Veckans blogg på Lunar:)

Vill verkligen passa på att tacka och att lyfta på hatten för alla fina små kommentarer jag fått för min simpla lilla blogg sista tiden. Finns väl troligtvis ingenting man kan vara så tacksam över att bli berömd för än sina egna tankar. Speciellt då man är en total maniac och att tankarna givetvis formas därefter.
Är verkligen jätte, jättelycklig över att jag fått tummen ur röven och börjat skriva på allvar igen. För att vara en totalt obegåvad däka som är rätt efterbliven vad gäller det mesta är det ett riktigt trumfkort att kunna stoltsera med att folk faktiskt tycker att det är givande att läsa det jag skriver. Får se upp så att jag inte får fullkomligt storhetsvansinne och blir alltför mallig bara... Har ju en tendens att låta smicker förblinda mig, fråga Mr Folkis om ni inte tror mig. Kan vara lika benhårt emot något som en biffig dörrvakt med armarna i kors men det räcker med ett "Pretty, please with sugar on top?" För att jag ska nicka hysteriskt och fnissande skutta omkring som lammet i Lambi-reklamerna. Fast det beror väl kanske snarare på att jag är lika svag för herrn i fråga som någon som fått lokalbedövning insprutat i knävecken. Gah! Vad många underliga liknelser det blev i ett och samma stycke, förlåt!

Idag är det fredag och det är jag glad över. Ska försöka bortse från att allt i själva verket är helt åt helvete och istället förtränga skiten. Denial, that´s something we like... Har gjort ett arbete om jagets försvarsmekanismer så jag slänger in lite fakta om detta för den som vill ha lite tips om hur man blir en fullblods-Sofia:
* Bortträngning: Man tränger bort minnen eller tankar som väcker ångest. Populär teknik hos mig, speciellt vid tanken på hemska fylleragg som sett ut som bilolyckor.
* Förnekelse: Man förnekar att det som känns ångestväckande verkligen skett.
" Nej, jag satt inte och rabblade upp alla svordomar jag kan på jugoslaviska för den bosniske taxichauffören inatt, jag åkte inte ens taxi, jag var nog inte ens på krogen".
* Reaktionsbildning: När känslor man har för någonting vänds till det motsatta för att slippa tänka på vad man egentligen känner. Välkänt fenomen under lekskolan när småpojkar biter tjejerna dem är kära i. Somliga pojkar fortsätter med detta även i vuxen ålder, inga namn nämnda...
* Rationalisering: Ett annat ord för bortförklarning. Väldigt effektivt då man intalar sig att man själv alltid har rätt medan resten av världen har fel. Alla vet ju att det är ni som är konstiga och jag som är normal.
* Projicering: Att föra över tankar och egenskaper man skäms över på någon annan. Ett klassiskt exempel var när skolans bystigaste, mest spacklade blondin stod och vrålade "BIMBO!" till min när jag var osminkad, iklädd collegetröja och luffarvantarna.
* Identifikation: Motsatsen till projicering, man för över andras tankar och egenskaper på sig själv.
* Förskjutning: När man tar ut känslor och aggressioner på något annat än det/den man är arg på. Fan förklara min galna attack på pussilakansetti (bara hemskt få människor vet vad det är) eller varför samtliga manliga bekanta jag har någonstans i sitt hem har en dörr eller vägg med ett hål efter spark i.
* Regression: Man väljer att förneka något genom att gå bakåt i utvecklingen. Detta fenomen kan man beskåda på de flesta ölhak där det finns medelålders kvinnor som springer omkring och åmar sig i magtröjor och tror att dem är sexton igen och att titsen fortfarande sitter i brösthöjd.
* Sublimering: När man väljer att använda sin aggressiva eller sexuella frustration som energi för något annat. Ofta är detta något kreativt, som att en konstnär står i timtal och målar helt hysteriskt om han fått dålig kritik. I mitt fall då jag är lat brukar denna energi användas till att sätta armen i rät vinkel för att kunna svepa snapsglasen.
* Kompensation: Man tröstar sig med att man har goda egenskaper som ersätter de sämre. Kan vara bra att ta till när man gjort bort sig för mannen i sitt liv/spytt ner sig själv/gråtit som ett barn offentligt eller dylikt att man i alla fall "var snygg i håret".
* Eskapism: Mitt mantra! Gammalt, hederligt dagdrömmeri. Dagdrömmeri som tar över ens egna, svarta tankar är det bästa av dagdrömmeri. Krävs visserligen en livlig fantasi, men om man väl besitter fantasins gåva är man orubblig, odödlig och lycklig. Och alla håller vi ju med om att den falska lyckan är bättre än ingen lycka alls.
Det var dagens psykologilektion. Tacka inte mig för all del; Thank YOU Freud!

Ska kolla om Mathias vill bässa med mig idag eller imorgon. har fått lite andra erbjudanden som verkligen lockar dem med, men jag behöver verkligen få mig ett snack med grabben.
Helt jävla enormt skönt att ha en riktigt bra killkompis, har ju mina väninnor som jag skulle ta ett skott för utan att tveka och som är guld värda men det är ruskigt bra att även ha en manlig vapenslagare att vända mig till. Inte bara det att han sitter inne med information och tankesätt man endast kan ha om man har en snopp, dessutom får man vara så rå och okänslig som man behöver ibland, men som egentligen inte passar sig för en dam. För att inte tala om hur nice det är att ha någon som inte heller tycker att det är en synd att öppna första bärsen före klockan 11 på morgonen.
Har kryssat i det där fåniga testet; "Kontakten med min kvinnliga och manliga sida" Min kvinnliga sida hade kontakt med 19 av 24 påståenden och min manliga med 21 av 24 påståenden. Vilken indirekt gör mig till en man, vilket jag ju faktiskt inte kan hålla med om. Även om jag kanske inte är någon flick-flicka i den bemärkelsen att jag plockar blommor eller lyssnar på Westlife så är jag alldeles för blödig för att liknas vid en man. Jag dricker som en karl, jag svär som en karl och mina armar är jävligt ludna (det sista svider att skriva men det bjuder jag på), men å andra sidan flyr jag kommunen om jag tror mig sett en spindel, jag bölar och nickar medhållande när jag tittar på Dr Phil och jag skulle kunna spendera en hel dag med att shoppa skor.

Hur som helst ska jag ta en liten paus från maniska skrivandet en stund och ägna mig åt arbetet. Jag har fått en ny titel här på Fortum nu, nu när jag bytt avdelning och jobbar på Distribution är jag inte längre handläggare utan beredare. BEREDARE, smaka på ordet gott folk. Rätt glassigt ändå. Det är lite underligt, ansvarar just nu för en hel del projekt och behandlar deras kostnadskalkyler, ett felklick och det kan gå åt självaste helvete men jag tycker fortfarande att den svåraste arbetsuppgiften är att lägga pappersark ordentligt i hålslagaren och sedan passa in hålen så att dem får plats i pärmarna. Min motorik är helt sjukt dålig, jag ska fråga mamma om dem tappade mig i golvet på BB, för det kan ta en kvart för mig att lyckas få alla hålen i en bunt med papper på exakt samma ställe, och då finns ju ändå en mått-grej i hålslagaren som visar vart man ska lägga dem. Ofattbart, helt jävla ofattbart. Ska nu ge mig på största utmaningen hittills, ska klippa ut mina kort till värderingsövningarna, ca åtta rutor på ett A4. Kommer att gå åt helvete, trots stödlinjer så nu stänger jag telefonen och loggar ut från MSN en stund.
(En kvart senare)
Herrejävlar vad fult det här blir! Ser ut som en tvååring gått loss med saxen. Blind apa alternativt enarmad man hade gjort det bättre. Kunde dessutom som vanligt inte hålla mig när jag skrev ner frågorna på datorn förut, var tvungen att trixa med grammatiken som vanligt, t.ex ändrade jag "Jag känner bra till mitt eget arbete och dess målsättningar" som det stod på papperet jag fick till "Jag känner till mitt eget arbete och dess målsättningar väl". Hoppas inte att den stackars snubben som gjorde dessa frågor tar illa upp eller något, men jag får klåda av dåligt språkbruk. Ska fortsätta nu, har fått kramp i handen allt darrhänt klippande och jag har inte ens klippt ut hälften än.
(En halvtimme senare igen)
Aj-aj-aj. Den här saxen är inte gjord för personer med fem fingrar tydligen. Väntar bara på att jag ska spilla ut colan över allt färdigt arbete, eller snora ner dem, lätt hänt när man sitter framåtböjd. Fan vill ju att det ska bli bra, Bosse (kontorets trevligaste man) kanske blir besviken annars.
(Tio minuter senare)
Nej, nu skiter jag i det här. Lika bra att klippa lite hej vilt för det blir lika jävla fult oavsett man anstränger sig eller ej.

Nu är jag förresten sur också, pratade just med Mathias. Mathias har SLUTAT DRICKA. Han ska tydligen börja träna, bla, bla, bla * håller för öronen och sjunger *. Kan inte se detta än som något annat än ett stort förräderi. Jag vill inte ha sunda, vältränade kompisar! Jag vill att dem ska vara småfeta och halvalkoholiserade som jag! Nej det här kan jag inte acceptera, hoppas att jag löser detta hemska dilemma innan kvällningen. Annars blir det väl till att krypa ihop i fosterställning och kela med en ölburk helt ensam idag och det vill vi ju inte vara med om. I morgon kanske jag ska leka med Mr Folkis, det kan ju alltid vara trevligt i alla fall.

Nej nu får det vara nog, orkar inte skriva mer nu, ska tycka synd om mig själv lite istället och studera mönstret på nya halsduken inhandlad för 15 kronor.
ETT, TVÅ, TREVLIG HELG! (Där fick jag minsann till det!)

"Full och dum"//Köttgrottorna.
"När han går på fest
är det alltid han som dricker mest
och med en kvarting under sin väst
vet han alltid bäst
Ger aldrig återbud
men han tafsar på varje brud
och han för en massa oljud
en bråkig gäst
Full och dum
han är full
han är dum
Han drar gamla skämt
och gör bort sig jämt
sedan slutar varje bal
i stor skandal
Han dricker sprit
han luktar sprit
han tänker sprit
han är kär i sprit
Han vaknar varje morgon
med en död sjö i munnen
och hjärnan indränkt i formalin
minnet sviktar...vad hände igår?
varför luktar det spyor i min garderob?
vad sa jag till chefen?
varför slog jag till värden?
var fan är min plånbok?
och västen och gylfen sitter ihop
det är lika bra att ta sig en grogg
in i dimma och smog"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback