lugna Favoriter och äter chokladsås direkt ur tuben men det KAN sluta jävligt lyckligt. Om inte annat så går man miste om en jävla massa roliga, lyckliga stunder på väg mot jakten på den rätte. Man kan välja att stänga in sig själv bakom en mur och aldrig bli sårad (sounds good for me) men på det viset lär man knappast få ut någonting av livet som har den allra minsta mening (don´t sounds that good).
2. Tillåt dig att lipa som ett spädbarn emellanåt! Nu menar jag inte att alla ska vara lika blödiga som jag... Lipa åt en Nokiareklam känns lite väl överdrivet. MEN (Lets dance domaren jag hatar dig men du är fan the shit!) det är bra att gråta. Ett tag var min gråt schemalagd, jag tvingade mig själv att böla några liter varje lördagskväll, det var udda, det var nödvändigt, det var jävligt skönt.
Våga släppa ut det du har inombords, jag tror faktiskt på fullaste allvar att i varje tår rinner lite av det onda ut. För er machomän och machokvinnor som aldrig skulle tänka er att sitta och snörvla, SKRIK! Bästa effekt fås av att kombinera både gråt och skrik tillsammans, gärna utomhus, gärna i dåligt väder. Min personliga favoritplats för detta är som tidigare nämnt piren i Vallersvik. Tro mig det hjälper! Aldrig är så belåten som när jag har vuxna män snyftade mot mitt bröst, inte för att jag är ond och tycker om att se människor lida (beror förstås på vem man talar om visserligen...) utan tvärtom. Doktor TobiQ ordinerar en stunds hulkande för alla som vill ha sinnesro.
3. Håll er för fan borta från droger. Detta är inget jag läst i en faktabok eller något jag fått malt in i huvudet av en tjatig lärarinna som inte skulle känna igen en påverkad person om han så hoppade upp på hennes axlar och låtsades att hon var en rodeohäst. Jag har sett med mina egna ögon vad som händer med folk som knarkar. Jag har sett mina nära och kära brytas ner totalt och förstöra sin liv.
Jag vet hur skönt det är att fnissa sig bort i ett moln av haschrök, jag är medveten om att energikicken man får av en lina amfetamin inte liknar något annat och att det är sjukt kul att hallucinera av sömntabletter när man tror att högar av kläder är gosiga enhörningar och att det kryper myror längs cigaretten. Men jag vet också hur det känns att ens morsa gråter och sparkar ut en hemifrån i ren panik när hon inte vet vad hon ska göra, jag vet hur ont det gör när ens partner köper knark för lönen man slitit så för och jag vet hur äcklad man blir när man ser en riktigt nedgången tjackpundare sitta och skaka och resonera med sig själv om han har råd att köpa en cd-freestyle till sin sjuåriga dotter när hon fyller år. Jag vet också att den där sjuåriga dottern aldrig fick sin cd-freestyle, hon fick inte ens ett telefonsamtal.
Knark förstör människor. När man väl sitter fast är det ofta för sent att dra sig ur, någon som fastnat i ett drogmissbruk blir aldrig samma människa dem en gång var.
4. Damer och herrar, pojkar och flickor sista punkten är sjukt viktig. Mest riktad till oss flickor faktiskt, eftersom att det är vi som brukar ha svårast för att säga ifrån.
Stanna aldrig kvar i ett destruktivt förhållande. Ingen sårar oss så mycket som dem vi älskar, det är naturligt att man ibland gör varandra illa. Men det är skillnad på sätten man kan göra någon illa på. Känner man att ens partner sårat en på ett sätt man aldrig någonsin kan förlåta, då är det dags att sätta punkt.
Otrohet, våld, psykisk misshandel, vad det än kan tänkas vara, är det något du inte kan släppa som ligger kvar och gnager i bröstet på dig måste du vara stark nog att gå vidare. Bara du kan avgöra om någon förtjänar en andra chans, det kan vara så att människor förändras ibland, ibland är ett sådant misstag en ren engångsföreteelse. Men tyvärr är det så att det brukar inte bli bättre, har du ertappat din kille/tjej med någon annan, fått en örfil eller fått höra något som får dig att må dåligt så kommer det med största sannolikhet att hända igen.
Jag vet att det är svårt att släppa någon man älskar och som säger att han eller hon älskar dig. Men det är inte kärlek att vara otrogen eller att misshandla någon fysiskt eller psykiskt. Man gör inte så mot någon man älskar. Den man älskar mest ska vara den sista människan i världen som skulle kunna göra något sådant mot dig. Så snälla, gör slut på plågan medan ni kan! Ingen, och då menar jag verkligen INGEN förtjänar att bli behandlad som skit. För du är inte skit, du är tamejfan GULD.
Tack för ordet, och tack för att just du ville läsa! Det kommer en finfin låttext även idag, en låt som aldrig kan spelas för många gånger:
"Everybody hurts"/REM
When your day is long and the night
The night is yours alone
When you're sure you've had enough of this life
Well hang on
Don't let yourself go, 'cause everybody cries
and everybody hurts, sometimes ...
Sometimes everything is wrong,
Now it's time to sing along
When your day is night alone (hold on, hold on)
If you feel like letting go (hold on)
If you think you've had too much of this life
Well hang on
'Cause everybody hurts
Take comfort in your friends
Everybody hurts
Don't throw your hand, oh no
Don't throw your hand
If you feel like you're alone
no, no, no, you're not alone
If you're on your own in this life
The days and nights are long
When you think you've had too much
of this life, to hang on
Well everybody hurts,
sometimes, everybody cries,
And everybody hurts ...
sometimes
But everybody hurts sometimes
So hold on, hold on, hold on, hold on, hold on,
hold on, hold on, hold on, hold on, hold on
Everybody hurts
You're not alone
When your day is long and the night
The night is yours alone
When you're sure you've had enough of this life
Well hang on
Don't let yourself go, 'cause everybody cries
and everybody hurts, sometimes ...
Sometimes everything is wrong,
Now it's time to sing along
When your day is night alone (hold on, hold on)
If you feel like letting go (hold on)
If you think you've had too much of this life
Well hang on
'Cause everybody hurts
Take comfort in your friends
Everybody hurts
Don't throw your hand, oh no
Don't throw your hand
If you feel like you're alone
no, no, no, you're not alone
If you're on your own in this life
The days and nights are long
When you think you've had too much
of this life, to hang on
Well everybody hurts,
sometimes, everybody cries,
And everybody hurts ...
sometimes
But everybody hurts sometimes
So hold on, hold on, hold on, hold on, hold on,
hold on, hold on, hold on, hold on, hold on
Everybody hurts
You're not alone
Röda skor- en kärleksförklarning
Kom just tillbaka från lunchen, med ett bruset hjärta... Jag vet inte hur många gånger jag vart inne och pillat på dem där sjukt söta röda skorna på Din sko, klappat på dem och drägglat. Idag provade jag dem och dem satt som gjutet! Men eftersom jag är en snål jävel och redan köpt två par skor rätt nyligen köpte jag dem inte. Nu ångrar jag mig och kommer drömma febriga drömmar om att storlek 38 kommer vara spårlöst försvunna ur sortimentet nästa gång jag kommer dit.
Varför kan man inte unna sig lite ibland? Vi lever ju bara en gång så varför ser man inte till att man får det man vill ha i alla lägen? Hur kommer det sig att när man har köpt sig en godispåse och den tar slut ligger det alltid kvar en godisbit i botten som man inte gillar, trots att man trodde att man bara plockade i sitt favoritgodis? Varför kan man inte bara se till att leva livet ibland innan det är för sent?
Jag är dålig på att unna mig saker och jag nöjer mig ibland med alldeles för lite. Men jag vet vad jag vill ha och om jag verkligen vill ha något så ser jag till att jag får det. Detta är nog en stor anledning till varför jag är så deppig, eller snarare bitter. Jag KAN INTE släppa saker, människor framförallt. Det där med att veta när man bör släppa taget är en egenskap som inte existerar hos mig, för jag släpper aldrig taget. Jag försöker och försöker och försöker tills jag når mitt psykes gräns och sedan försöker jag lite till.
Jag är ett typexempel på folk som får besöksförbud på sig, haha.
Det är patetiskt att inte kunna gå vidare i livet med nya friska tag. Jag önskar att jag kunde vara kall och kylig. Men sanningen är den att jag inte ens kan lägga på luren i örat på någon. Trots att jag är en dramaqueen kommer det aldrig inträffa att jag ber någon dra åt helvete och mena det, jag kommer aldrig bränna någons brev utan att läsa dem och jag kommer sannerligen aldrig åka iväg i en taxi med en skrikande människa bakom utan att vända mig om.
Jag undrar om det bästa inte vore att låta Mr Folkis bli fri. Att sluta träffa honom, ta bort hans nummer och låtsas som ingenting om han skulle ringa. Att radera honom ur mitt minne, för hur mycket jag än älskar honom så ska man inte sticka under stol med att han driver mig till vansinne. Jag skulle behöva en snäll, lugn kille som dyrkade marken jag gick på, som var trygg och stabil och som aldrig gjorde att jag satt och morrade åt mobilen som inte ringer.
Och det är den tanken som håller mig fast, det är därför jag accepterar att Mr Folkis sprider snus-spår efter sig i hela min lägenhet, att han gör så att jag tvingas gå runt med sugmärken som en tvättäkta fjortonåring, att han lyfter upp mig titt som tätt trots protester som om jag vore en trasdocka och att han alltid ska envisas med att väcka mig svintidigt på morgonen, typ 12 timmar innan jag hade tänkt gå upp.
Det är honom jag stannar hos trots att han får mig att grina som en unge alldeles för ofta, det är för honom jag vänligt men bestämt dissar alla möjliga söta herrar som försöker närma sig på krogen trots att vi inte lovat varandra någonting om trohet. Det är bara Mr Folkis som kan få mig att släppa tankarna på allt annat, det är bara han som kan få mig att släppa mitt krampaktiga grepp runt ölglaset eller cigaretten och fan vet att det bara är han i hela världen som kan få mig att ägna timme efter timme åt att åt att lära mig kortkommandon, vilken mount som hör till vilken spelare och hur en healer fungerar i World of warcraft. Du är mina röda skor älskling, kosta vad det kosta vill, du är allt det jag vill ha.
Töser och gossar därute, älskade bloggläsare. Jag ber er, skaffa er ett par röda skor ni med! Det gör ont att kämpa för det man vill ha, men man ska aldrig nöja sig med mindre än så! Det farligaste man kan göra är inte ta chansen att bli lite sårad, det värsta man kan göra är att nöja sig med det säkra alternativet.
Jag sitter hellre ensam med en skock katter i en ödslig stuga i skogen och skrämmer bort barn med kvastar än att gå och lägga mig varje kväll tillsammans med en man jag inbillar mig själv att jag älskar. Slösa bort hela livet och låtsas istället för att tillåta sig att vara olyckligt kär och bitter, i helvete heller.
Slutar dagens inlägg med en låt av en artist som verkligen inte är någon favorit, men vars text stämmer förbannat bra och ett par sanningens ord, citerade ur Bert den siste oskulden " En morgon vaknar man, och upptäcker att man är död" Ha det i åtanke, nästa gång ni planerar att ge upp någon ni verkligen, verkligen vill ha.
Därmed tackar fröken Quick för sig.
Varför kan man inte unna sig lite ibland? Vi lever ju bara en gång så varför ser man inte till att man får det man vill ha i alla lägen? Hur kommer det sig att när man har köpt sig en godispåse och den tar slut ligger det alltid kvar en godisbit i botten som man inte gillar, trots att man trodde att man bara plockade i sitt favoritgodis? Varför kan man inte bara se till att leva livet ibland innan det är för sent?
Jag är dålig på att unna mig saker och jag nöjer mig ibland med alldeles för lite. Men jag vet vad jag vill ha och om jag verkligen vill ha något så ser jag till att jag får det. Detta är nog en stor anledning till varför jag är så deppig, eller snarare bitter. Jag KAN INTE släppa saker, människor framförallt. Det där med att veta när man bör släppa taget är en egenskap som inte existerar hos mig, för jag släpper aldrig taget. Jag försöker och försöker och försöker tills jag når mitt psykes gräns och sedan försöker jag lite till.
Jag är ett typexempel på folk som får besöksförbud på sig, haha.
Det är patetiskt att inte kunna gå vidare i livet med nya friska tag. Jag önskar att jag kunde vara kall och kylig. Men sanningen är den att jag inte ens kan lägga på luren i örat på någon. Trots att jag är en dramaqueen kommer det aldrig inträffa att jag ber någon dra åt helvete och mena det, jag kommer aldrig bränna någons brev utan att läsa dem och jag kommer sannerligen aldrig åka iväg i en taxi med en skrikande människa bakom utan att vända mig om.
Jag undrar om det bästa inte vore att låta Mr Folkis bli fri. Att sluta träffa honom, ta bort hans nummer och låtsas som ingenting om han skulle ringa. Att radera honom ur mitt minne, för hur mycket jag än älskar honom så ska man inte sticka under stol med att han driver mig till vansinne. Jag skulle behöva en snäll, lugn kille som dyrkade marken jag gick på, som var trygg och stabil och som aldrig gjorde att jag satt och morrade åt mobilen som inte ringer.
"Det svåraste som finns är att avstå från det man älskar mest"
Men jag vill ju inte avstå ifrån honom, han är min drog. Jag får honom i små doser och jag är aldrig lyckligare än just då, men när abstinensen sätter in mår jag helt sjukt dåligt av saknaden. Man måste välja vad som är mest värt, korta stunder av total lycka eller lugn och ro. Känner mig fan manodepressiv! Det är här jag kommer tillbaka till mitt tidigare resonemang om huruvida man ska köpa skorna man älskar eller inte. Antingen köper man skorna som lämnar ett rejält hål i plånboken eller också köper man en billigare variant som man är hyfsat förtjust i. Jag brukar välja det billiga alternativet. Men inte nu, inte när det gäller kärlek. När det gäller kärlek finns det inget BORDE, man ska inte nöja sig med det näst bästa. Jag har försökt att älska killar som jag vet är underbara och som vore väldigt bra för mig, men det funkar inte. Är säker på att man kan bli lycklig och nöja sig med alternativ nummer två, men någonstans kommer en liten röst alltid påminna en om att "Varför tog du inte dem röda skorna som du tyckte så mycket om?".Och det är den tanken som håller mig fast, det är därför jag accepterar att Mr Folkis sprider snus-spår efter sig i hela min lägenhet, att han gör så att jag tvingas gå runt med sugmärken som en tvättäkta fjortonåring, att han lyfter upp mig titt som tätt trots protester som om jag vore en trasdocka och att han alltid ska envisas med att väcka mig svintidigt på morgonen, typ 12 timmar innan jag hade tänkt gå upp.
Det är honom jag stannar hos trots att han får mig att grina som en unge alldeles för ofta, det är för honom jag vänligt men bestämt dissar alla möjliga söta herrar som försöker närma sig på krogen trots att vi inte lovat varandra någonting om trohet. Det är bara Mr Folkis som kan få mig att släppa tankarna på allt annat, det är bara han som kan få mig att släppa mitt krampaktiga grepp runt ölglaset eller cigaretten och fan vet att det bara är han i hela världen som kan få mig att ägna timme efter timme åt att åt att lära mig kortkommandon, vilken mount som hör till vilken spelare och hur en healer fungerar i World of warcraft. Du är mina röda skor älskling, kosta vad det kosta vill, du är allt det jag vill ha.
Töser och gossar därute, älskade bloggläsare. Jag ber er, skaffa er ett par röda skor ni med! Det gör ont att kämpa för det man vill ha, men man ska aldrig nöja sig med mindre än så! Det farligaste man kan göra är inte ta chansen att bli lite sårad, det värsta man kan göra är att nöja sig med det säkra alternativet.
Jag sitter hellre ensam med en skock katter i en ödslig stuga i skogen och skrämmer bort barn med kvastar än att gå och lägga mig varje kväll tillsammans med en man jag inbillar mig själv att jag älskar. Slösa bort hela livet och låtsas istället för att tillåta sig att vara olyckligt kär och bitter, i helvete heller.
Slutar dagens inlägg med en låt av en artist som verkligen inte är någon favorit, men vars text stämmer förbannat bra och ett par sanningens ord, citerade ur Bert den siste oskulden " En morgon vaknar man, och upptäcker att man är död" Ha det i åtanke, nästa gång ni planerar att ge upp någon ni verkligen, verkligen vill ha.
Därmed tackar fröken Quick för sig.
"Aint no other man"/ Christina Aguilera.
(Do your thang honey)
I could feel it from the start
Couldn't stand to be apart
Something 'bout ya caught my eye
Something moved me deep inside, now
I don't know what ya did boy, but you had it
And I've been hooked ever since
Told my mother, my brother, my sister, and my friends
Told the others, my lovers, both past and present tense
That every time I see you everything starts making sense
(Do your thang honey)
Ain't no other man can stand up next to you
Ain't no other man on the planet does what you do
You're the kinda guy a girl finds in a blue moon
You got soul, you got class, you got style, you're bad ass
Ain't no other man, it's true
Ain't no other man but you
Never thought I'd be alright
(no, no no)
'Till you came and changed my life
(yeah, yeah, yeah)
What was cloudy now is clear, yeah yeah
You're the light that I needed
You got what I want boy, and I want it
So keep on giving it up
So tell your mother, your brother, your sister, and your friends
Tell the others, your lovers, better not be present tense (mhm)
'Cause I want everyone to know that you are mine and no one else's
Whoa, oh, oh
Ain't no other man can stand up next to you
Ain't no other man on the planet does what you do
You're the kinda guy a girl finds in a blue moon
You got soul, you got class, you got style, you're bad ass
Ain't no other man, it's true
Ain't no other man but you
(Break it down now!)
Ain't no other, ain't, ain't no other, other
Ain't no other, ain't, ain't no other lover
Ain't no other, I, I, I need no other
Ain't no other man but you, oh
You are there when I'm a mess, and
Talk me down from every ledge, and
Give me strength,
Boy, you're the best, and
You're the only one who's ever
Passed every test!
Ain't no other man can stand up next to you
Ain't no other man on the planet does what you do
You're the kinda guy a girl finds in a blue moon
(you're the kinda guy a girl won't find)
You got soul, you got class, you got style, you're bad ass
Ain't no other man, it's true
Ain't no other man but you
(x2)
And now I'm telling you
Said, ain't no other man but you
Oh, yeah, yeah
What you do, oh said
Baby baby baby, no
Yeah, ooh
Don't you know, ooh ooh
Ain't no other man but you
(Do your thang honey)
I could feel it from the start
Couldn't stand to be apart
Something 'bout ya caught my eye
Something moved me deep inside, now
I don't know what ya did boy, but you had it
And I've been hooked ever since
Told my mother, my brother, my sister, and my friends
Told the others, my lovers, both past and present tense
That every time I see you everything starts making sense
(Do your thang honey)
Ain't no other man can stand up next to you
Ain't no other man on the planet does what you do
You're the kinda guy a girl finds in a blue moon
You got soul, you got class, you got style, you're bad ass
Ain't no other man, it's true
Ain't no other man but you
Never thought I'd be alright
(no, no no)
'Till you came and changed my life
(yeah, yeah, yeah)
What was cloudy now is clear, yeah yeah
You're the light that I needed
You got what I want boy, and I want it
So keep on giving it up
So tell your mother, your brother, your sister, and your friends
Tell the others, your lovers, better not be present tense (mhm)
'Cause I want everyone to know that you are mine and no one else's
Whoa, oh, oh
Ain't no other man can stand up next to you
Ain't no other man on the planet does what you do
You're the kinda guy a girl finds in a blue moon
You got soul, you got class, you got style, you're bad ass
Ain't no other man, it's true
Ain't no other man but you
(Break it down now!)
Ain't no other, ain't, ain't no other, other
Ain't no other, ain't, ain't no other lover
Ain't no other, I, I, I need no other
Ain't no other man but you, oh
You are there when I'm a mess, and
Talk me down from every ledge, and
Give me strength,
Boy, you're the best, and
You're the only one who's ever
Passed every test!
Ain't no other man can stand up next to you
Ain't no other man on the planet does what you do
You're the kinda guy a girl finds in a blue moon
(you're the kinda guy a girl won't find)
You got soul, you got class, you got style, you're bad ass
Ain't no other man, it's true
Ain't no other man but you
(x2)
And now I'm telling you
Said, ain't no other man but you
Oh, yeah, yeah
What you do, oh said
Baby baby baby, no
Yeah, ooh
Don't you know, ooh ooh
Ain't no other man but you
Männen i mitt liv
Fy fan vad härligt det är att vara nykär! Det är en känsla man aldrig tröttnar på. Magen känns som en enda stor kaffekokare, energin är på topp. Trippar genom korridorerna på jobbet med mungiporna dragna uppåt som om någon häftat fast dem. I går hemma hos mamma följde jag efter henne medan hos städade, dansande Pulp fiction-dansen och mumlade helt obegripliga meningar om att han "E SÅ GULLIG!". Sigge, min avlånga, taxliknande lilla hund trodde hela tiden att jag pratade med honom eftersom jag i vanliga fall inte brukar prata bebisspråk och fnissa konstant till eller om någon annan. Fick lite dåligt samvete och förklarade för honom att han alltid är min favorithundpojke i alla fall, och det är inte fy skam det heller.
Minns allra första gången jag blev riktigt, riktigt kär som om det var igår. Har ju varit småbesatt av diverse killar hela jävla livet men det här var som att bli slagen i huvudet med en gummiklubba. Första gången jag såg honom, när jag och Veronika hoppade av bussen uppe på Varlaplatån visste jag att ingenting någonsin skulle bli som vanligt igen.
Om någon någonsin försöker påstå att man är för ung för att vara kär så kommer jag att hånskratta. Jag var tretton år, jag var oskyldig, jag var oerfaren och jag var FRUKTANSVÄRT kär! Kommer aldrig att uppleva en sådan ren kärlek igen, jag tror att första kärleken är så speciell för att man ännu inte har hunnit bli sårad, man är inte misstänksam än och man är övertygad om att den här kärleken, den kommer att hålla för alltid. Skulle ge vad som helst för att kunna känna så igen.
Min första kyss var något av det häftigaste jag varit med om. Trots att det var folk som hejade på och retades på undervåningen, trots att pojken snurrade med tungan som ett helikopterblad och trots att jag glömde bort att sluta ögonen så var den perfekt. Här kan vi snacka kick alltså, här snackar vi världshistoriens bästa drog. Ruset jag fick av mitt livs första kyss slog allt annat jag någonsin varit med om, och förmodligen kommer samma lycka aldrig infinna sig igen förrän dagen jag håller min förstfödda i famnen. Jag minns hur rummet såg ut i detalj, jag minns vår klädsel, jag minns hans lukt och jag får tårar i ögonen när jag tänker på det. Jag minns bussresan hem till Frillesås och hur solen sken in genom rutan och det är ett ögonblick jag hade velat frysa för alltid. Oskulden i all ära, men det finns inget som slår den första kyssen.
Men alla vackra sagor har ju sitt slut, och samtidigt som den första kärleken gör en lyckligare än någonsin är det ju tyvärr så att det inte heller finns något som gör så ONT som att få sitt hjärta krossat för allra första gången. För den första gången vet man inte om man kommer att överleva det, man är övertygad om att man aldrig kommer att älska någon annan och när någon säger "Mister du en står dig tusen åter" känns det som en spottloska i ansiktet. Herregud vad jag grät. Jag grät mig till sömns på kvällen och jag vaknade oftast gråtande. Jag grät oavbrutet i två år. Det är inte bara förlusten av sin första pojkvän som gör så ont, det är också ens oskyldiga syn på evig kärlek som försvinner. En bit av en som dör för att aldrig väckas igen.
Det tog sin tid, det satte sina spår men som synes kom även jag över min första kärlek till sist. Jag tror inte att man någonsin kan sluta älska någon bara sådär, utan att man själv förändras och på något underligt sätt växer ifrån sina gamla känslor.
Alla jag någonsin älskat, och det är många, lämnar kvar en stor bit av sig själva i mitt hjärta. Och visst kan man sörja över de människor som kommit och gått, men det gör mig ännu mer ont med de som man aldrig fick en chans att älska.
" Det är bättre att älska och förlora än att inte ha älskat alls"
De orden klottrade jag på i stort sett varenda bänk i högstadiet (dum som jag var signerade jag dem alltid med S.Q och fick sedan spendera timtal i träslöjdssalen med att slipa bordsskivorna, och tro mig, det var många slippapper som gick åt; "Sofia, hur många andra elever på den här skolan har initialerna S.Q om jag får fråga?"). Och fan vad det stämmer, även när jag var en lite bråkig fjortisbrud med buffaloskor hade jag vett nog att inse att kärleken är fanimej det finaste av allt, även om den kan ta kål på en.
Och nu är man kär igen, det var väldigt oväntat. Mr Folkis gick mig på nerverna under hela uppväxten i stort sätt och hade någon sagt till mig att jag skulle vara störtförälskad i honom vid nitton års ålder hade jag gapskrattat. Men här sitter man i alla fall och rodnar som en skolflicka, skrattar rätt ut och blir helt svag i knäna av tanken på dem där underbara jävla armarna...
Jag och Veronika kom på den i särklass bästa idén någonsin igår. Vi ska till helgen dra tillbaka tiden och ha ett gammalt hederligt pyjamasparty. Försöker att få med oss den ständigt uppbokade Tina också. Det kommer att bli precis som forna tider, när vi var yngre sov vi ihop JÄMT, kan inte minnas en enda helg jag sov ensam i princip under åldern nio till femton år. Ska nog be dem ta med sig sina egna kuddar också för att riktigt få in känslan.
De största skillnaderna som kommer att finnas är nog att vi kanske byter ut maten till något annat än tacos, att det inte finns några föräldrar som kommer och väser att "Nu får ni faktiskt vara tysta!", att vi kommer att dricka vin snarare än Coca cola och att vi förhoppningsvis slipper tränga ihop oss i en enkelsäng alla tre eller att ha en extramadrass på golvet. Troligtvis kommer stereon spela annan musik än Spice Girls också, eller nej! Det är nästan så att vi skulle ha "Wannabe" på repeat hela kvällen för sakens skull.
Jag känner ingen annan som har kompisar som dem umgåtts med sedan dem varit knappt tre år fyllda och som fortfarande har sinnessjukt kul tillsammans, I´m a very lucky girl indeed... En del kärlek bleknar tydligen aldrig och det får det där slocknade hoppet i mitt hjärta att glöda till igen.
Minns allra första gången jag blev riktigt, riktigt kär som om det var igår. Har ju varit småbesatt av diverse killar hela jävla livet men det här var som att bli slagen i huvudet med en gummiklubba. Första gången jag såg honom, när jag och Veronika hoppade av bussen uppe på Varlaplatån visste jag att ingenting någonsin skulle bli som vanligt igen.
Om någon någonsin försöker påstå att man är för ung för att vara kär så kommer jag att hånskratta. Jag var tretton år, jag var oskyldig, jag var oerfaren och jag var FRUKTANSVÄRT kär! Kommer aldrig att uppleva en sådan ren kärlek igen, jag tror att första kärleken är så speciell för att man ännu inte har hunnit bli sårad, man är inte misstänksam än och man är övertygad om att den här kärleken, den kommer att hålla för alltid. Skulle ge vad som helst för att kunna känna så igen.
Min första kyss var något av det häftigaste jag varit med om. Trots att det var folk som hejade på och retades på undervåningen, trots att pojken snurrade med tungan som ett helikopterblad och trots att jag glömde bort att sluta ögonen så var den perfekt. Här kan vi snacka kick alltså, här snackar vi världshistoriens bästa drog. Ruset jag fick av mitt livs första kyss slog allt annat jag någonsin varit med om, och förmodligen kommer samma lycka aldrig infinna sig igen förrän dagen jag håller min förstfödda i famnen. Jag minns hur rummet såg ut i detalj, jag minns vår klädsel, jag minns hans lukt och jag får tårar i ögonen när jag tänker på det. Jag minns bussresan hem till Frillesås och hur solen sken in genom rutan och det är ett ögonblick jag hade velat frysa för alltid. Oskulden i all ära, men det finns inget som slår den första kyssen.
Men alla vackra sagor har ju sitt slut, och samtidigt som den första kärleken gör en lyckligare än någonsin är det ju tyvärr så att det inte heller finns något som gör så ONT som att få sitt hjärta krossat för allra första gången. För den första gången vet man inte om man kommer att överleva det, man är övertygad om att man aldrig kommer att älska någon annan och när någon säger "Mister du en står dig tusen åter" känns det som en spottloska i ansiktet. Herregud vad jag grät. Jag grät mig till sömns på kvällen och jag vaknade oftast gråtande. Jag grät oavbrutet i två år. Det är inte bara förlusten av sin första pojkvän som gör så ont, det är också ens oskyldiga syn på evig kärlek som försvinner. En bit av en som dör för att aldrig väckas igen.
Det tog sin tid, det satte sina spår men som synes kom även jag över min första kärlek till sist. Jag tror inte att man någonsin kan sluta älska någon bara sådär, utan att man själv förändras och på något underligt sätt växer ifrån sina gamla känslor.
Alla jag någonsin älskat, och det är många, lämnar kvar en stor bit av sig själva i mitt hjärta. Och visst kan man sörja över de människor som kommit och gått, men det gör mig ännu mer ont med de som man aldrig fick en chans att älska.
" Det är bättre att älska och förlora än att inte ha älskat alls"
De orden klottrade jag på i stort sett varenda bänk i högstadiet (dum som jag var signerade jag dem alltid med S.Q och fick sedan spendera timtal i träslöjdssalen med att slipa bordsskivorna, och tro mig, det var många slippapper som gick åt; "Sofia, hur många andra elever på den här skolan har initialerna S.Q om jag får fråga?"). Och fan vad det stämmer, även när jag var en lite bråkig fjortisbrud med buffaloskor hade jag vett nog att inse att kärleken är fanimej det finaste av allt, även om den kan ta kål på en.
Och nu är man kär igen, det var väldigt oväntat. Mr Folkis gick mig på nerverna under hela uppväxten i stort sätt och hade någon sagt till mig att jag skulle vara störtförälskad i honom vid nitton års ålder hade jag gapskrattat. Men här sitter man i alla fall och rodnar som en skolflicka, skrattar rätt ut och blir helt svag i knäna av tanken på dem där underbara jävla armarna...
Jag och Veronika kom på den i särklass bästa idén någonsin igår. Vi ska till helgen dra tillbaka tiden och ha ett gammalt hederligt pyjamasparty. Försöker att få med oss den ständigt uppbokade Tina också. Det kommer att bli precis som forna tider, när vi var yngre sov vi ihop JÄMT, kan inte minnas en enda helg jag sov ensam i princip under åldern nio till femton år. Ska nog be dem ta med sig sina egna kuddar också för att riktigt få in känslan.
De största skillnaderna som kommer att finnas är nog att vi kanske byter ut maten till något annat än tacos, att det inte finns några föräldrar som kommer och väser att "Nu får ni faktiskt vara tysta!", att vi kommer att dricka vin snarare än Coca cola och att vi förhoppningsvis slipper tränga ihop oss i en enkelsäng alla tre eller att ha en extramadrass på golvet. Troligtvis kommer stereon spela annan musik än Spice Girls också, eller nej! Det är nästan så att vi skulle ha "Wannabe" på repeat hela kvällen för sakens skull.
Jag känner ingen annan som har kompisar som dem umgåtts med sedan dem varit knappt tre år fyllda och som fortfarande har sinnessjukt kul tillsammans, I´m a very lucky girl indeed... En del kärlek bleknar tydligen aldrig och det får det där slocknade hoppet i mitt hjärta att glöda till igen.
Stronger than ever!
Underbar helg! Vill bara springa runt inne på kontoret och slänga blommor åt höger och vänster i sann hippie-stil eller sitta i en ring med en massa långhåriga människor och sjunga och gunga i takt. Jag är otroligt glad!
I fredags kom jag hem i hyfsad tid från jobbet för en gång skull, möttes där av Mathias som hoppade fram bakom ett hörn och skrämde livet ur mig, fan vet om det inte kom en liten, liten kissdroppe(!). Såg till min förtjusning att herrn i fråga redan hade korkat upp första bärsen och vi hann hälla i oss många, många fler innan Josse kom hem från jobbet och vi gav oss ut för att göra stan osäker. Trevlig kväll som spenderades på Bryggeriet, slog på stort och unnade oss massor med Vodka Redbull.
Lördagen fortsatte ungefär likadant, Mathias åkte iväg en sväng och kom tillbaka med en låda Kilkenny, som jag givetvis råkade tappa i trappuppgången, handtaget gick sönder. Det blev ett jävla springande fram och tillbaks med moppen. Mikael kom över lite senare och när Josse också kommit hem från jobbet var det utgång igen, underlig men rolig kväll som slutade helt underbart! Igår var jag och Mikael parkerade i soffan hela dagen och tittade på ett "My name is Earl"-maraton och vårdade vår baksmälla på allra bästa sätt.
Jag vet inte om jag vågar vara säker än, men jag tror att det äntligen, äntligen har blivit bra nu. Har ju svurit till mig själv att jag ska sluta låta min känslostormar härja vilt, för man har ju blivit besviken ack så många gånger. Men man MÅSTE väl våga satsa lite för att vinna? En av mina filosofier genom livet är ju att våga chansa. Fan vet att jag åkt på många tabbar i mina dar genom att göra saker på grund av att jag varit för rädd för att missa något, och fan vet hur mycket smärta jag hade kunnat slippa om jag lagt band på mig ibland. MEN (uttalas med den brittiske domaren i Let´s dance stämma, som jag älskar att hata) frågan är den, hade inte livet blivit bra mycket tråkigare om jag vandrat genom livet i en riddarrustning och aldrig vågat ta en chansning eller två? Är det inte mycket mer riskabelt att försöka leva på den säkra sidan än att inte göra det?
Allt som hänt, alla smällar man tagit, misstag man gjort, förtroenden som krossats, allt man skäms över. Allt det där gör mig fruktansvärt ont att tänka på och visst önskar man att man hade besparat sig själv den smärtan. Men jag försöker att inte ångra någonting.
Vet att jag i min blogg är alldeles för utlämnande, vissa saker bör man väl hålla för sig själv, men om man inte står för det men gjort, om man inte öppet kan visa upp sina fel och brister så kan man aldrig bearbeta det och sedan låta framtiden växa till något bättre. Så med risk att ni som läser detta föraktar mig, tycker synd om mig eller rent av tycker illa om mig för det liv jag levt så väljer jag ändå att skriva det här, där ALLA får ta del av min befläckade själ.
Jag är en ärrad människa, inte bara mentalt utan också kroppsligt. Jag har alltid varit dålig på att hantera motgångar och vet aldrig vad jag ska ta mig till när smärtan inuti blir alltför tung att bära. Jag har stoppat i mig alla möjliga sorters piller, jag har sugit i mig illegal rök, jag har snortat en massa pulver. Jag har haft sex med en massa människor för att få bekräftelse, jag har skänkt bort min kropp till personer som inte förtjänar det för att få en kort stund av känslan att jag varit uppskattad, jag har stönat och skrikit av låtsad njutning för att männen i fråga ska uppskatta mig, att dem ska älska mig. Jag har skurit i mig själv, bränt mig och slagit mig själv för att smärtan jag känt ska vara i mitt våld. Min arm ser ut som ett streckat kollegieblocks-blad. Ärren är konstanta, ärren är något jag aldrig kan förneka. Dem finns alltid kvar där för att påminna mig om vem jag är och vad jag varit med om, dem hånskrattar åt mig. Men jag hatar dem inte, jag hatar allt som fått mig att göra dem, men jag hatar inte att se dem. Varje litet ärr symboliserar något som hänt och den människa jag varit, och jag kan vill aldrig förneka en sån stor del av min existens.
Jag hatar att jag varit, eller ÄR så självdestruktiv. Jag önskar att jag hade haft styrkan att hantera mina problem på ett bättre sätt. Men jag har blivit fasligt mycket bättre, jag har varit helt drogfri i tre år nu, jag har för längesedan slutat använda sex för att känna mig uppskattad. Jag dricker alldeles för mycket än och det är något jag ska försöka ändra på så fort som möjligt. Begäret att langa fram kökskniven när något händer finns där, som en mörk hand som försöker dra ner mig, känslan av att se sitt eget rinnande blod tilltalar mig fortfarande, men även det har jag slutat med nu.
Jag önskar att min uppväxt varit annorlunda och att de val jag gjort hade sett annorlunda ut. Men jag måste försöka intala mig att det är sant som dem säger, att det som inte dödar dig gör dig starkare. Om mina erfarenheter på något sätt kan hjälpa någon annan, om dem har gjort mig till en bättre person eller om dem kan inspirera någon annan eller låta någon annan veta att dem inte är ensamma om att vara som dem är så har det varit värt det, varenda minut av lidande och varenda tår som runnit har varit värt det.
Det som skrämmer mig mest med att skaffa barn i framtiden är att dem ska behöva må lika dåligt som jag har gjort, redan innan dem ens är födda vill mitt hjärta brista av tanken på att jag har satt ett liv till världen som tvingas känns en sådan smärta.
Jag vet ju hur skräckslagen jag blir av tanken på att något ska hända mina vänner och framförallt min lillasyster. Hur kommer det då inte kännas när jag får barn, mitt eget kött och blod, min SKAPELSE. Allt jag gör kommer att påverka mitt barn, varenda mening jag yttrar kommer att betyda allt. Hur ska man någonsin våga släppa taget när man vet vilka faror som väntar, när man vet vilka frestelser som finns och hur många som vill utnyttja små, rena själar.
En sak vet jag i alla fall till hundra procent och det är att jag kommer att göra allt i min makt och mer därtill för att mina nära och kära och framtida barn ska vara lyckliga. Jag ska försöka skydda dem för allt ont och om det var möjligt så skulle jag vilja kunna göra deras sorger till mina, deras smärta till min.
Tack för helgen Mr Folkis, tack för att jag äntligen fick höra dig säga dem små orden jag väntat på så. Tack för att du vill att det ska vara vi, tack för att du vill vara "min gubbe". Vågar inte lita på honom fullt ut än, men det är han som äger mitt hjärta och det är han jag öppnat mitt hjärta för, är beredd både på att få det krossat eller att få hans hjärta i gengäld. Det är helt enkelt värt risken.
Tack också till alla underbara bloggläsare. Fått äran att bli veckans bloggare och det är sjukt kul att så många läser det jag skrivit och jag blir ruskigt glad och mallig över alla snälla kommentarer och beröm jag har fått hittills. Blir givetvis jätteglad när jag får höra att jag skriver bra, men allra gladast blir jag när jag läser att folk känner igen sig, uppmuntras eller tycker om min blogg. För min blogg ÄR JAG. Ocensurerad och jävligt underlig är vad vi är, min lilla blogg och jag.
Läs gärna dagens låttext och ta till er vartenda ord!
I fredags kom jag hem i hyfsad tid från jobbet för en gång skull, möttes där av Mathias som hoppade fram bakom ett hörn och skrämde livet ur mig, fan vet om det inte kom en liten, liten kissdroppe(!). Såg till min förtjusning att herrn i fråga redan hade korkat upp första bärsen och vi hann hälla i oss många, många fler innan Josse kom hem från jobbet och vi gav oss ut för att göra stan osäker. Trevlig kväll som spenderades på Bryggeriet, slog på stort och unnade oss massor med Vodka Redbull.
Lördagen fortsatte ungefär likadant, Mathias åkte iväg en sväng och kom tillbaka med en låda Kilkenny, som jag givetvis råkade tappa i trappuppgången, handtaget gick sönder. Det blev ett jävla springande fram och tillbaks med moppen. Mikael kom över lite senare och när Josse också kommit hem från jobbet var det utgång igen, underlig men rolig kväll som slutade helt underbart! Igår var jag och Mikael parkerade i soffan hela dagen och tittade på ett "My name is Earl"-maraton och vårdade vår baksmälla på allra bästa sätt.
Jag vet inte om jag vågar vara säker än, men jag tror att det äntligen, äntligen har blivit bra nu. Har ju svurit till mig själv att jag ska sluta låta min känslostormar härja vilt, för man har ju blivit besviken ack så många gånger. Men man MÅSTE väl våga satsa lite för att vinna? En av mina filosofier genom livet är ju att våga chansa. Fan vet att jag åkt på många tabbar i mina dar genom att göra saker på grund av att jag varit för rädd för att missa något, och fan vet hur mycket smärta jag hade kunnat slippa om jag lagt band på mig ibland. MEN (uttalas med den brittiske domaren i Let´s dance stämma, som jag älskar att hata) frågan är den, hade inte livet blivit bra mycket tråkigare om jag vandrat genom livet i en riddarrustning och aldrig vågat ta en chansning eller två? Är det inte mycket mer riskabelt att försöka leva på den säkra sidan än att inte göra det?
Allt som hänt, alla smällar man tagit, misstag man gjort, förtroenden som krossats, allt man skäms över. Allt det där gör mig fruktansvärt ont att tänka på och visst önskar man att man hade besparat sig själv den smärtan. Men jag försöker att inte ångra någonting.
Vet att jag i min blogg är alldeles för utlämnande, vissa saker bör man väl hålla för sig själv, men om man inte står för det men gjort, om man inte öppet kan visa upp sina fel och brister så kan man aldrig bearbeta det och sedan låta framtiden växa till något bättre. Så med risk att ni som läser detta föraktar mig, tycker synd om mig eller rent av tycker illa om mig för det liv jag levt så väljer jag ändå att skriva det här, där ALLA får ta del av min befläckade själ.
Jag är en ärrad människa, inte bara mentalt utan också kroppsligt. Jag har alltid varit dålig på att hantera motgångar och vet aldrig vad jag ska ta mig till när smärtan inuti blir alltför tung att bära. Jag har stoppat i mig alla möjliga sorters piller, jag har sugit i mig illegal rök, jag har snortat en massa pulver. Jag har haft sex med en massa människor för att få bekräftelse, jag har skänkt bort min kropp till personer som inte förtjänar det för att få en kort stund av känslan att jag varit uppskattad, jag har stönat och skrikit av låtsad njutning för att männen i fråga ska uppskatta mig, att dem ska älska mig. Jag har skurit i mig själv, bränt mig och slagit mig själv för att smärtan jag känt ska vara i mitt våld. Min arm ser ut som ett streckat kollegieblocks-blad. Ärren är konstanta, ärren är något jag aldrig kan förneka. Dem finns alltid kvar där för att påminna mig om vem jag är och vad jag varit med om, dem hånskrattar åt mig. Men jag hatar dem inte, jag hatar allt som fått mig att göra dem, men jag hatar inte att se dem. Varje litet ärr symboliserar något som hänt och den människa jag varit, och jag kan vill aldrig förneka en sån stor del av min existens.
Jag hatar att jag varit, eller ÄR så självdestruktiv. Jag önskar att jag hade haft styrkan att hantera mina problem på ett bättre sätt. Men jag har blivit fasligt mycket bättre, jag har varit helt drogfri i tre år nu, jag har för längesedan slutat använda sex för att känna mig uppskattad. Jag dricker alldeles för mycket än och det är något jag ska försöka ändra på så fort som möjligt. Begäret att langa fram kökskniven när något händer finns där, som en mörk hand som försöker dra ner mig, känslan av att se sitt eget rinnande blod tilltalar mig fortfarande, men även det har jag slutat med nu.
Jag önskar att min uppväxt varit annorlunda och att de val jag gjort hade sett annorlunda ut. Men jag måste försöka intala mig att det är sant som dem säger, att det som inte dödar dig gör dig starkare. Om mina erfarenheter på något sätt kan hjälpa någon annan, om dem har gjort mig till en bättre person eller om dem kan inspirera någon annan eller låta någon annan veta att dem inte är ensamma om att vara som dem är så har det varit värt det, varenda minut av lidande och varenda tår som runnit har varit värt det.
Det som skrämmer mig mest med att skaffa barn i framtiden är att dem ska behöva må lika dåligt som jag har gjort, redan innan dem ens är födda vill mitt hjärta brista av tanken på att jag har satt ett liv till världen som tvingas känns en sådan smärta.
Jag vet ju hur skräckslagen jag blir av tanken på att något ska hända mina vänner och framförallt min lillasyster. Hur kommer det då inte kännas när jag får barn, mitt eget kött och blod, min SKAPELSE. Allt jag gör kommer att påverka mitt barn, varenda mening jag yttrar kommer att betyda allt. Hur ska man någonsin våga släppa taget när man vet vilka faror som väntar, när man vet vilka frestelser som finns och hur många som vill utnyttja små, rena själar.
En sak vet jag i alla fall till hundra procent och det är att jag kommer att göra allt i min makt och mer därtill för att mina nära och kära och framtida barn ska vara lyckliga. Jag ska försöka skydda dem för allt ont och om det var möjligt så skulle jag vilja kunna göra deras sorger till mina, deras smärta till min.
Tack för helgen Mr Folkis, tack för att jag äntligen fick höra dig säga dem små orden jag väntat på så. Tack för att du vill att det ska vara vi, tack för att du vill vara "min gubbe". Vågar inte lita på honom fullt ut än, men det är han som äger mitt hjärta och det är han jag öppnat mitt hjärta för, är beredd både på att få det krossat eller att få hans hjärta i gengäld. Det är helt enkelt värt risken.
Tack också till alla underbara bloggläsare. Fått äran att bli veckans bloggare och det är sjukt kul att så många läser det jag skrivit och jag blir ruskigt glad och mallig över alla snälla kommentarer och beröm jag har fått hittills. Blir givetvis jätteglad när jag får höra att jag skriver bra, men allra gladast blir jag när jag läser att folk känner igen sig, uppmuntras eller tycker om min blogg. För min blogg ÄR JAG. Ocensurerad och jävligt underlig är vad vi är, min lilla blogg och jag.
Läs gärna dagens låttext och ta till er vartenda ord!
"Stronger than ever"/Raised Fist.
We're back!
We are rising from graves
Just to see the disgrace
In your fucking face
Cos now we have realized
That we get nothing done
If we only have fun
The resistance from you
Don't you think that we see everything that you try to do
But don't go too far
Cos you're nothing but an imagined star
Listen to me
Always with the rest
Always pretending that you are the best
You've tried to drag us down
Until we said never
But now we're back
Stronger than ever
We're back! - Stronger than ever
In a different way
With a lot of pressure - Stronger than ever
This time with more to say
You cannot deny it - Stronger than ever
Don't get in our way
Cos it feels like we are - stronger than fucking ever
Look at yourself
You are the pinball in the fucking society's game
The only difference
Is that if you mess up you get struck down not the surface of an arcade
You have to learn
That talking shit isn't going to make the wheels turn
You just got to see
That you get burn
So fucking burn
You listen to me
Always with the rest
Always pretending that you are the best
You've tried to drag us down
Until we said never
But now we're back
Stronger than ever
We're back! - Stronger than ever
This time in a different way
With a lot of pressure - Stronger than ever
We've got so more to say
You cannot deny it - Stronger than ever
Don't get in our way
Cos it feels like we are - stronger than fucking ever
Look at yourself
You are the pinball
In the fucking society game
The only difference is that if you mess up
You get struck down not the fucking surface of an arcade
Watch your step, kid!
Watch your step, kid!
Listen to me and give my words just a chance
Show me that you are for real and not a fake - kid
I will be singing the same year in, year out
And come into your head like a motherfucking earthquake
Watch your step, kid!
You can follow them - Watch your step
But I won't be a part of it - kid
We're back!
We are rising from graves
Just to see the disgrace
In your fucking face
Cos now we have realized
That we get nothing done
If we only have fun
The resistance from you
Don't you think that we see everything that you try to do
But don't go too far
Cos you're nothing but an imagined star
Listen to me
Always with the rest
Always pretending that you are the best
You've tried to drag us down
Until we said never
But now we're back
Stronger than ever
We're back! - Stronger than ever
In a different way
With a lot of pressure - Stronger than ever
This time with more to say
You cannot deny it - Stronger than ever
Don't get in our way
Cos it feels like we are - stronger than fucking ever
Look at yourself
You are the pinball in the fucking society's game
The only difference
Is that if you mess up you get struck down not the surface of an arcade
You have to learn
That talking shit isn't going to make the wheels turn
You just got to see
That you get burn
So fucking burn
You listen to me
Always with the rest
Always pretending that you are the best
You've tried to drag us down
Until we said never
But now we're back
Stronger than ever
We're back! - Stronger than ever
This time in a different way
With a lot of pressure - Stronger than ever
We've got so more to say
You cannot deny it - Stronger than ever
Don't get in our way
Cos it feels like we are - stronger than fucking ever
Look at yourself
You are the pinball
In the fucking society game
The only difference is that if you mess up
You get struck down not the fucking surface of an arcade
Watch your step, kid!
Watch your step, kid!
Listen to me and give my words just a chance
Show me that you are for real and not a fake - kid
I will be singing the same year in, year out
And come into your head like a motherfucking earthquake
Watch your step, kid!
You can follow them - Watch your step
But I won't be a part of it - kid
Veckans blogg på Lunar:)
| |
Verbala jävla bitchslaps!
Den genomsnittliga svensken flyttar ungefär tio gånger under hela sitt liv, det hörde jag på radion för ett tag sedan. Om man bortser från alla gånger pappa flyttat och bara räknar när JAG har bytt permanent bostad blir det nu fjorton gånger och jag har inte ens fyllt tjugo år än. Tretton av flyttarna har infallit under de senaste fem åren kan jag ju ta och tillägga. Pratade med min hyresvärd igår och jag får antagligen inte ta över vårt kontrakt då en jävla polare till hans son varit sugen på lägenheten en längre tid. Det känns väldigt bra, det känns väldigt bra att bli bostadslös igen. Jag ser verkligen fram emot att packa ner alla mina saker innan jag knappt hunnit packa upp dem och jag är väldigt tacksam över mitt livs lott. The story of my life.
Jag är så jävla arg, så FRUKTANSVÄRT vansinnig! Den härliga ångesten är tillbaka och det med råge, även min satans huvudvärk har återvänt och fyller varje vaken sekund av svart dimma. Jag känner mig som en sån där gummigubbe som man pucklar på med boxhandskar, en sån där som studsar tillbaks igen varje gång man slår på den. Frågan är dock densamme, citerar Jurtjyrkogården; "Hur mycket fasa kan en människa uthärda och ändå behålla ett vaket, seende tillstånd? Ett tillfälligt gissel frambringar andra; ofta mer påtagliga gissel tills mörkret till slut tycks täcka allting". Jag är SÅ TRÖTT, förstår ni det alla människor där ute? Jag är så trött på att gång på gång möta nya motgångar i vad som tycks vara en ond cirkel utan slut. Jag var så glad för den här lägenheten, så glad att äntligen få turen på min sida och kunna få ett hem igen. Och hur länge höll det då? Tre månader! Hann inte ens ha en inflyttningsfest innan det är dags att börja förbereda för utflyttning igen. Vart i självaste helvete ska jag ta vägen nu?
Är det inte dags för mig att växa upp snart och inse den bittra sanningen att man aldrig, aldrig ska lita på någon som har makten att vända hela ens tillvaro upp och ned genom ett enda telefonsamtal? Jag är verkligen inte smart, tvärtom är jag så in i helvete dum som tror gott om folk när alla i själva verket bara är ute efter sådant som gynnar dem själva. Det är väl egentligen inte konstigt med det, antar att man är programmerad att handla för sin egen vinning, det är väl kanske någon slags överlevnadsinstinkt. En överlevnadsinstinkt som jag antar att jag saknar. Har sagt det förut och säger det igen, det lönar sig verkligen inte att vara snäll. Alla andra beter sig som svin och det är ytterst svårt att försöka bete sig väl i en värld fylld av svinaktiga handlingar.
RÄDDA SIG DEN SOM RÄDDAS KAN!
Nej vad fan, jag lägger ner allt vad omtänksamhet heter här och nu, det verkar som om jag tvingas att göra det. Blåst på konfekten än en gång av någon jag verkligen trodde brydde sig om mig, men jag hade minst sagt fel. Är medveten om att man ibland måste handla själviskt för att rädda sitt eget skinn, men man kan välja att göra det på ett fult sätt eller på bästa möjliga. Även om man känner sig tvingad att göra saker fastän man vet att man sätter andra i skiten, så kan man försöka göra det bästa av situationen. Oavsett hur dåligt man mår själv tycker jag att det är en självklarhet att man gör sitt bästa för att minimera skadorna man orsakar andra, och det tycker inte jag att du har gjort. Ja Josse, om du läser detta, det är dig jag syftar på och jag är fruktansvärt besviken över att det blev som det blev, för jag hade hoppats att vårt samboskap skulle avslutats på ett mycket, mycket annorlunda sätt än såhär. Jag är inte arg, jag är dödligt besviken men jag önskar dig all lycka i framtiden, förhoppningsvis kommer någon av oss att ha sitt på det torra i alla fall, och det är ju trots allt alltid något.
En sak som åtminstone lyser upp denna pissiga dag/detta pissiga liv är i alla fall att LOK har återförenats! Denna gång under namnet Lillasyster. Det ska bli grymt skoj att se vad dem går för och förväntningarna är jävligt höga. Det blir Sticky på fredag om två veckor, fått en personlig inbjudan av sångaren, vilket jag lär skryta över en hel del de närmsta, ska vi säga tjugo åren i alla fall? Tina har redan nappat på att följa med och jag tänkte att jag skulle fråga Mathias också, kan bli grymt skoj. Får försöka förtränga att sist jag var på en LOK-spelning blev jag nedtrampad av gigantiska manliga hårdrockare och Sandra fick dra upp mig i håret. Jag saknar Sandra en smula faktiskt, även jag inte uppskattar äktenskapet mellan min far och hennes satmara till mor som förde oss samman.
Usch, var precis nere i rökrummet och stötte på två totala, otrevliga främlingar i flotta utstyrslar. Ingen här på kontoret går omkring med kostym eller dräkt en helt vanlig dag och alla på Fortum i Kungsbacka hälsar på varandra i rökrummet eller drar åtminstone på mun när någon kommer in och hejar glatt (denna någon är jag), kan ge mig fan på att det är folk som kommit ner från Stockholmskontoret. Även jag har mina bittra fördomar om 08:or och väljer därför att dra till med ett av alla vackra citat från Bert, den siste oskulden "Här vill vi inte veta av några stockholmsfasoner!".
Har diskuterat vad White trash står för några dagar nu med Erik, som vanligt är vi oense. Jag backar ju givetvis upp min samhällsklass in i döden, tillhör ju arbetarklassen, den pompigaste titeln man kan ge mig är lägre medelklass, och det är inget jag är ledsen över, utan tvärtom stolt. Erik maler på om rökskadade husvagnar, feta femtonåringar som är på smällen och, ett kulturellt intresse som inte stäcker sig längre än att studera AFV på teve och huvtröjor med varg-tryck på.
Är medveten om att dessa fenomen till människor existerar och kanske i allra högsta grad är White trash, men precis som att det finns överklassjävlar som inte kan hantera sin rikedom finns det dem som inte kan hantera sin fattigdom. Tro fan att det är lätt att halka in på fel spår när man inte har ett skit! Jag ser prostitution, missbruk och självförfallelse som ett rent misslyckande, men aldrig i HELVETE att jag skulle klandra någon för att dem tvingas till det (så länge man inte har barn då, där går faktiskt gränsen). Jag vet tamejfan hur det är att ha alla förutsättningar emot sig, jag vet hur det är att konkurrera i en värld där villkoren är helt jävla olika för alla. Jag tycker inte att det är det minsta konstigt om man hamnar snett i ett sådant läge, tycker tvärtom att det är konstigt om man INTE gör det.
Just därför får överklassen mig att vilja kräkas. Är medveten om att det finns massvis med folk som har pengar som beter sig väl och är precis lika jordnära som alla andra, men pengar har en hemsk tendens att sätta griller i huvudet på människor. Om jag någon gång skulle bli rik lovar och svär jag att aldrig skämma bort mina barn, givetvis vill man ge bästa möjliga till det käraste man har när man har möjligheten, men jag ska se till att mina barn alltid är medvetna om hur lyckligt lottade dem är och att dem aldrig ska ta någonting för givet. Framförallt att dem aldrig NÅGONSIN ska se ned på dem som inte haft samma tur i livet.
Tycker för övrigt att det är extremt mycket mer pinsamt att leva på pappas plånbok och sitta inne på Stureplan och spruta ner silikontuttar med champagne än att sära på benen för gubbsjuka femtioåringar för att ha råd att köpa mat. Alla snackar alltid om att man alltid har ett val i livet, men oftast har dem som säger det aldrig tvingats ta ett större beslut än huruvida dem ska välja Prada eller Chanel.
Ja, jag är bitter. Jag är avundsjuk, bitter och faktiskt även förolämpad. Det är klart att man önskar att man hade haft sådant som så många andra har, men samtidigt är jag övertygad om att det har gjort mig till en fan så mycket starkare människa. Så stolt wt är jag, oavsett om det betecknar att man är en lämplig kandidat för att medverka i Jerry Springer. Till er som tar illa upp av detta anti-överklass-tal väljer jag att citera Blood for Blood;
" If you're offended by this shit.... Well I´m fucking offended by the way I had to grow up. So who's really been slighted?".
Satan, tror att jag håller på att bli sjuk. Har lite ont i halsen och har nyst hela morgonen, 50 procent av gångerna helt oförberedd så jag har nyst rakt ner i polokragen, då blir det kladdigt och gott vill jag lova. Funderar på att klä in mig i post-itlappar som sedan kan fungera som en slags haklapp/skyddsanordning. Blir jag sjuk nu till helgen kommer jag först bli jävligt förbannad och sedan kommer jag att ignorera det. Här ska supas som aldrig förr gott folk, det vill jag lova.
Dagens låt är helt jävla genialisk, dock finns bara texten att hitta okomplett, så jag har tagit mig friheten att själv lägga till prat-partierna mellan verserna. Jävla USA som ska sätta censur på allt! Jag undrar förresten om det är någon av mina bloggläsare (ni har blivit många) som tar sig tid att läsa genom texterna, men jag hoppas fanimej det.
P.s Frosseriet har ej fungerat, måste nu använda innersta hålet i mitt enda skärp, helvete också. Har inte råd med såna här vikt-växlingar, har trots allt inte samma finansiella grund som Oprah Winfrey D.s
Jag är så jävla arg, så FRUKTANSVÄRT vansinnig! Den härliga ångesten är tillbaka och det med råge, även min satans huvudvärk har återvänt och fyller varje vaken sekund av svart dimma. Jag känner mig som en sån där gummigubbe som man pucklar på med boxhandskar, en sån där som studsar tillbaks igen varje gång man slår på den. Frågan är dock densamme, citerar Jurtjyrkogården; "Hur mycket fasa kan en människa uthärda och ändå behålla ett vaket, seende tillstånd? Ett tillfälligt gissel frambringar andra; ofta mer påtagliga gissel tills mörkret till slut tycks täcka allting". Jag är SÅ TRÖTT, förstår ni det alla människor där ute? Jag är så trött på att gång på gång möta nya motgångar i vad som tycks vara en ond cirkel utan slut. Jag var så glad för den här lägenheten, så glad att äntligen få turen på min sida och kunna få ett hem igen. Och hur länge höll det då? Tre månader! Hann inte ens ha en inflyttningsfest innan det är dags att börja förbereda för utflyttning igen. Vart i självaste helvete ska jag ta vägen nu?
Är det inte dags för mig att växa upp snart och inse den bittra sanningen att man aldrig, aldrig ska lita på någon som har makten att vända hela ens tillvaro upp och ned genom ett enda telefonsamtal? Jag är verkligen inte smart, tvärtom är jag så in i helvete dum som tror gott om folk när alla i själva verket bara är ute efter sådant som gynnar dem själva. Det är väl egentligen inte konstigt med det, antar att man är programmerad att handla för sin egen vinning, det är väl kanske någon slags överlevnadsinstinkt. En överlevnadsinstinkt som jag antar att jag saknar. Har sagt det förut och säger det igen, det lönar sig verkligen inte att vara snäll. Alla andra beter sig som svin och det är ytterst svårt att försöka bete sig väl i en värld fylld av svinaktiga handlingar.
RÄDDA SIG DEN SOM RÄDDAS KAN!
Nej vad fan, jag lägger ner allt vad omtänksamhet heter här och nu, det verkar som om jag tvingas att göra det. Blåst på konfekten än en gång av någon jag verkligen trodde brydde sig om mig, men jag hade minst sagt fel. Är medveten om att man ibland måste handla själviskt för att rädda sitt eget skinn, men man kan välja att göra det på ett fult sätt eller på bästa möjliga. Även om man känner sig tvingad att göra saker fastän man vet att man sätter andra i skiten, så kan man försöka göra det bästa av situationen. Oavsett hur dåligt man mår själv tycker jag att det är en självklarhet att man gör sitt bästa för att minimera skadorna man orsakar andra, och det tycker inte jag att du har gjort. Ja Josse, om du läser detta, det är dig jag syftar på och jag är fruktansvärt besviken över att det blev som det blev, för jag hade hoppats att vårt samboskap skulle avslutats på ett mycket, mycket annorlunda sätt än såhär. Jag är inte arg, jag är dödligt besviken men jag önskar dig all lycka i framtiden, förhoppningsvis kommer någon av oss att ha sitt på det torra i alla fall, och det är ju trots allt alltid något.
En sak som åtminstone lyser upp denna pissiga dag/detta pissiga liv är i alla fall att LOK har återförenats! Denna gång under namnet Lillasyster. Det ska bli grymt skoj att se vad dem går för och förväntningarna är jävligt höga. Det blir Sticky på fredag om två veckor, fått en personlig inbjudan av sångaren, vilket jag lär skryta över en hel del de närmsta, ska vi säga tjugo åren i alla fall? Tina har redan nappat på att följa med och jag tänkte att jag skulle fråga Mathias också, kan bli grymt skoj. Får försöka förtränga att sist jag var på en LOK-spelning blev jag nedtrampad av gigantiska manliga hårdrockare och Sandra fick dra upp mig i håret. Jag saknar Sandra en smula faktiskt, även jag inte uppskattar äktenskapet mellan min far och hennes satmara till mor som förde oss samman.
Usch, var precis nere i rökrummet och stötte på två totala, otrevliga främlingar i flotta utstyrslar. Ingen här på kontoret går omkring med kostym eller dräkt en helt vanlig dag och alla på Fortum i Kungsbacka hälsar på varandra i rökrummet eller drar åtminstone på mun när någon kommer in och hejar glatt (denna någon är jag), kan ge mig fan på att det är folk som kommit ner från Stockholmskontoret. Även jag har mina bittra fördomar om 08:or och väljer därför att dra till med ett av alla vackra citat från Bert, den siste oskulden "Här vill vi inte veta av några stockholmsfasoner!".
Har diskuterat vad White trash står för några dagar nu med Erik, som vanligt är vi oense. Jag backar ju givetvis upp min samhällsklass in i döden, tillhör ju arbetarklassen, den pompigaste titeln man kan ge mig är lägre medelklass, och det är inget jag är ledsen över, utan tvärtom stolt. Erik maler på om rökskadade husvagnar, feta femtonåringar som är på smällen och, ett kulturellt intresse som inte stäcker sig längre än att studera AFV på teve och huvtröjor med varg-tryck på.
Är medveten om att dessa fenomen till människor existerar och kanske i allra högsta grad är White trash, men precis som att det finns överklassjävlar som inte kan hantera sin rikedom finns det dem som inte kan hantera sin fattigdom. Tro fan att det är lätt att halka in på fel spår när man inte har ett skit! Jag ser prostitution, missbruk och självförfallelse som ett rent misslyckande, men aldrig i HELVETE att jag skulle klandra någon för att dem tvingas till det (så länge man inte har barn då, där går faktiskt gränsen). Jag vet tamejfan hur det är att ha alla förutsättningar emot sig, jag vet hur det är att konkurrera i en värld där villkoren är helt jävla olika för alla. Jag tycker inte att det är det minsta konstigt om man hamnar snett i ett sådant läge, tycker tvärtom att det är konstigt om man INTE gör det.
Just därför får överklassen mig att vilja kräkas. Är medveten om att det finns massvis med folk som har pengar som beter sig väl och är precis lika jordnära som alla andra, men pengar har en hemsk tendens att sätta griller i huvudet på människor. Om jag någon gång skulle bli rik lovar och svär jag att aldrig skämma bort mina barn, givetvis vill man ge bästa möjliga till det käraste man har när man har möjligheten, men jag ska se till att mina barn alltid är medvetna om hur lyckligt lottade dem är och att dem aldrig ska ta någonting för givet. Framförallt att dem aldrig NÅGONSIN ska se ned på dem som inte haft samma tur i livet.
Tycker för övrigt att det är extremt mycket mer pinsamt att leva på pappas plånbok och sitta inne på Stureplan och spruta ner silikontuttar med champagne än att sära på benen för gubbsjuka femtioåringar för att ha råd att köpa mat. Alla snackar alltid om att man alltid har ett val i livet, men oftast har dem som säger det aldrig tvingats ta ett större beslut än huruvida dem ska välja Prada eller Chanel.
Ja, jag är bitter. Jag är avundsjuk, bitter och faktiskt även förolämpad. Det är klart att man önskar att man hade haft sådant som så många andra har, men samtidigt är jag övertygad om att det har gjort mig till en fan så mycket starkare människa. Så stolt wt är jag, oavsett om det betecknar att man är en lämplig kandidat för att medverka i Jerry Springer. Till er som tar illa upp av detta anti-överklass-tal väljer jag att citera Blood for Blood;
" If you're offended by this shit.... Well I´m fucking offended by the way I had to grow up. So who's really been slighted?".
Satan, tror att jag håller på att bli sjuk. Har lite ont i halsen och har nyst hela morgonen, 50 procent av gångerna helt oförberedd så jag har nyst rakt ner i polokragen, då blir det kladdigt och gott vill jag lova. Funderar på att klä in mig i post-itlappar som sedan kan fungera som en slags haklapp/skyddsanordning. Blir jag sjuk nu till helgen kommer jag först bli jävligt förbannad och sedan kommer jag att ignorera det. Här ska supas som aldrig förr gott folk, det vill jag lova.
Dagens låt är helt jävla genialisk, dock finns bara texten att hitta okomplett, så jag har tagit mig friheten att själv lägga till prat-partierna mellan verserna. Jävla USA som ska sätta censur på allt! Jag undrar förresten om det är någon av mina bloggläsare (ni har blivit många) som tar sig tid att läsa genom texterna, men jag hoppas fanimej det.
"So Common, So Cheap"/ Blood for Blood.
(Sorry ladies but this one´s going out to all the guys out there that have been fucked by lying sluts... Check this out!)
Looking back at all the times we had, I wish I could tell ya' that they weren't all so bad.
But in the end we were just wasting our time,
Yeah I knew what you were but I was out of my mind.
Lost my mind...
I knew you were common when we started this thing,
So very common with you're everyday dreams.
But I was desperate for a heart of gold,
So I took a chance and I came in from the cold.
Life's so cold...
(Let me tell you a secret fellows, If she sucks great cock she´s a pro, and If she spread on the first date, she´s a ho)
I oughta' have my fucking head examined for screwing with a skank like you.
But it wasn't like I really felt for you, I was just cold and empty through and through...
I thought you were something but you proved me wrong.
Money is your only god, what a tired boring old song.
Just another coward out to sell your soul but it just goes to show that
Nothing in this world is forever.
And people are all the same.
And there's no such thing as love.
It left me choking like a candle in the cold hard rain.
(But there´s just one thing I never told you, you dumb, fucking fraud)
You were so common, you were so cheap,
Another coke snortin' slut from the barroom scene.
But brother, I was so empty, I was so blind,
I turned my back on the truth before my very eyes.
'cause sister, you could have been anybody.
You could have been anyone.
All I needed was anybody,
All I needed was anyone.
(Come on check this out, I was cold and empty and your body was warm)
(You could have been one of this fucking blow-up dolls for all I care, thanks for the fucking memories your fucking sap)
(Sorry ladies but this one´s going out to all the guys out there that have been fucked by lying sluts... Check this out!)
Looking back at all the times we had, I wish I could tell ya' that they weren't all so bad.
But in the end we were just wasting our time,
Yeah I knew what you were but I was out of my mind.
Lost my mind...
I knew you were common when we started this thing,
So very common with you're everyday dreams.
But I was desperate for a heart of gold,
So I took a chance and I came in from the cold.
Life's so cold...
(Let me tell you a secret fellows, If she sucks great cock she´s a pro, and If she spread on the first date, she´s a ho)
I oughta' have my fucking head examined for screwing with a skank like you.
But it wasn't like I really felt for you, I was just cold and empty through and through...
I thought you were something but you proved me wrong.
Money is your only god, what a tired boring old song.
Just another coward out to sell your soul but it just goes to show that
Nothing in this world is forever.
And people are all the same.
And there's no such thing as love.
It left me choking like a candle in the cold hard rain.
(But there´s just one thing I never told you, you dumb, fucking fraud)
You were so common, you were so cheap,
Another coke snortin' slut from the barroom scene.
But brother, I was so empty, I was so blind,
I turned my back on the truth before my very eyes.
'cause sister, you could have been anybody.
You could have been anyone.
All I needed was anybody,
All I needed was anyone.
(Come on check this out, I was cold and empty and your body was warm)
(You could have been one of this fucking blow-up dolls for all I care, thanks for the fucking memories your fucking sap)
P.s Frosseriet har ej fungerat, måste nu använda innersta hålet i mitt enda skärp, helvete också. Har inte råd med såna här vikt-växlingar, har trots allt inte samma finansiella grund som Oprah Winfrey D.s