A hundred times I´ll take you back

Fan vilken sjukt nice fejk-solbränna jag lyckats få! Jobbar man på kontor 8-17 varje dag är det rätt hopplöst att få någon färg, även om det råkar vara ökenhetta utomhus. Därmed får man fuska sig fram för att inte av misstag förväxlas med ett A4-papper när man står vid kopiatorn "Åh nej, det där var ju inte ett papper, det var ju Sofia Quick ansikte! Stoppa pressarna!"
Spray-tan är förstås ett mycket effektivt alternativ, men det är förbannat dyrt, man kan inte spraya på sig själv och dessutom försvinner det innan man hunnit blinka i stort sett. Dem säger ju att man får färg av att käka morötter också, men jag gillar inte att äta allt för hård mat (det är för ansträngande att tugga) och dessutom misstänker jag att man hade varit tvungen att vräka i sig 20 kilo om dagen eller nåt för att få minsta resultat. Så jag har kört på vanliga bodylotion som gradvis ska bygga upp en bränna ett tag nu och efter att ha kämpat på som fan med både Nivea och Dove har jag nu upptäckt att Natusan slår dem bägge med hästvägar, har bara använt den i två dagar nu och den är kanon!

Fejk-bränna i all ära, sedan är jag faktiskt rätt skeptisk mot det mesta som ska få en att se snyggare ut. Tack gud för att sminket uppfunnits men jag är jävligt sparsam med det också. När jag var yngre spökade jag ut mig som fan varje morgon, med brunkräm, läppglans, eyeliner, highlighter och mängder av ögonskugga (dessutom var den ofta gräsligt mörkblå) och det kanske jag hade fortsatt med än idag om det inte var för en kommentar som min far- tro det eller ej- kläckte; han sa helt enkelt "Soffan, om du sminkar dig så jävligt varje dag kommer du ju aldrig att kunna se extra fin ut". Inte trodde jag att mitt smink-mantra skulle komma från min skäggige far, men han har rätt och sedan dess använder jag bara puder och mascara och sån där käck lypsyl på tub på vardagar.
Jag skulle aldrig i livet göra någon skönhetsoperation. Skulle man bli brännskadad eller om brösten skulle förvandlas till taxöron efter några års amning är det såklart en annan sak men nu känns tanken helt bisarr. Fy vilken otäck känsla att trycka in två geleklumpar i brösten eller att spruta in fett från skinkan i läpparna.
Missförstå mig inte, jag tycker absolut att man ska få chansen att operera sig om man lider över sitt utseende, det är alltid lätt att sitta och verka klok och dissa silikon när man inte själv har en a-kupa eller en knöl på näsan som är stor som Götaland. Däremot tror jag att alldeles för många tar för lätt på det där, att operera sig som tonåring är ju rent vansinne, som fånet Natascha som la in silikon innan hon ens var arton år, fastän brösten växer åtminstone tills man är tjugo. Och läkare som opererar in implantat storlek DD på en tjej är 150 cm lång och väger ungefär lika mycket som två ärtor måste ju vara efterbliven.
Jag önskar att alla brudar som opererar sig gör det för sin egen skull men jag misstänker att det är långt från verkligheten. Oftast är det nog för att dra tills sig killar, vilket ju vi alla vill. Men det är skillnad på att sminka upp sig eller gå klädd i byxor så tighta att man får märken efter sömmarna (been there, done that, will be doing it tomorrow) än att låta en doktor sprätta upp en som en jävla fisk.
Jaja, nog med moralkärringsnack för idag, hehe.

Något som är sjukt jävla roligt är hur handikappade våra föräldrars generation är när det gäller ny teknik, allt ifrån datorer till mobiltelefoner. Måste återge lite roliga episoder när det gäller detta, den första väljer jag att inte avslöja vem det är, men det är en god väns far i alla fall som ska logga in på Nordeas hemsida och envisas med att göra det själv fastän han är helt clueless:
Fadern sätter sig först ner i datorstolen och sitter och blänger misstänksamt på bildskärmen en stund;
F: Jahaja. Hur kommer man in på det där Internet nu då?
Min vän: Hrm, ja du klickar på den lilla ikonen som heter Internet Explorer.
Fadern böjer sig sakta fram och trycker sedan bestämt en gång på ikonen.
F: Men det händer ju ingenting!
Min vän: Nej, du måste dubbelklicka.
Fadern ser då sjukt förvirrad ut och ruskar på huvudet.
Min vän: Klicka två gånger alltså.
Fadern klickar sedan lika bestämt en gång till, väntar några sekunder och klickar sedan igen.
F: Nej du, det funkar inte.
Min vän: Du måste klicka snabbt *suckar*.
Efter några försök lyckas till slut fadern öppna internet och startsidan kommer upp.
F: Men vad fan, det här är ju inte Nordea!
Min vän: Nej det är inte Nordea, man måste skriva in adressen först,
http://www.nordea.se.
Under grym koncentration börjar då hans far skriva in adressen med tungan i mungipan och trycker sedan enter.
F: Hörrudu, det händer ingenting här!
Min vän tittar på skärmen och meddelar att man måste markera adressfältet först, annars kommer ingenting att hända nu eller någonsin. Fadern lyckas till slut komma underfund med vad adressfältet är för något och faktiskt skriva in adressen med bara några mindre missförstånd angående att "man borde faktiskt säga dubbelve-dubbelve-dubbelve istället" för att man ska förstå att det inte är enkel-V som ska skrivas in. Nordeas hemsida ploppar sedan upp.
F: Oj! Du, ska jag trycka på "Privat" eller "Företag"?
Min vän: Ja du, jag vet inte... är du ett företag?
F: Hrm, nej det har du rätt i...
Besöket på Nordea fortsätter sedan relativt problemfritt till det dyker upp ett pop-upfönster och fadern ramlar nästan av stolen av chocken.
F: Vad fan är det här nu då? Virus, virus!
Min vän: Nej det är inget virus, stäng ner fönstret bara.
F: Vadå fönstret? Och hur då?
Min vän: Fönster är ett annat ord för ruta. I det högra hörnet finns ett litet kryss, klicka på det.
Min vän ser sedan till sin stora förskräckelse att istället för att stänga pop-upfönstret drar hans far istället muspekaren längst upp på skärmen och klickar ner Nordeasidan. Han blir då så trött att han går därifrån och fadern istället ropar på sin fru som tvingas stå och peka och guida honom genom samma procedur en gång till, för han vägrar låta någon annan göra det åt honom.
Det här är så jävla typiskt det möjligtvis kan bli, har ett annat exempel om min egen far (här kan jag nämna namn dessutom, eftersom det är min legitima rätt som dotter att förnedra mina föräldrar):
Pappa ringer mig en dag och är som vanligt fly förbannad över att tvingas uppdatera antivirus-programmet på datorn, varje gång det händer skulle man kunna tro att det är någon som tvingar honom till tortyr i ett irakiskt fängelse.
Pappa: Fan Soffan! Nu håller den där jävla Norton på att krångla igen, snart slänger jag ut den här jävla datorn åt helvete!
Jag: Vad är det nu då?
Det visar sig att uppdateringen på något sätt fastnat och står still och tydligen finns det inget "jävla kryss i hörnet att trycka på heller".
Jag: Okej, då får du väl trycka ctrl+alt+delete då.
Pappa: Va?
Jag: Det är tre knappar du kan trycka på så ska det komma upp en ruta där du kan avsluta Norton. Ser du ctrl-knappen? Den är längst ner till vänster.
Pappa: Hmm, nej det finns ingen sån knapp.
Jag: Jo det finns på alla datorer. Kolla längst ner till VÄNSTER.
Pappa: Hmm jaha vänster, ja där är den ja.
Jag: Bra. Nu trycker du på Alt-knappen, ser du den?
Pappa hittar alt-knappen förvånadsvärt snabbt.
Jag: Nu ska du bara trycka ner delete också.
Pappa: Huh?
Jag: En knapp till, den finns åt höger på tagentbordet.
Pappa: Det finns ingen jävla knapp som heter så.
Jag: Jo det finns det, den sitter i en ruta med fem andra knappar.
Pappa: Nej Soffan, jag har ingen sån knapp på den här datorn.
Jag: JO DET HAR DU, LETA NU ISTÄLLET.
Pappa: Är du säker på att den finns på alla datorer?
Jag: Ja det är jag säker på *suckar*.
Efter mycket om och men hittar han till slut den jävla knappen.
Pappa: Ja vad nu då?
Jag: Tryck ner alla knappar samtidigt, först ctrl, sen alt och sedan delete.
Pappa: Tre knappar samtidigt? Fan Soffan, då måste jag lägga ner telefonen.
Han lägger ner luren och jag kan riktigt höra hur mycket han koncentrerar sig för att lyckas med bedriften att trycka ner TRE knappar SAMTIDIGT.
Jag: Kom det upp en liten ruta nu?
Pappa: Ja.
Jag: Då klickar du på Norton och väljer avsluta aktivitet.
Pappa började då babbla om en massa konstiga saker som inte alls verkade ha med aktivitetshanteraren att göra, som jag tyckte att han borde fått upp på skärmen, så vi löste hela problemet genom att han helt enkelt drog ut sladden till sin dator.
Andra skrämmande grejer som jag och Veronika diskuterade igår är hur våra föräldrar envisas med att skriva in HELA namnet när dem söker på någon i telefonboken på mobilen eller att dem vägrar använda ordlistan när dem skriver SMS för att "dem tycker att det deras eget sätt fungerar bra!".

Idag har är jag klädd helt i vitt och rosa, har insett att jag måste ha ett par vita pumps. Antingen i lack med träklack eller också i skinn med snörning. Måste, måste, måste. Mamma sa att jag var "söt som en persika" och därför känner jag mig hemskt söt idag och ler sött till alla. Så idag blir det en söt liten låttext igen. En låttext som passar mig perfekt, som den kvinnan jag är som älskar för mycket. Älskar dig Mr Folkis.
Hejhej!
P.s Idag ska jag till bolaget och handla inför hela påskhelgen, har tänkt köpa endast tre liter vin, jag är fan gud D.s

"This old heart of mine (Is weak for you)"/Vonda Shepard.
Oh, this old heart of mine been broke a thousand times
Each time you break away, I feel you're gonna stay
Lonely nights that come, memories that flow
Bringing you back again, hurting me more and more


Maybe it's my mistake to show this love I feel inside
'Cause each day that passes by
You got me never knowing if I'm coming or going


But I, I love you
This old heart darling (darling) weeps for you
I love you, yes I do (yes I do), yeah


These old arms of mine miss having you around
Make these tears inside start falling down, well
Always with half a kiss you remind me of what I miss
So I try to control myself
Like I'm gonna start fainting
'Cause my heart stops beating


'Cause I, I love you
This old heart darling weeps for you (weeps for you)
I love you, yes I do (yes I do), yeah


Oh I try to hide my hurt inside
This old heart of mine always makes me cry
The way you treat me leaves me incomplete
You're in for the day, gone for the week, now
But if you leave me a hundred times
A hundred times I'll take you back
I'm yours whenever you want me
I'm not too proud to shout it
Tell the world about it


'Cause I, I love you
This old heart darling (darling) weeps for you
I love you
This old heart darling weeps for you (weeps for you)
I love you
This old heart darling (darling) weeps for you
I love you, yes I do (yes I do)
Yes I do

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback