Vi får se vem som ser ned på vem

Fy fan vad hemskt att långhelgen är över, buhu. Ska försöka mig på en snabbsammanfattning om dagarna som gått (nåja, åtminstone så snabbt som är möjligt för min del, det är ju inte direkt min starka sida att fatta mig kort).

I fredags var jag ju ute med Veronika. Det blev en sällan skådat lugn kväll. Gick först och åt syndigt god lasagne på Pasta+ och drack lite öl, travade sedan vidare till Bryggeriet och insåg rätt snabbt att vi var alltför nyktra för att vistas bland resten av besökarna som alla verkade ha druckit tequilashots hela kvällen så vi flydde därifrån och bestämde oss efter mycket om och men för att skita i att gå in någon annanstans och istället ta en öl på något café. Satt sedan på en helt tom uteservering vid Kopparmärras resten av kvällen och hade det mysigt och garvade åt alla fulla människor som raglade förbi eftersom vi själva var relativt nyktra för kanske första gången någonsin en fredagskväll inne i stan.
Åkte hem till Mikael på natten och somnade som en stock bredvid honom i sängen, mysigare kan man inte få det trots att jag inte lyckades putta in honom till väggen ens när jag tog spjärn med fötterna på golvet och knuffade allt vad jag kunde och sedan fick finna mig i att ligga på en skrämmande smal yttre del av sängen.
Var uppe i ottan som vanligt i lördags och gick och tittade på Mikaels nya lägenhet. Den är verkligen KANONFIN! Köket är grymt fräscht, golv och luckor nya överallt, balkongen är verkligen gigantiskt, det finns miljoner garderober och min personliga favorit då, duschen. Jättestor och med en käck skjutdörr så att man slipper allt vad duschdraperi och vatten på golvet heter.
Köpte nya skor i fredags, dem är härmed döpta till skorna från helvetet. Dum i huvudet som jag är premiäranvände jag dem när vi var ute på kvällen och efter en kvart eller något började jag stappla som Ringaren från Notredame. När jag vaknade på morgonen fick jag skåda resterna av vad som en gång kunde kallas mina fötter. Blåsor, sår och dessutom var dem svullna som två bisarra gummiankor. Fick låna ett par gympaskor av Mikael under den korta promenaden till lägenheten, det såg rätt kul ut vill jag lova, med blommig klänning och bara ben i gympaskor storlek 43, när jag egentligen har 38. Sedan skulle jag ju in till stan för den efterlängtade vaxningen av armarna och jag tjöt som en räv så fort jag tog på mig de djävulska nya skorna, och aldrig i helvete att jag springer runt inne i city med fem storlekar för stora kill-gympaskor. Min underbara, underbara Mikael ringde då efter en taxi åt mig för att jag skulle slippa den hemska promenaden ner till spårvagnen. Få gånger i mitt liv har jag väl varit så tacksam.
Vaxningen var inte behaglig, om man säger så. Det sved rätt rejält att bli av med mitt gorillakrull om man säger så, tjejen på salongen var jättetrevlig och duktig men jag kunde ändå inte låta bli att hata henne och vilja dunka hennes huvud mot dörrposten, för AJAJAJ. Det blev förbannat snyggt i alla fall och nu är jag len som en liten barnrumpa på armarna, som de flesta kvinnor ju faktiskt är, dock inte jag som verkar fått en alltför hög dos testosteron vid födseln.
Resten av helgen flöt på rätt händelselös, vi var med Mikaels föräldrar och kikade på lägenheten en gång till, på Valborg tog vi några bärs med en bekant men mestadels av tiden har vi legat i soffan och knarkat "American Dad"-avsnitt och ätit en massa onyttig, härlig mat. "American dad" är fan sjukt roligt, en väldigt underskattad serie måste jag säga. Den tyske guldfisken Claus och min personliga favorit utomjordingen Roger är helt underbara "Oh my god Francine, this pumpkinspies Francine, oh my god!".
Mikael är tamejfan guld alltså, han är fanimej GULD.

Förresten har jag ätit mina p-piller i nästan en vecka nu och hittills har jag inte råkat ut för några otäcka biverkningar, åtminstone inte vad jag märkt. Fick ett mindre raseriutbrott på morgonen härromdagen men det berodde nog snarare på att folk beter sig som sådana svin än på pillerna. Känns tryggt, känns bra. Hoppas att det fortsätter i samma fina spår.
Skönt att vara ansvarsfull och duktig, det var fanimej på tiden. Bebisar är det sötaste som finns och det ska bli förbannat skoj att bli mamma men jag vill ha min herre för mig själv en bra tag till innan jag ens tänker fundera i dem banorna.

Är lite besviken på er läsare att ni inte gjort testet jag skrev om i fredags, men jag märkte att länken jag lämnade var rätt kass så jag har hittat en ny länk här så nu MÅSTE ni göra testet, moahaha:).
http://www.humanmetrics.com (det är det översta) För att sedan läsa mer om din egen personlighetstyp är det bästa att googla efter den bokstavskombination du får.
Ska klistra in lite om min egen personlighetstyp som jag tycker stämmer in.
"INFP, The idealist"
INFPs do not like conflict, and go to great lengths to avoid it. If they must face it, they will always approach it from the perspective of their feelings. In conflict situations, INFPs place little importance on who is right and who is wrong. They focus on the way that the conflict makes them feel, and indeed don't really care whether or not they're right. They don't want to feel badly. This trait sometimes makes them appear irrational and illogical in conflict situations. On the other hand, INFPs make very good mediators, and are typically good at solving other people's conflicts, because they intuitively understand people's perspectives and feelings, and genuinely want to help them.
INFPs are flexible and laid-back, until one of their values is violated. In the face of their value system being threatened, INFPs can become aggressive defenders, fighting passionately for their cause. When an INFP has adopted a project or job which they're interested in, it usually becomes a "cause" for them. Although they are not detail-oriented individuals, they will cover every possible detail with determination and vigor when working for their "cause".
INFPs are usually talented writers. They may be awkard and uncomfortable with expressing themselves verbally, but have a wonderful ability to define and express what they're feeling on paper. INFPs also appear frequently in social service professions, such as counselling or teaching. They are at their best in situations where they're working towards the public good, and in which they don't need to use hard logic.
INFPs who function in their well-developed sides can accomplish great and wonderful things, which they will rarely give themselves credit for. Some of the great, humanistic catalysts in the world have been INFPs.
Most INFPs will exhibit the following strengths with regards to relationship issues:
? Warmly concerned and caring towards others
? Sensitive and perceptive about what others are feeling
? Loyal and committed - they want lifelong relationships
? Deep capacity for love and caring
? Driven to meet other's needs
? Strive for "win-win" situations
? Nurturing, supportive and encouraging
? Likely to recognize and appreciate other's need for space
? Able to express themselves well
? Flexible and diverse


Förresten lyckades jag med en liten hämnd nu i dagarna, vad det är och vem det gäller behåller jag för mig själv men fy fan vad skoj! Så utomordentligt, jävla rätt! Dagens låt får symbolisera detta, på sätt och vis.

"Du fattar ingenting"/Perkele.
Du har alltid fått det du pekat på, aldrig kämpat för någonting
Anser att man får skylla sig själv om man inga pengar har
Jag sliter som fan för mitt levebröd och du ser ner på mej
Men pengarna hjälper inte dej ett skit den dagen jag fått nog


Du är ett svin och du fattar ingenting
När vi står öga mot öga kan ej pengarna hjälpa dej
Du är ett as och du fattar ingenting
Så när jag knyter med näven så finns det ingen nåd


Du är ett svin och du fattar ingenting
När vi står öga mot öga kan ej pengarna hjälpa dej
Du är ett as och du fattar ingenting
Så när jag knyter med näven så finns det ingen nåd


Du är van att få allt serverat, aldrig ta i skiten själv
Du är full med spy och kommer alltid att va
Du gör mej fylld med hat
Det har aldrig handlat om avundsjuka utan handlat om såna som du
Vi får se vem som ser ner på vem när du har trynet i asfalten


Du är ett svin och du fattar ingenting
När vi står öga mot öga kan ej pengarna hjälpa dej
Du är ett as och du fattar ingenting
Så när jag knyter med näven så finns det ingen nåd


Du är ett svin.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback