Oh baby it´s a wild world!
Idag är dagen jag fasat för så länge och som jag fortfarande inte kan förstå är här. Min sockersöta lilla lillasyster fyller år idag och blir TONÅRING. Jag kan inte för mitt liv begripa att det var tretton år sen jag höll henne i famnen som nyfödd.
Det är ganska många år mellan oss, antar att det påverkar varför jag vill börja böla hysteriskt när jag tänker på att hon blivit så stor. Jag kunde inte vara en stoltare storasyster, hon är helt perfekt! Hon är vacker som en dag och har ett hjärta av guld. Dessutom har hon ett intellekt som slår mitt med hästvägar, jag slutar aldrig att häpnas över vilken imponerande vishet hon redan har. Och nu har hon blivit stor!
Min underbara lilla syster, mitt eget kött och blod. Vi delar samma gener, samma uppfostran och ingen kommer mitt hjärta att slå högre för!
Grattis på födelsedagen lilla Lajnus! Må dina tonår gå snabbt och smärtfritt. Kom ihåg att det finns ingenting som du inte kan uppnå, världen ligger öppen med alla slags möjligheter för en tjej som du. Låt ingen trycka ner dig och ge aldrig någonsin upp! Din storasyster finns ständigt vid din sida och jag skulle göra VAD SOM HELST för dig. Du är aldrig någonsin ensam.
JAG ÄLSKAR DIG FÖR ALLTID.
En syster är som en hjälpande hand, bunden till dig med eviga band.
Hon känner till varifrån du kom.
Hon ser vad du gör och hon bryr sig om.
En syster är någon som är dig lik.
Hennes närvaro gör din tillvaro rik.
Hon delar både dina sorger och skratt.
En syster är därför en oskattbar skatt.
Ser för övrigt ut som savannens konung i håret idag igen. Men det gör inget, jag är glad ändå för det är fredag idag. Får hoppas att ingen fågelfamilj hinner bygga bo i min kalufs på väg till bussen bara, men å andra sidan är det ju inte fel med lite sällskap.
Jag tror att kvällen blir ensam och alkoholfri. Tanken på en helt vit helg gör mig skräckslagen som det känns nu, men jag tycker att jag borde klara av en vit fredagskväll åtminstone. Om inte annat kommer min lever och det förbannade magsåret att tacka mig för det och dessutom får jag något att skryta om i måndagens blogg.
Dagens planer:
Ska för en gångs skull sluta i tid, klockan fyra. Jag jobbar över jämt, jämt, jämt så jag förtjänar att någon gång komma hem medan det fortfarande är ljust ute. Ska släpa med mig en rejäl packning med kläder och tre tunga påsar från bolaget, ser inte fram emot hemresan, det är en sak som är säker. Hur mycket jag än har att bära på ska jag dessutom alltid envisas med att ta en cigg på väg hem från tåget och lassar då över skrämmande vikter på min vänstra kroppshalva för att ha högerhanden fri. Detta brukar resultera i att jag haltar fram som en vänstervriden ringare från Notre Dame resten av dagen.
Väl hemma ska jag lassa av mig all vikt, byta skor (12 centimeter klackar tröttar ut även mig) och kila bort till Hemköp och köpa cola samt chips och dipp. Sedan ska gömma alkoholen så att jag slipper dräggla efter den hela kvällen och sen ska jag parkera mig i soffan. Tänker inte ens försöka tvinga mig själv att kolla på Let´s Dance. Försökt nu i sju veckor eller nåt att glo på den där jävla smörjan som tydligen ska kallas underhållning men det GÅR INTE. Jag kan tvinga mig genom konstiga kinesiska skräckfilmer som ingen människa i världen förstår sig på eller kolla på Bowling med pappa och låtsas att det är underhållande men att se den där fjantiga jävla Skärgårds-Wilma svänga runt i glittriga trikåer och vara Sveriges lilla jävla älskling trots att hon inte åstadkommit någonting de senaste tio, tolv åren är tamejfan omöjligt. Inte ens tanken på vår älskade Lasse Brandeby är med i samma program är till någon tröst.
Nej, jag ska kolla på Ally McBeal som vanligt, sen ska jag be Lina ta med sig Pulp Fiction som jag inte sett på år och dar. Love it! Hade det inte varit för Mr Folkis kunde jag tänka mig ett frieri till Quentin Tarantino. Han är för övrigt den i stort sett enda regissören jag någonsin lagt på minne, filmregissörer är för mig ungefär lika intressant som vem som har skrivit texten till låtarna i Melodifestivalen. Det finns inte en jävel som bryr sig, och det är alltid Tomas G:son eller Ingela "Pling" Forsman i alla fall.
Jag har drömt om bebisar nu i flera veckor. Undra om det är någon slags förberedelse/förvarning för vad som komma skall? Jag hoppas inte att jag sanndrömmer i alla fall för i en dröm glömde jag kvar min bebis (som för övrigt var inbakad i en tårta) i en portfölj i en tunnel.
Det är värst vad alla ska börja yngla av sig plötsligt, inte så många av dem jag umgås med men mer flyktiga bekanta. Besöker man Marks Kommun där jag gick i gymnasiet blir man nästan överraskad om tjejerna i min ålder inte går omkring med bebismage i vädret.
Jag har ju under flera år längtat efter barn och man ska inte sticka under stol med att en viss avundsjuka finns det såklart, men jag blir mest irriterad.
Till och med jag inser att det är fördelaktigt att vänta ett slag, både för sig själv och ungen. Hade jag blivit gravid nu hade jag troligtvis inte under några som helst omständigheter gjort abort utan blivit glad över beskedet. Jag går inte i skolan, jag har ett jobb och en hyfsat stabil ekonomi, jag känner mig redo för ansvaret. MEN, jag själv skulle aldrig planera ett barn just nu. Beror dels på att jag inte har en superstadig pojkvän givetvis men också för att det faktiskt inte är någon anledning att ha bråttom.
Jag är sjukt imponerad av unga mammor. Hade jag själv blivit med barn hade jag sett det som en tillgång snarare än en hinder som många gör. Att få barn innebär inte att livet tar slut, tvärtom att det berikar ens liv. Men en människa lever i Sverige i genomsnitt tills hon blir runt 80 år. De första tjugo åren anser jag vara ens egen tid som barn och då återstår 60 år av vuxenliv. Man har alltså sextio år på sig att föda och ta hand om barn, och om sanningen ska fram är det nog ganska nyttigt att ha ett par år för sig själv innan man övergår till att ta hand om någon annan.
Jag tycker inte att man ska se ekonomin som ett hinder för att skaffa barn. Givetvis ska man ju tänka sig för både en och två gånger innan man förökar sig om man knappt har pengar att leva på själv, men jag anser ändå att pengar inte är det väsentliga i en människas uppväxt. Det spelar ingen roll om man inte har råd att skämma bort sin avkomma med dyra prylar så länge man är beredd att skämma bort det med kärlek och sin tid istället. Jag är inte uppväxt i ett rikt hushåll, ändå hade jag det nog bättre än de flesta andra som litet barn, för jag fick tid och uppmärksamhet. En lycklig unge bryr sig inte om ifall det är senaste X-box eller en hög med klädnypor hon eller han leker med. Men samtidigt vill jag inte avsiktligt föda ett barn till världen om jag är medveten om att jag kommer få vända på varenda krona. Det går inte att köpa lycka men det underlättar att ge barnet en trygg och stabil tillvaro med en hyfsad ekonomi.
Dåliga föräldrar är det värsta jag vet. För några år sedan var jag besatt av tanken på att bli med barn för att få någon som behövde mig och som skulle älska mig oändligt. DET är inte rätt anledning att skaffa barn, man ska inte skaffa barn för att förverkliga sina egna drömmar, utan för att man är redo för att lägga ner hela sin själ i att förverkliga drömmarna åt sitt barn. Annars blir det lätt tokigt.
Hur som helst önskar jag alla blivande föräldrar all lycka och välgång. Förr eller senare kommer jag också kunna sitta och balansera tekoppar på magen och oavsett när den tiden kommer så kommer det att bli jävligt häftigt!
Jag tror att jag ska sätta upp en gnällig lapp inne på damernas, det är alltid nån helidiot som inte stänger av kranen. Lustigt att vara den yngsta på en arbetsplats men ändå den största gnällkärringen. Som när jag var sexton och satte upp en arg lapp i tvättstugan; "Det här är TREDJE gången någon tar min tvättid! Vi är alla vuxna människor så ta lite ansvar och skärp er! Hälsningar Sofia i 415A".
Nu ska jag avsluta dagens blogg, vill önska er trevlig helt allihop med en fin låt som jag först och främst tillägnar till den nya tonåringen, mini-TobiQ, min syster och stolthet!:
P.s Funderar på att ta av mig skon o slänga den i huvudet på idioten som inte kan lämna mig i fred på jobbet D.s
Det är ganska många år mellan oss, antar att det påverkar varför jag vill börja böla hysteriskt när jag tänker på att hon blivit så stor. Jag kunde inte vara en stoltare storasyster, hon är helt perfekt! Hon är vacker som en dag och har ett hjärta av guld. Dessutom har hon ett intellekt som slår mitt med hästvägar, jag slutar aldrig att häpnas över vilken imponerande vishet hon redan har. Och nu har hon blivit stor!
Min underbara lilla syster, mitt eget kött och blod. Vi delar samma gener, samma uppfostran och ingen kommer mitt hjärta att slå högre för!
Grattis på födelsedagen lilla Lajnus! Må dina tonår gå snabbt och smärtfritt. Kom ihåg att det finns ingenting som du inte kan uppnå, världen ligger öppen med alla slags möjligheter för en tjej som du. Låt ingen trycka ner dig och ge aldrig någonsin upp! Din storasyster finns ständigt vid din sida och jag skulle göra VAD SOM HELST för dig. Du är aldrig någonsin ensam.
JAG ÄLSKAR DIG FÖR ALLTID.
En syster är som en hjälpande hand, bunden till dig med eviga band.
Hon känner till varifrån du kom.
Hon ser vad du gör och hon bryr sig om.
En syster är någon som är dig lik.
Hennes närvaro gör din tillvaro rik.
Hon delar både dina sorger och skratt.
En syster är därför en oskattbar skatt.
Ser för övrigt ut som savannens konung i håret idag igen. Men det gör inget, jag är glad ändå för det är fredag idag. Får hoppas att ingen fågelfamilj hinner bygga bo i min kalufs på väg till bussen bara, men å andra sidan är det ju inte fel med lite sällskap.
Jag tror att kvällen blir ensam och alkoholfri. Tanken på en helt vit helg gör mig skräckslagen som det känns nu, men jag tycker att jag borde klara av en vit fredagskväll åtminstone. Om inte annat kommer min lever och det förbannade magsåret att tacka mig för det och dessutom får jag något att skryta om i måndagens blogg.
Dagens planer:
Ska för en gångs skull sluta i tid, klockan fyra. Jag jobbar över jämt, jämt, jämt så jag förtjänar att någon gång komma hem medan det fortfarande är ljust ute. Ska släpa med mig en rejäl packning med kläder och tre tunga påsar från bolaget, ser inte fram emot hemresan, det är en sak som är säker. Hur mycket jag än har att bära på ska jag dessutom alltid envisas med att ta en cigg på väg hem från tåget och lassar då över skrämmande vikter på min vänstra kroppshalva för att ha högerhanden fri. Detta brukar resultera i att jag haltar fram som en vänstervriden ringare från Notre Dame resten av dagen.
Väl hemma ska jag lassa av mig all vikt, byta skor (12 centimeter klackar tröttar ut även mig) och kila bort till Hemköp och köpa cola samt chips och dipp. Sedan ska gömma alkoholen så att jag slipper dräggla efter den hela kvällen och sen ska jag parkera mig i soffan. Tänker inte ens försöka tvinga mig själv att kolla på Let´s Dance. Försökt nu i sju veckor eller nåt att glo på den där jävla smörjan som tydligen ska kallas underhållning men det GÅR INTE. Jag kan tvinga mig genom konstiga kinesiska skräckfilmer som ingen människa i världen förstår sig på eller kolla på Bowling med pappa och låtsas att det är underhållande men att se den där fjantiga jävla Skärgårds-Wilma svänga runt i glittriga trikåer och vara Sveriges lilla jävla älskling trots att hon inte åstadkommit någonting de senaste tio, tolv åren är tamejfan omöjligt. Inte ens tanken på vår älskade Lasse Brandeby är med i samma program är till någon tröst.
Nej, jag ska kolla på Ally McBeal som vanligt, sen ska jag be Lina ta med sig Pulp Fiction som jag inte sett på år och dar. Love it! Hade det inte varit för Mr Folkis kunde jag tänka mig ett frieri till Quentin Tarantino. Han är för övrigt den i stort sett enda regissören jag någonsin lagt på minne, filmregissörer är för mig ungefär lika intressant som vem som har skrivit texten till låtarna i Melodifestivalen. Det finns inte en jävel som bryr sig, och det är alltid Tomas G:son eller Ingela "Pling" Forsman i alla fall.
Jag har drömt om bebisar nu i flera veckor. Undra om det är någon slags förberedelse/förvarning för vad som komma skall? Jag hoppas inte att jag sanndrömmer i alla fall för i en dröm glömde jag kvar min bebis (som för övrigt var inbakad i en tårta) i en portfölj i en tunnel.
Det är värst vad alla ska börja yngla av sig plötsligt, inte så många av dem jag umgås med men mer flyktiga bekanta. Besöker man Marks Kommun där jag gick i gymnasiet blir man nästan överraskad om tjejerna i min ålder inte går omkring med bebismage i vädret.
Jag har ju under flera år längtat efter barn och man ska inte sticka under stol med att en viss avundsjuka finns det såklart, men jag blir mest irriterad.
Till och med jag inser att det är fördelaktigt att vänta ett slag, både för sig själv och ungen. Hade jag blivit gravid nu hade jag troligtvis inte under några som helst omständigheter gjort abort utan blivit glad över beskedet. Jag går inte i skolan, jag har ett jobb och en hyfsat stabil ekonomi, jag känner mig redo för ansvaret. MEN, jag själv skulle aldrig planera ett barn just nu. Beror dels på att jag inte har en superstadig pojkvän givetvis men också för att det faktiskt inte är någon anledning att ha bråttom.
Jag är sjukt imponerad av unga mammor. Hade jag själv blivit med barn hade jag sett det som en tillgång snarare än en hinder som många gör. Att få barn innebär inte att livet tar slut, tvärtom att det berikar ens liv. Men en människa lever i Sverige i genomsnitt tills hon blir runt 80 år. De första tjugo åren anser jag vara ens egen tid som barn och då återstår 60 år av vuxenliv. Man har alltså sextio år på sig att föda och ta hand om barn, och om sanningen ska fram är det nog ganska nyttigt att ha ett par år för sig själv innan man övergår till att ta hand om någon annan.
Jag tycker inte att man ska se ekonomin som ett hinder för att skaffa barn. Givetvis ska man ju tänka sig för både en och två gånger innan man förökar sig om man knappt har pengar att leva på själv, men jag anser ändå att pengar inte är det väsentliga i en människas uppväxt. Det spelar ingen roll om man inte har råd att skämma bort sin avkomma med dyra prylar så länge man är beredd att skämma bort det med kärlek och sin tid istället. Jag är inte uppväxt i ett rikt hushåll, ändå hade jag det nog bättre än de flesta andra som litet barn, för jag fick tid och uppmärksamhet. En lycklig unge bryr sig inte om ifall det är senaste X-box eller en hög med klädnypor hon eller han leker med. Men samtidigt vill jag inte avsiktligt föda ett barn till världen om jag är medveten om att jag kommer få vända på varenda krona. Det går inte att köpa lycka men det underlättar att ge barnet en trygg och stabil tillvaro med en hyfsad ekonomi.
Dåliga föräldrar är det värsta jag vet. För några år sedan var jag besatt av tanken på att bli med barn för att få någon som behövde mig och som skulle älska mig oändligt. DET är inte rätt anledning att skaffa barn, man ska inte skaffa barn för att förverkliga sina egna drömmar, utan för att man är redo för att lägga ner hela sin själ i att förverkliga drömmarna åt sitt barn. Annars blir det lätt tokigt.
Hur som helst önskar jag alla blivande föräldrar all lycka och välgång. Förr eller senare kommer jag också kunna sitta och balansera tekoppar på magen och oavsett när den tiden kommer så kommer det att bli jävligt häftigt!
Jag tror att jag ska sätta upp en gnällig lapp inne på damernas, det är alltid nån helidiot som inte stänger av kranen. Lustigt att vara den yngsta på en arbetsplats men ändå den största gnällkärringen. Som när jag var sexton och satte upp en arg lapp i tvättstugan; "Det här är TREDJE gången någon tar min tvättid! Vi är alla vuxna människor så ta lite ansvar och skärp er! Hälsningar Sofia i 415A".
Nu ska jag avsluta dagens blogg, vill önska er trevlig helt allihop med en fin låt som jag först och främst tillägnar till den nya tonåringen, mini-TobiQ, min syster och stolthet!:
"Wild World"/Mr Big.
Now that I?ve lost everything to you
You say you wanna start something new
And it's breaking my heart you're leavin'
Baby, I'm grieving'
But if you wanna leave, take good care
Hope you have a lot of nice things to wear
But then, a lot of nice things turn bad out there
CHORUS
Oooh, baby, baby, it?s a wild world
It?s hard to get by just upon a smile
Oooh, baby, baby, it?s a wild world
I'll always remember you like a child, girl
You know, I've seen a lot of what the world can do
And it?s breakin' my heart in two
'Cause I never want to see you sad girl
Don't be a bad girl
But if you wanna leave, take good care
Hope you make a lot of nice friends out there
Just remember there?s a lot of bad and beware
CHORUS
Oooh, baby, baby, it?s a wild world
It?s hard to get by just upon a smile
Oooh, baby, baby, it?s a wild world
I'll always remember you like a child, girl
And baby I love you
But if you wanna leave, take good care
Hope you make a lot of nice friends out there
Just remember there?s a lot of bad and beware
Now that I?ve lost everything to you
You say you wanna start something new
And it's breaking my heart you're leavin'
Baby, I'm grieving'
But if you wanna leave, take good care
Hope you have a lot of nice things to wear
But then, a lot of nice things turn bad out there
CHORUS
Oooh, baby, baby, it?s a wild world
It?s hard to get by just upon a smile
Oooh, baby, baby, it?s a wild world
I'll always remember you like a child, girl
You know, I've seen a lot of what the world can do
And it?s breakin' my heart in two
'Cause I never want to see you sad girl
Don't be a bad girl
But if you wanna leave, take good care
Hope you make a lot of nice friends out there
Just remember there?s a lot of bad and beware
CHORUS
Oooh, baby, baby, it?s a wild world
It?s hard to get by just upon a smile
Oooh, baby, baby, it?s a wild world
I'll always remember you like a child, girl
And baby I love you
But if you wanna leave, take good care
Hope you make a lot of nice friends out there
Just remember there?s a lot of bad and beware
P.s Funderar på att ta av mig skon o slänga den i huvudet på idioten som inte kan lämna mig i fred på jobbet D.s
Kommentarer
Trackback