Aaaaaw!
Idag har varit en jobbig dag. Moa var trött tidigt i morse så jag började natta henne vid 9.30 ungefär. Gissa när Moa somnar? 15.20!!! Då hade jag försökt ALLT. Gungade, vyssjade, låg bredvid henne i sängen, killade henne på ryggen- you name it. Jag var så vansinnigt frustrerad att jag gnisslade tänder så våldsamt att metalltråden på insidan av mina tänder (efter tandställningen) lossnade i kanten, har inte orkat ringa tandregleringen än men ska göra det i morgon och få en uppskattning på hurpass katastof det är och ifall jag måste dit "akut". Skit också!
Hur som helst så somnade Moa inte utan tjöt som en räv och vägrade sova, så hon fick mat och vi gjorde sen ett nytt försök. Nej. Stoppade då ner henne i vagnen och gick en lååång promenad i vansinnigt tempo, måste sett helt skogstokig ut. Hon somnade inte. Testade då att stå och rulla vagnen på en bullig gräsmatta. Inget resultat.
Så hon fick sitta och leka med mig i gräset istället, totalt oberörd av sömnbristen. Vi väntade in Mikaels buss, gick hem och hon somnade till slut efter ännu mer mat. Brööööööl. Så idag vill jag säga upp mig som mor.
Dessutom har det börjat dyka upp mystiska skalbaggar här inne, vi har ALDRIG insekter här men nu har jag fångat 5-6 skalhelveten de sista månaderna, så jag misstänker att det är såna fanskap som äter kläder. Vad göra? Insekter på sommaren är väl inget ovanligt men det känns jävligt suspekt. Blä.
Men något som fick mig att smälta denna otäcka dag är den här bilden som jag hittade på facebook. Det är jag med det korta mörka håret och mina kära vänner Veronika och Tina bredvid. Vi är på sexårskalas hos Veronika allra minst!:
Hur som helst så somnade Moa inte utan tjöt som en räv och vägrade sova, så hon fick mat och vi gjorde sen ett nytt försök. Nej. Stoppade då ner henne i vagnen och gick en lååång promenad i vansinnigt tempo, måste sett helt skogstokig ut. Hon somnade inte. Testade då att stå och rulla vagnen på en bullig gräsmatta. Inget resultat.
Så hon fick sitta och leka med mig i gräset istället, totalt oberörd av sömnbristen. Vi väntade in Mikaels buss, gick hem och hon somnade till slut efter ännu mer mat. Brööööööl. Så idag vill jag säga upp mig som mor.
Dessutom har det börjat dyka upp mystiska skalbaggar här inne, vi har ALDRIG insekter här men nu har jag fångat 5-6 skalhelveten de sista månaderna, så jag misstänker att det är såna fanskap som äter kläder. Vad göra? Insekter på sommaren är väl inget ovanligt men det känns jävligt suspekt. Blä.
Men något som fick mig att smälta denna otäcka dag är den här bilden som jag hittade på facebook. Det är jag med det korta mörka håret och mina kära vänner Veronika och Tina bredvid. Vi är på sexårskalas hos Veronika allra minst!:
Kommentarer
Trackback
