tobiq

Jag mår piss.
Fick på bussen hem igår veta att vi var bjudna på fest nere i Frillesås och hann knappt hem förrän det var dags att åka igen, fick inte duschat och kände mig löjligt skabbig.
Jätteroligt att träffa massa gamla Frillesåsbor igen, kvällens joker var Skorpan som vi gick i samma klass med på högstadiet jag, Mikael och Mathias. Jag trodde inte mina öron när jag fick veta att han skulle komma, ingen av oss har sett skymten av honom på över fyra år nu. Kvällen var trevlig i vilket fall som helst, jag hann med de bägge Frillesåsmåstena, drick öl vid stranden (där det tyvärr var helt jävla iskallt) och äta en pizza på Mona Lisa. Gud vad jag saknar den gamla hålan, men samtidigt är det alltid väldigt skönt att komma därifrån efter en dag eller två.
Kvällen fick dock inget trevligt slut och tiden fram till klockan 6 på morgonen när jag äntligen somnade var en lång, jävla mardröm som jag helst inte vill ge mig in på eller ens tänka på. Det var dock skönt att vakna upp i sin egen säng och inte i Frillesås sju mil därifrån, trots att jag fick gå upp 9.30 för att hinna duscha och åtminstone komma till jobbet vid lunchtid.
Hr precis tryckt i mig en ost och skinkbaguette vilket gör att jag mår lite bättre, även om det är knappt.

Jag kan lika gärna vara ärlig och säga som det är att jag inte orkar skriva ner någon blogg idag, jag har fullt upp med att koncentrerar mig på att balansera mitt värkande, pulserande huvud. Får skriva mer i morgon istället då jag lämnat mitt KOMA-tillstånd.

Ingen kan förstå hur fruktansvärt ledsen och besviken jag känner mig idag. Trots att jag vet att alla vackra fasader och drömmar till slut alltid blir förstörda så gör det lika jävla ont ändå. Min lycka har fått sig en törn och min tillit är utan tvekan mosad.

R.I.P Santto som avlivas idag. Du är en förbannat fin hund och dina pip-ljud när du ska få gå ut och promenera är underbara. Jag kan fortfarande defintivt inte acceptera döden och speciellt inte när det drabbar en mina älskade hundar, men i hundhimlen kommer du aldrig mera att ha ont. R.I.P

"Seasons in the sun"/Terry Jacks
Goodbye to you, my trusted friend
We've known each other since we were nine or ten
Together we've climbed hills and trees
Learned of love and A B C's
Skinned our hearts and skinned our knees

Goodbye my friend it's hard to die
When all the birds are singing in the sky
Now that the spring is in the air
Pretty girls are everywhere
Think of me and I'll be there

We had joy we had fun
We had seasons in the sun
But the hills that we climbed
Were just seasons out of time

Goodbye Papa please pray for me
I was the black sheep of the family
You tried to teach me right from wrong
Too much wine and too much song
Wonder how I got along

Goodbye Papa, it's hard to die
When all the birds are singing in the sky
Now that the spring is in the air
Little children everywhere
When you see them I'll be there

We had joy we had fun
We had seasons in the sun
But the wine and the song
Like the seasons have all gone

We had joy we had fun
We had seasons in the sun
But the wine and the song
Like the seasons have all gone

Goodbye Michelle, my little one
You gave me love and helped me find the sun
And every time that I was down
You would always come around
And get my feet back on the ground

Goodbye Michelle, it's hard to die
When all the birds are singing in the sky
Now that the spring is in the air
With the flowers everywhere
I wish that we could both be there

We had joy we had fun
We had seasons in the sun
But the stars we could reach
Were just starfish on the beach

We had joy we had fun
We had seasons in the sun
But the stars we could reach
Were just starfish on the beach

We had joy we had fun
We had seasons in the sun
But the wine and the song
Like the seasons have all gone


We had joy we had fun
We had seasons in the sun
But the wine and the song
Like the seasons have all gone

All our lives we had had fun
We had seasons in the sun
But the hills that we climbed
Were just seasons out of time

(repeat last to fade)

Ah, fy fan vilken besvikelse till dag.
Internet ligger nere här just nu och sen jag kom i morse har ingenting fungerat, inte ens våra datorprogram som vi måste ha för att kunna jobba har funkat- dem har dock kommit igång nu men inte Internet vilket jag tycker är lite märkligt och jävligt störande! Tydligen är det någon helidiot som pillat med någon server borta i Örebro.
Vi ska inte åka och handla idag heller som jag hade ställt in mig på utan i morgon, fan också! Kylen är rätt öde hemma men framförallt passade det utmärkt med en liten utflykt idag eftersom att det är onsdag, i morgon behöver jag inte ha någonting att roa mig med eftersom att jag kan gotta mig med att "i morgon är det fredag" hela dagen. Jag hatar när jag inte får som jag vill! Något jag hatar ännu mer är att jag aldrig någonsin verkar få som jag vill. Kan inte alla bara stänga sina söta små munnar och hålla käften och göra som jag säger någon enda gång? Knappast troligt så det är lika bra att jag lägger ner det önsketänkandet.

Jag hatar min nya resväg till jobbet. På morgonen är i alla fall den förbannade bussen rätt tom men i går eftermiddag var det fullsmockat av otäckt folk. Förstår inte hur det är möjligt men jag har fyra killar placerade runt mitt säte och alla hade blonda backslick och likadana hörlurar. Det förvånar mig att dem inte hajade till när dem såg dem andra och tänkte "fan, där är ju jag!". Undra vad dem ens gör på bussen, dem borde väl ha röda sportbilar parkerade lite överallt? Nej nu är jag elak, ta det inte för seriöst. Hur som helst måste vägen varit väldig krokig eller luften väldigt dålig för när jag kommit halvvägs hem var jag på väg att hoppa av bussen av rädsla för att spy som ett lamm. Jag var tvungen att sluta läsa som jag aldrig har några problem med och till och med stänga av MP3:n.
Usch jag har verkligen blivit avskräckt av att åka buss sedan bussresan till och från Kroatien förra sommaren, jag får smärre panik om jag måste sitta där i mer än en halvtimme, men jag hoppas att jag kan ta mig samman för bussen stannar faktiskt jättenära torget där vi bor så jag kommer hem tidigare än vanligt.

BUSSRESAN FRÅN HELVETET:
Jag älskar Kroatien och själva semestern var trevlig men bussresan dit var det jävligaste...
Var hemskt nöjd med det billiga biljettpriset så jag var föga medveten om hur jobbigt det skulle bli, Veronika körde oss till Ullevi mitt i natten där vi skulle hoppa på turistbussen (totalt orelevant egentligen men när hon skulle åka när hon släppt av råkade hon köra in i en fil i motsatt riktning en lång stund innan hon märkte nåt, hehe).
Först tyckte jag att det var rätt pinsamt att stå där i träningoverall och gympaskor eftersom alla andra som skulle åka med dök upp i vanliga kläder, speciellt hatisk var jag mot nåt slags jävla supermodellpar som båda hade löjligt tighta jeans och såg allmänt fräscha ut. Dock tackar jag min lyckliga stjärna för att jag var klädd som jag var senare.
Resan ner till Helsingborg och Malmö var rätt glassig, bussen var knappt halvfull så vi bredde ut oss ordentligt och sträckte på benen. Dessvärre hoppade det på typ tusen jävla malmöbor och bussen blev löjligt trång. Sedan åkte vi bron över till Danmark och tog båten över till Tyskland. Då hade det blivit ljust ute och det var rätt gött på däck, men när vi skulle gå av gick vi fel och hittade inte vår buss nere på bildäck vilket resulterade i hjärtstillestånd från min sida.
Jag hatar Tyskland, jag HATAR det verkligen. Det tar liksom aldrig någonsin slut, man kan åka och åka och åka på Autobahn i evigheter men man är alltid fortfarande i Tyskland när man tittar ut genom fönstret. Vi gjorde ett stopp med bussen på hela dagen då vi stannade och åt på en löjligt dyr restaurang där man inte kunde beställa en hel måltid utan var tvungen att betala si och så mkt för köttet, si och så mkt för potatisen och si och så mkt för salladen.
Det värsta med allihop var toaletten på bussen. Jag satt och höll mig hela dagen givetvis, skulle inte gå på en sådan toalett för allt smör i småland men vilken jävla STANK! Inte ens om man lägger ihop lukten från alla pissoarer och bajamajor man någonsin känt lukten av var busstoan något liknande, varenda gång någon stängde eller öppnade dörren (vilket tamejfan var KONSTANT) höll jag en spypåse beredd för det var helt omöjligt att andas in den lukten utan att magen vände sig. Hela bussen klagade och satt och höll för näsan så på kvällen enades chaufförerna (som för övrigt inte pratade ett ord svenska) om att stänga toan och hälla i klorin för att få bort lukten.
Trevligt tyckte jag, men då hade ingen väntat sig att det gapiga ungdomsgänget längst bak skulle få den smarta ideén att knäcka några bärs. Det dröjde inte många minuter förrän allihop givetvis var galet kissenödiga men chauffören vägrade stanna och toaletten gick inte att använda eftersom den höll på att renas eller vad det var. Resultat: Killarna pissade i sina ölflaskor och en tjej var så pissenödig att hon fick panik och började tjuta som ett spädbarn, men dem vägrade ändå stanna. Den stackars bruden fick sitta där och lipa i nästan en timme innan hon fick springa av och pissa vid vägkanten, sedan stannade vi inte en enda gång på arton timmar förutom en rökpaus på två minuter som givetvis var när jag äntligen hade somnat.

Jag fruktade hemresan de tre veckor vi var där nere och jajjemen, den blev ännu värre.
Först och främst fick vi vänta på busstationen i Zadar i två timmar innan bussen kom eftersom att den var försenad och airconditionen på bussen var sönder vilket var mindre trevligt med den fyrtiogradiga värmen i skuggan som var utanför.
Bakom mig satt en skånsk, grining jävla brud som bara malde på med sin jävla stämma hela tiden och sparkade på mitt säte (samt tog min gardin hela tiden dagen efter). Gud vad jag hatade den människan, må hon brinna i helvetet.
Innan vi kommit ur Kroatien blev det ett galet åskoväder och vi satt fast i en bilkö i tre timmar i en tunnel vilket gjorde mig väldigt nervös med min cellskräck och allt. Vid gränsen till Slovenien blev vi stoppade och bussen genomsökt vilket tog en evighet och vid gränsen till Österrike blev vi stoppade IGEN och var tvugna att gå ur den förbannade bussen och in i en tullhus medan dem gick igenom varenda jävla väska på jakt efter något mystiskt paket som visade sig innehålla rökt skinka.
När det äntligen blivit morgon fick jag en obehaglig överraskning, mensvärken slog till som en blixt och där satt jag utan varken värktabletter eller någon möjlighet att stoppa in en tampong. Så jag fick vackert sitta där i sju timmar och känna blodet rinna ut i trosorna och fy fan vad ont jag hade, aldrig någonsin har jag haft sådan mensvärk förut. När vi stannade för dagens middag (på samma jävla restaurang...) kunde jag inte äta någonting utan satt utanför på en sten och spottade galla istället, tro mig när jag säger att jag aldrig sett och känt mig så skabbig i hela mitt liv.
På kvällen stannade vi faktiskt till igen och jag klarade av att gå ut efter att till sist ha hittat en halv, dammig ibumetin i botten i väskan. Var på lite bättre humör när vi fortsatte köra igen, vi var vid Hamburg eller något liknande som åtminstone visade att vi var på god väg i alla fall. Jag drog igen gardinen på fönstret och lusläste nån jävla tidning som jag redan hade läst. Efter tre timmar kikade jag förväntansfullt ut genom fönstret igen för att mötas av synen av samma jävla bensinmack som vi stannat vid tre timmar tidigare. Det visade sig att någon jävla, förbannad skitunge glömt kvar sin ryggsäck när vi stannat och vi hade åkt tillbaka hela vägen för att hämta den. Jag hade suttit och grinat hela dagen på grund av mensvärken bland alla människor och nu började jag grina igen.
När vi äntligen kom på båten till Danmark var jag så slut att jag bara satt på ölflaket vi köpt på golvet och stirrade och när jag såg Sverige ville jag nästan dö av lycka. Hem kom vi till slut, även om vi var åtta timmar försenade.
Aldrig, aldrig i hela mitt liv kommer jag att åka buss så långt någonstans igen, inte ens om jag så fick betalt.

Det blev ett lite konstigt inlägg idag, men det får gå. Slänger in två kapitel till av mitt lilla hopkok också, jag har en spännande vändning i hela historien som kommer snart, ni kan säkert gissa er till vad men gör inte det för då blir det inte lika roligt för mig att låtsas som om det kommer som en överraskning:D. Men först bjuder jag på Jävlar Anammas credo, har du aldrig lyssnat på dem är det dags att du börjar, i synnerhet om du bor i Göteborg.
Tack hej.

"Jävlar Anammas credo (Fulla, fattiga och feta)"/Jävlar Anamma
Här är Jävlaranamma ifrån Götet
Lite packade och lite bakom flötet
Förr om åren stod vi spänstiga uppå kravallstaket
Tänk att Tom en gång har vart en brudmagnet
Vi partajade tills någon slängde ut oss
Nuförtiden känns det mera "kom och skjut oss"
Då vi minns vår sköna ungdom där vi var så mycket mer
Känns det ännu mera bittert när vi ser

Att vi är fulla och fattiga och feta
Och har krökat bort varenda gagepeseta
Har man inte slått igenom när man har fullt trettiofem
Är det full och fet och fattig man går hem

För ett tag sen bjöd vi flådigt på La Scala
Nuförtiden ses vi på det sociala
På den gamla goda tiden blev vi plockade till jobb
Nuförtiden blir man plockad på en LOB
Det stod lika mycket folk kring oss som Sator
Nuförtiden är det mera Ulan Bator
Vi var "överlägsna gänget" och vi höll publiken kort
Men den lilla chans vi fick den söp vi bort

Nu är vi fulla och fattiga och feta
Och har efterfest med kompisar till Geta
Har man inte slått igenom när man har fyllt trettiofem
Är det full och fet och fattig man går hem

---

Kapitel 7
Bortglömd

Bebisen växer så det knakar nu enligt tillväxtberäkningarna, vilket är galet spännande men nu börjar jag tröttna lite på att vara gravid ändå, känner mig mer som ett förvaringskärl än en vanlig människa stundvis.
Alla släktingar är eld och lågor över graviditeten, vilket jag självklart välkomnar (kan vara bra att ställa in sig lite nu i förtid inför eventuell barnpassning i framtiden) men det känns lite småtrist när mamma ringer, eller svärmor för den delen som är ännu värre, och alla bara frågar om hur det går med magen och när vi sedan lägger på inser jag att vi haft ett telefonsamtal på en halvtimme utan att nämna MIG på hela tiden. Lite barnsligt får man ju erkänna, men istället för att hälsas med "Hur mår mammas lilla stumpa idag då?" så påbörjas varje samtal med "Hur mår mitt lilla barnbarn, något nytt?". Vilket jävla hycklande, Niklas mamma har varit måttligt imponerad av mig under hela vårt förhållande och har sett mig mer som ett nödvändigt ont än en älska sonhustru men nu är vi plötsligt bästa kompisar. Dessutom kallar hon bebisen för "LillNiklas" vilket får mig att må illa.

Niklas är för övrigt värst av allihop. Han tvingar mig att äta en "allsidig" kost med en massa fiberrikt bröd och annat otäckt, och sedan blänger han elakt som om jag var någon slags barnmisshandlare om jag någon enstaka gång tar ett glas Cola (egentligen händer det ganska ofta, brukar passa på när han inte är hemma...)
När han kommer hem och jag möter upp honom i dörren för att pussad på som vanligt så smiter han ifrån mina plutande läppar och sjunker ner på knä framför magen istället. Det är faktiskt inte speciellt roligt när man gjort sig fin och för en gångs skull försöker se lite småporrig ut och han bara ska ner och prata bebisspråk med min fortfarande lika platta mage.
Sexlivet har äntligen kommit igång igen tack och lov! Niklas trodde - som alla andra män om jag förstått det rätt- att han på något sätt skulle typ sticka bebisen i ögat medan han juckade och trots att jag sa till honom att det var trevligt att han hade ett så gott självförtroende så finns det ingen möjlighet att han ska nå upp till bebisen med sina tillgångar, och dessutom är det stängt vilket ju är tur så att inte ungen plötsligt trillar ut på mattan liksom.
Som väntat kunde jag lika gärna pratat med en vägg, han trodde inte på mig förrän jag visat honom sjuhundra artiklar om ämnet, ringt till BVC och efter att han pratat med sin storebror som är stolt trebarnspappa. När han äntligen gått med på att ha lite sex blev han nervös för att det skulle vara lite "pedofilaktigt" att sätta på mig eftersom att det ju faktiskt var ett barn i närheten och allt. Men då hotade jag honom med att rymma därifrån med någon kille med normal sexdrift och sedan dess har han bitit ihop, även om det fortfarande går väldig, väldigt långsamt och han knappt sticker in en tredjedel. Brukar medvetet jucka tillbaks allt vad jag kan och då tittar han elakt på mig och man kan riktigt se hur han funderar på hur det ska gå för vårt stackars barn med en sådan ond, sextokig mor.



Kapitel 8
Nu h'änder det grejer!

Eftersom att jag var så trög när det gällde att upptäcka graviditeten fick jag ingen tid för inskrivning på MVC förrän nu, det var tydligen ruskigt tight med tider eftersom det är någon slags babyboom i år.

Hur som helst så fick jag gå dit ensam vilket jag surade över - Niklas nästan grinade när han fick reda på att han var tvungen att resa iväg med jobbet idag men jag såg ändå till att visa mitt missnöje vilket resulterade i en stor bukett blommor och ryggmassage genom ett helt avsnitt av Greys Anatomy.
Tro det eller ej men nu kan man faktiskt se magen! Jag hade nästan ledsnat på att försöka leta upp gömda vinklar där man kanske kunde se den men vips så är den plötsligt här. Dock är det ingen sån där fin, rund putmage utan med en knöl. Svårt att beskriva men den ser kantig ut helt enkelt. Men jesus vad jag älskar den! Om Niklas var jobbig förut med bebispjoskandet så är han tio gånger värre nu, vi har i stort sett slutat kommunicera i huvudhöjd och han spenderar nästan mer tid med att prata med min knölmage än med mig. Borde ju inte klaga med tanke på hur många oengagerade pappor det finns där ute men jag kan inte riktigt låta bli. Kanske borde vi mura in mig i väggen eller något och behålla ett hål för magen som alla kunde gå och jollra och prata med, skulle knappast göra någon större skillnad.

Hur som helst gick jag ensam till MVC med min mage idag. Där räknade barnmorskan ut att jag inte alls är i vecka 15 som jag trott utan snart i vecka 17! Ännu en tabbe från min sida, men hon tröstade mig med att dem flesta brukar räkna lite fel (även om det brukar vara åt andra hållet...).
Sedan blev jag utfrågad om min och Niklas sjukdomshistoria vilket var pinsamt eftersom jag inte har den blekaste aning om vilka diverse sjukdomar han har i sin släkt. Sedan var det en massa prover och blodtryckstest fram och tillbaka och vägning. Tydligen hade jag gått ner i vikt istället för upp som man borde, barnmorskan påpekade att det kanske var överraskande vilket det inte alls var, med tanke på all öl och läsk som jag inte dricker länge borde jag förlorade halva kroppsvikten tycker man.
Nu till det verkligt intressanta. Tjejen som hade tiden efter mig hade ringt och avbokat så barnmorskan (med ett namn jag inte alls minst, vilket kommer reta gallfeber på svärmor) frågade om jag ville göra mitt ultraljud på en gång, jag hade ju trots allt gått nästan 17 veckor redan. Blev lite tveksam först för det kändes elakt att göra ultraljudet när inte Niklas var med, men nyfikenheten tog överhanden så jag kunde inte låta bli.

Jag fick den där gelén som man sett på teve smetad på magen, det kändes lite fånigt eftersom min lilla knöl inte alls liknar dem där jättebadbollarna man brukar se men för övrigt såg det seriöst ut med den där datamusliknande saken i alla fall.
I magen var det ett jävla liv om man får uttrycka sig så. Det var ett sånt sprattel med armar och ben överallt så jag tror inte ens att barnmorskan hann med att tyda vilka delar som var vad för hon ursäktade sig med att hon var lite trött sådär innan lunch men allt såg tydligen bra ut förutom att hjärtljuden lät väldigt snabbt. Jag blev genast förskräckt även om jag självklart blev glad att det lilla hjärtat tickade på. Moderkakan såg normal ut fast tydligen var den ganska stor, vilket skulle vara ett bra tecken. Gud jag måste se till att plugga på om detta...
Min trötta, ofokuserade barnmorska sa att jag skulle komma tillbaka redan nästa vecka för en till koll på grund av dem häftiga hjärtljuden. Så jag tackade nej både till att få med mig en bild eller att be henne kolla könet, det tog emot men jag tyckte faktiskt att Niklas borde få vara med om det.

Jag skuttade hem på små moln med ett löjligt leende, att se det där sprattlandet på skärmen trots att jag inte hade den blekaste vad som var vad måste ha varit en av mitt livs häftigaste upplevelser. Jag hade inte ens tänkt tanken på missfall men när jag väl hörde det där tickandet från hjärtat så insåg jag att tack snälle gud för att den lever, på väldigt kort tid har den här bebisen blivit en så stor del av mig. Allt som kändes viktigt förut har plötsligt bleknat bort i betydelse mot vad som väntar oss om några månader.
Oj vad jag längtar till Niklas kommer hem så att han kan sätta igång med sitt vanliga joller till magen, kanske ska jag till och med låta honom plocka fram den där fåniga mjukiskycklingen han mamma köpt ("för att bebisen ska veta att jag finns där även om jag inte kan prata med magen varje dag" som hon uttryckte det) och låta honom vifta med den framför magen utan att ta den från honom och slå honom i huvudet med den.
Mamma Isabell och pappa Niklas, det klingar fint tycker jag!

Först och främst det viktigaste just nu: Vila i frid IngaBritt Hartelius, jag är helt övertygad om att du har det bra där du är och du vakar över dottern din hela tiden. Att en sån underbar människa ska tas ifrån oss så tidigt är och förblir en gåta.
Jag tänker på dig Emelie, älskar dig högt!

Nu sitter man här igen efter en väldigt trevlig ledig dag. Var uppe tidigt igår och städade frenetiskt eftersom att mamma skulle komma och hämta mig- dock visade det sig sedan att vi hade bråttom och Mamma och Lars hann inte komma med upp och titta på lägenheten vilket betydde att jag städat som om det gällde livet helt i onödan. Blä.
Sedan kikade vi i alla fall på lillaysters fotbollsmatch vilket var spännande, tyvärr förlorade dem. Lina var hur som helst givetvis lysande och jag var stolt som en tupp. Insåg att vi rör oss på väldigt liknande sätt vilket var underhållande. Man skäms lite när man inser att man hatar det andra laget mest av alla på plan fastän man inte ens är med och spelar, jag skulle aldrig i livet klara av att gå och skaka hand med asen som just besegrat en och se deras belåtna flin. Var med och spelade en match innan jag la ner handbollen och jag vägrade skaka hand efteråt, jävla förnedringstortyr.
Sedan var jag en sväng och handlade lite mat och resten av dagen blev behaglig. Gick med på att titta på en actionfilm med Mel Gibson igår på teve och den var faktiskt helt okej, mkt tack vare att stentuffa Lucy Liu var med.

Oj vad jag är arbetsam idag, det är redan lunch och det enda jag lyckats åstadkomma är att virra runt och kikat på kameror inne på pricerunner, men jag vill verkligen ha en! Har hittat en nu som jag tror är jäkligt bra, den kostar bara typ 1200 kr med frakt och då har den ändå 32 MB minne och 7,2 pixlar (säger mig inte ett skit visserligen) och bäst av allt- ett uppladdningsbart batteri! Fan heller att jag ska springa och köpa batterier hela tiden som tar slut efter en liten stund.

Mitt försök att bli en elak Sofia har hittills inte funkat speciellt bra. Idag stod jag i hissen på väg till jobbet och precis, precis när jag skulle öppna dörren och gå ur på bottenvåningen så är det en dumjävel som trycker på hissen så jag får åka upp igen fastän jag hade bråttom som fan, ända upp till sjunde våningen. Jag nickade trevligt åt gubbfan som hoppade in men jag försökte i alla fall inte småprata trots pinsam tystnad på väg ner igen och det är ju ett litet steg i alla fall. Fast nu tror jag ju dock inte att gubben VISSTE att jag var på väg ut när han tryckte efter hissen utan att det beror mer på att jag stannade lite för länge och fixade skärpet på min jacka innan jag klev ur. Men ändå.
Hur som helst går det inte för sig att fortsätta med mina nördrutiner. Jag måste sluta grina och VARA ARG istället! I går grät jag som en liten flicka för att inte mamma kom och hämtade mig så jag skulle missa Linas fotbollsmatch och inte kunna ge mamma sin födelsedagspresent.
Så funkar det ju inte, hur ska man någonsin kunna ha en konflikt med någon om man lipar istället för att gråta? Jag måste träna upp mig inför min oundvikliga skilsmässa i framtiden- det ligger en förbannelse över vår släkt sedan urminnes tider som gör att alla skiljer sig. Det är inte en käft som förblivit gift så långt bak i tiden man kan komma på släkttavlan. Dock förökar vi oss som kaniner istället, så många är det. Jag har exempelvis 3 mostrar, 19 kusiner och 3 kusinbarn än så länge. Min yngsta moster som just fyllt trettio fick sitt SJUNDE barn förra veckan, grattis och välkommen till den lilla Markus får man väl säga förresten (lycka till med fem storasystrar...). Det tråkiga med att min släkt ser till att hålla uppe födselsiffrorna i Sverige är att alla söta namn liksom tar slut, det är dags att skynda på om man inte vill tvingas döpa sitt barn till Ursula eller Helmer.
Nu gled jag i från ämnet som vanligt, men jag ska bli elak av mig i alla fall, åtminstone bevisa att jag kan snäsa till när det behövs (Mikael tror inte på att jag kan vara elak, vilket ger mig ännu mer lust att faktiskt vara det).

DAGENS VILL HA: En kamera! Gud vad vi ska ha det trevlig jag och min kamera.
DAGENS KLÄDSEL: Pösiga militärgröna byxor (dem ska nog vara ännu pösigare egentligen men misstänker att dem blivit lite små) och vit/guldrandig tunika.
DAGENS SMINK: Mascara och puder.
DAGENS FRISYR: Sned hästsvans.
DAGENS HÄNDELSE: Vaknade av att ha sovit på min hand som värkte som om någon kört den i en köttkvarn.
DAGENS LÅT: ""Mindless self indulgence" med okänd artist (Mikael har lagt in den på min MP3).
DAGENS PLANER: Skulle ha åkt till Emelie idag men istället får jag roa mig med att åka och få nytt recept på mina p-pillar. Skoj.
DAGENS SAKNAD: Angered. Det trodde jag aldrig, men igår saknade jag absolut stället helt plötsligt, det är lite scary där men ändå rätt mysigt.
DAGENS DUMMASTE: Griniga gubben på avdelningen under, nytt hatobjekt.
DAGENS SJUKA: Ursäkta att jag nämner det men jag skiter blod igen, i RIKLIGA mängder. Börjar bli lite nervös nu, det hade väl inte varit någon konstigt med att det kom en bloddroppe eller två men papperet bler helt blodindränkt när man torkar sig. Usch:(
DAGENS DROG: Nikotin.
DAGENS ROLIGASTE: Att mamma blev glad för sitt födelsedagskort med älgar som jag skickade till henne.
DAGENS FAVORIT: Snutten där hemma förstås, som är så go på morgonen när jag pussar honom hejdå att jag nästan grinar av lycka.
DAGENS KÖP: Cola och snus.
DAGENS GODIS: Inget onyttigt alls (kanske därför magen protesterar?).
DAGENS HUMÖR: Hyfsat.
DAGENS ORD: HP Photosmart R827 (snart min nya bebis).

Idag kommer faktiskt ett kapitel till på det där jag lagt ut tidigare, på begäran av en bloggläsare. Tappat intresset lite för den historian men nu blev jag lite sugen igen. Babycakes_ this is for you:

---

Kapitel 6
Skrämselpropaganda

Vecka 13
Du: Mot slutet av tredje månaden har livmodern trängt upp ur bäckenet och in i bukhålan. En erfaren barnmorska kan kanske känna den precis ovanför blygdbenet, men det är inte ovanligt att det dröjer ännu ett tag innan den känns tydligt. Illamåendet, kräkningarna och tröttheten avtar normalt runt vecka 13 men du kan fortfarande känna mer eller mindre för vissa födoämnen. En del omföderskor kan känna av fostrets rörelser, men det är väldigt ovanligt.
Fostret: Alla organ har nu bildats och nu återstår finjusteringar. Fostret kan fortfarande inte överleva utanför livmodern då organen inte är mogna. Mognaden sker under resten av graviditeten. Nu ska ditt barn växa till sig för att klara livet utanför livmodern. Fostret kan öppna och stänga sin mun, suga och svälja, gäspa och sträcka på hela kroppen, kan även snurra runt. Fostret är ca 9 cm långt och väger ca 20-35 gram.

Vecka tretton, det är ju inte klokt vad tiden springer iväg. Det är galet spännande att läsa om allt som händer nu vecka för vecka även om det fortfarande är helt ofattbart. Det där illamåendet har fortfarande inte dykt upp vilket nästan irriterar mig.
Min nya favoritsysselsättning är att stå framför spegeln i olika vinklar och försöka se bebisen, vilket inte givit något resultat än så länge. Varje gång jag och Niklas vräkt i oss en brakmiddag och är dödligt mätta tror vi båda två att den svullna magen beror på graviditeten men efter en stunds vila eller ett toalettbesök är den lika tråkigt platt igen.

Igår var jag och besökte Lollo och hennes bebis, som inte alls är någon bebis längre visserligen men ändå. Fyraåriga Kim som hittills inte väckt mitt intresse nämnvärt verkar plötsligt väldigt fascinerande och jag blev nästan sur när jag frågade vart han höll hus medan Lollo satte på kaffevatten och hon svarade att han spelade Playstation på sitt rum. Det tog ungefär två minuter efter att jag anlänt tills jag var tvungen att avslöja att jag också skulle bli mamma, som om vi båda tillhörde en hemlig och exklusiv klubb.
Istället för att hoppa runt och skratta galet som jag hade förväntat mig hissades Lollos ögonbryn upp till hårfästet och hon fick ur sig ett litet "oj". Det blev tyst och jag frågade förebrående vad det där ojandet skulle betyda. Lollo kramade mig och sa grattis men satte sedan igång med vad som liknade världens längsta predikan;
- Isabell, du vet att jag älskar dig och jag vet att du inte är dum, du är inte en sån där person som knullar som en kanin och skjuter ut en nya unge varje år. Jag vet att du och Niklas är vettiga människor och er bebis kommer få en massa jävla kärlek. Men det är vissa saker som jag måste få säga innan ni drömmer er bort totalt i era rosaglittrande bebisdrömmar, okej?
Jag nickade stolt.
- Du vet hur viktigt du tycker att det är att du och Niklas har era egna liv, eller hur? Du har alltid varit noga med att spendera tid med dina tjejkompisar och se till att han går ut med grabbgänget lika ofta för att ni inte ska börja hata varandra och spy på varandras sällskap?
Jag nickade stolt (min teori om att hålla ett förhållande vid liv hade uppenbarligen fungerat ypperligt hittills).
- Du kommer att få tänka om nu. Med ett spädbarn kommer livet att se helt annorlunda ut, du och Niklas kommer inte att hinna få tid för era egna liv dem första åren och om ni väl går ut på krogen var för sig ibland kommer den ena att sitta hemma och sura med en gråtande bebis och den som gick ut kommer att sitta på krogen med dåligt samvete och tråka ut sina vänner med historier om blöjeksem och bebiskräks. Vännerna kommer tveklöst att tappa intresset och dra sig undan från det "tråkiga föräldrasnacket", eller hur?
Jag nickade skamset och tänkte på hur jag själv gäspat i smyg när Lollo pratade om Kim i evigheter över telefon.
- Vad värre är, ni kommer troligen inte ens ha tid för varandra. Du kan glömma all "Isabell-tid" och all "Niklas-tid" och även all "Isabell och Niklas-tid". Jag ångrar absolut inte att jag skaffade Kim men jag undrar verkligen hur många år det ska gå innan min "Lollo-tid" kommer tillbaka.
Jag nickade allvarligt.
- Er nya vita soffgrupp du vet? Sälj den. För att göra det lättare för dig själv redan nu kan du dessutom plugga igen alla kontaktuttag, sätta haspar på alla lådor, gömma alla prydnadssaker och klä in alla vassa kanter med bomull eller gummi. För att inte tala om alla dina krukväxter överallt, det är dömt till katastrof att låta dem stå framme.
Jag nickade sorgset även om tanken på att slippa pelargonerna var lockande.
- Har du plockat ut ringen i naveln än? Det har du säkert inte men det måste du göra, för att inte tala om den i bröstvårtan. Passa på att njuta av alla dina fräscha kläder innan du får mage för sedan lär du aldrig komma i dem igen med tanke på ditt intresse för träning. Nej förresten, jag tar tillbaka det där, även om du lyckas gå ner i vikt igen så kommer du aldrig vilja ha dina snygga kläder igen eftersom dem ändå kommer att bli förstörda av upprapad bröstmjölk, äppelmos och fingerfärg.
Jag stirrade med Lollo med gapande mun.
- Just det, ge bort dina skor också för troligtvis kommer dina fötter att växa minst en storlek.
Nu ville jag slå Lollo på käften.
- Och förlossningen ska vi inte tala om... Du vet hur det är när man har riktig, jävla mensvärk eller hur? Tiodubbla den smärtan i ryggen och magen och föreställ dig sedan att någon tar tag i båda dina blygdläppar och sliter dem åt sidorna sissådär tio centimeter. Antingen kommer det där att pågå i timtal eller också kanske det går fort som för mig, men då kommer du att spricka på sjutusen ställen och tjuta som en räv varje gång du ska kissa de närmsta månaderna.
Sedan tystande Lollo för hon märkte att jag blev vitare och vitare i ansiktet och sjönk längre och längre ner på stolen. Hon fick då jättedåligt samvete och tryckte i mig flera bitar tigerkaka och hämtade ett album med bilder på Kim som nyfödd och sig själv, röd och svettig men med ett belåtet ansiktsuttryck. Sedan hämtade hon Kim som hon tvingade att krama "Tant Isabell" vilket han gjorde väldigt motvilligt.
Det kändes lite bättre sen men jag kan fortfarande inte släppa tanken på det där med skorna, mina vackra, älskade skor.
Snyft.

Helvete, köpte en Risifrutti drink-it i morse. Den har ju inte ens ris i sig! Är det här nåt jävla skämt eller? Det smakar som en pissljummen jävla youghurt och inte fan börjar omgivningen att gå i slowmotion varje gång jag dricker heller, som i reklamen med höjdhopps-Kajsa (längdhopp? stavhopp?).
Det har varit en stressig morgon hittills, jag "försov" mig en timme eftersom vi inte somnade förrän en bra bit efter tolv igår, låg och tjötade i sängen i evigheter och jag fick en smärre chock när jag såg vad klockan är. Jag slapp i alla springa till tåget vilket var en trevlig omväxling men fan vad jag har flängt fram och tillbaka med olika papper hit och dit nu på morgonen. Jag har insett att jag är den kanske enda människan i världen som faktiskt inte mår bra av att röra på sig, utan tvärtom. Jag får galet ont i huvudet och halsen så fort jag rör mig snabbaren än snigeltakt, trodde att hjärnan skulle sprängas härromdagen under den otäcka skogspromenaden. Det kan väl ändå inte vara normalt? Att få håll och sånt är väl en sak men huvudvärk?:S

I morgon är jag ju ledig, yay! Ska ju kika på när lillasyster spelar Gothia. Dem har bara spelat en match än mot ett amerikanskt lag som slutade oavgjort, det ska bli spännande att se hur det går idag och i morgon. Det är ju tur att en av oss blev atletiskt lagd i alla fall, nu behöver inte mor och far sörja över att deras förstfödda hellre placerade sig i soffan eller rökrutan än på någon hemsk idrottsplan. Både mamma och pappa är gamla sportfånar så dem förstår inte alls vart jag fått min slöfocksida ifrån. Jag kan ju kontra med att jag själv inte alls förstår vem jag ärvt min intelligens, charm och vältalighet från heller. Moahaha.
Jag har faktiskt gjort en litet arbete om platsen i syskonskarans betydelse, ska kolla om jag kan hitta nåt kul på nätet nu...
Enda barn: På många sätt lika äldsta barnet i en syskonskara. Ansvarstagande och välorganiserade, ofta ledare. De kan också vara äventyrliga. Ibland konflikträdda och självupptagna, sällan lagspelare.
Storasyster och storebror: Ansvarstagande och ambitiösa, ofta ledare, omhändertagande. Väljer inte sällan samma jobb som föräldrarna, Kan vara auktoritetsbundna och noga med regler.
Mellanbarn: Lite av både och. Flexibla, lär sig kompromissa, sociala lagspelare. Kan ibland uppfattas som vingelpettrar. Det kan vara jobbigt att vara mellanbarn, men det behöver inte vara det.
Lillebror och lillasyster: Blir lätt lite bortskämda. Ofta charmiga och roliga, äventyrliga, blir ofta radikala rebeller. Riskerar att bli lite ansvarslösa, om de aldrig får lära sig ta ansvar.

Jag tycker inte alls att det där stämmer speciellt bra. Har väldigt svårt att se mig själv som auktoritetsbunden och noga med regler, åtminstone om man ska döma efter mina första tjugo år. Dock är det över sex år mellan mig och min lillasyster och dem skriver också att är det såpass stor ålderskillnad blir rollerna mindre tydliga. Vad tycker ni? Stämmer detta in på er?
Jag surar förresten fortfarande över att jag inte har en storebror, gud så glassigt det skulle vara. Herrn min är ju tvilling, det skulle också vara rätt fräckt, men jag hade nog föredragit att ha en killtvilling i så fall, dels för att det skulle vara häftigt att se sin manliga motsvarighet (fan vad hårig han skulle ha varit!) och för att det skulle vara grymt jobbigt att ha en tjejtvilling om hon skulle råka vara mycket snyggare än en själv.

Jag har fortsatt vara den onda Sofia även nu när min PMS förväntas vara över. Mitt nya hatobjekt är en galet otrevlig gubbe här på jobbet som kom in igår med näsan i vädret och skällde om en massa jävla papper, istället för att säga till fanskapet att köra upp sina papper i arslet nickade jag bara lydigt som vanligt, och igår blev jag avlurad ännu mer pengar av en tiggare på stan. Får börja ha det som en ny månadsutgift "Mat: 3000 kr, Busskort 1000 kr, Tiggare 200 kr".
Jag är väldigt arg och skulle behöva ett ljudisolerat rum att skrika i eller ännu bättre, någon jag avslöjade för älsklingen härromdagen på fyllan, jag känner för första gången i mitt liv en påtaglig lust att slå någon. Inte vem som helst som har oturen att gå förbi givetvis (så brutal blir jag aldrig) men jag har mina uttänkta offer och en ny dagdröm går ut på att slå dessa personer sönder och samman i olika scenarion. Tanken är skrämmande tillfredställande, jag börjar nästan att flämta när jag tänker på det. Favoritgesten just nu är att greppa tag i håret på en viss person och sedan knäa henne i ansiktet, gång på gång på gång. Kan ju tillägga att jag har många oplockade gåsar med personerna jag vill mosa diverse kroppsdelar på och att jag troligtvis aldrig skulle göra det, men tanken på det hela får mungiporna att gå från öra till öra.
Jag måste verkligen sluta vara så mesig och snäll för annars kommer det att sluta i en katastrof en vacker dag, som ett stackars mobbat barn som tills slut tar sin revansch med ett automatvapen. Men det är svårt att "sluta vara snäll" och tuffa till sig, för likväl som jag saknar all slags självbevarelsedrift så är det min naturliga reaktion att svälja allt och sätta svansen mellan benen när någon beter sig svinigt. Jag måste inse att det inte är min sak att spela någon förbannad barmhärtig samarit och att man faktiskt får vara tyken mot någon som var tyken först.
Men det ska bli ändring på det nu, jag ska bli en ny, stentuff Sofia. Mikael kommer att bli så stolt, så stolt!

Colour of my hair:
Egentligen mörkbrunt men nu ljusbrunt med ljusa slingor.

Colour of my eyes:
Gröna.

My height:
176, 5 cm.

If I was to colour my hair it would be:
Vill inte färga det just nu men till hösten blir det nog svart igen.

The book of my choice:
Så jävla svårt att avgöra, men säger Jurtjyrkogården.

The best movie I have seen:
Pulp Fiction, Bert den siste oskulden, Smala Sussie och Den gröna milen m.fl.

Best actor:
Anthony Hopkins.

TV programme I like:
Många, men favoriter just nu är Family Guy och American Dad.

Radio station of my choice:
NRJ.

Music I like:
Lyssnar mest på rock och Oi!.

Most recent record in my collection:
Köper inte skivor så sist var nog när jag var 14 och köpte en skiva med Eminem.

The holiday of my dreams:
USA- Florida, New York, Las vegas, Hollywood you name it.

A place/city/country I want to live in):
Trivs rätt bra där jag bor, men reser bort gör jag mer än gärna.

This is what I want to bring to a deserted island:
Mikael, en mobiltelefon, en kock och en djursäker hydda eller något. Och cigaretter givetvis!

Favourite animal:
Hundar.

This animal resembles me most:
En älg, eller något annat ostadigt djur.

School, funniest/most boring subject:
Psykologi/Matematik.

What I wish for the most:
Fullkomlig lycka till mig och dem jag älskar.

Dream occupation - profession:
Egen företagare och att syssla med att skriva på ett eller annat vis.

This is how I dream my future to be:
Lyckligt förhållande, många barn och en jävla massa skratt.

I believe in:
Kärleken givetvis.

Am I in love?:
Jag är kär och galen.

The name of my future son:
Alexander.

The name of my future daughter:
Har många alternativ: Klara, Julia, Elvira, Fanny m.fl

My best qualities:
Jag är trofast och kramgo.

My bad sides:
Mitt morgonhumör och att jag är för mesigt snäll.

Clothes I like to wear:
Klänningar i alla möjliga modeller.

Clothes I would never wear:
Kläder jag bar när jag var i fjortisåldern, pösiga byxor, munktröjor eller korta linnen i bebisrosa nyanser.

My most loved possession:
Min MP3spelare.

Favourite food:
Grillat, om jag måste välja något

Favourite drink:
Coca Cola.

Favourite candy:
Vit toblerone.

Favourite restaurant or bar:
Pasta+ gör grymt god lasagne och Bryggeriet är mysigaste krogstället.

Favourite colour:
Rosa.

Favourite scent:
Sniffa Mikael i nacken.

The worst feeling:
Att bli sviken och att ha ångest.

The best feeling:
Att vara nyförälskad.

The guy/girl of my dreams:
Mikael såklart (vågar inte säga något annat, hehe).

The date of my dreams:
Har ju lite svårt för sånt där... Men det ska vara enkelt och personligt för att få mig att smälta.

Someone I admire:
Mina närmsta vänner är alla mina hjältinnor på olika vis.

Someone I would like to meet:
Skulle vilja träffa farfar igen men den tiden kommer väl antar jag.

I play:
Sims 2, sällskapsspel.

Something I would like to get as a present:
En resa, eller något fint smycke.

This is what my doormat looks like:
Den är svart och beige.

My first thought when I wake up in the morning:
Snälla, snälla låt mig sova!

Do I get carsick?
Aldrig.

Rollercoaster - fun or frightening?
Skoj!

Thunder and lightning - thrilling or frightening?
Både läskigt och irriterande då man måste koppla ur allt.

Pen, pencil or fingerpaint)?
Bläck.

Number of rings before I answer the telephone:
Väldigt många- om jag svarar alls.

Right-handed, left-handed or both?
Högerhänt.

If I were a tool in the garden it would be:
En pålitlig spade.

You will find this under my bed:
Ingenting, ha!

Number of children:
Fler än ett men max 4.

Married, not married, partner, living apart, single:
Sambo.

Allergic:
Mot insektsbett.

Number of animals:
Tre hundar.

This is what I really weigh, hand on heart:
64,9 kilo.

Smoker:
Ja tyvärr.

Number of dead plants in my home:
Inga- beroende på att jag inte har några växter.

Occupation, profession:
Handläggare på elföretag.

Do I have a drivers license?
Nej.

Nä, nu är det dags att avrunda. Ska snart gå och hämta dagens middag- inhandlad på Pressbyrån som alltid. Har insett en trevlig sak med att herrn har semester och inte jag, jag slipper laga middag, lovely!
Dagens låt är störtkul så jag hoppas inte att någon tar illa upp av den. Det är liksom en win-win-situation för är man inte snygg är man i alla fall grym i sängen och är man inte grym i sängen är man i alla fall snygg! Hehe.
Puss, tack, hej

"Fula kvinnor älskar bäst"/SBD
När jag var ett barn, bara tretton år
sa min far till mig nu är det dags min son;
jag ska lära dig nåt så lyssna på mig
om du vill har nåt kul så ska hon vara ful för
Fula kvinnor älskar bäst för dem vet aldrig när dem ska få kuk härnäst,
Fula kvinnor älskar bäst för dem vet aldrig när dem ska få kuk!
Så mitt liv har vart kantat av fula chicks,
jag tror inte att några fulare finns
Varje gång jag gick ut för att få mig ett skjut
hörde jag farsans röst och jag gav upp ett tjut:
YEEHA!
Fula kvinnor älskar bäst för dem vet aldrig när dem ska få kuk härnäst,
Fula kvinnor älskar bäst för dem vet aldrig när dem ska få kuk!
Så nu är jag gift och har fyra barn,
det är dem enda fyra gångerna jag fått komma till kvarn
Hon är vacker min fru men vad hjälper det mig?
Hon tycker sex är lika spännande som plockepinn!
Fula kvinnor älskar bäst för dem vet aldrig när dem ska få kuk härnäst,
Fula kvinnor älskar bäst för dem vet aldrig när dem ska få kuk!

I dag är jag väldigt pigg och glad av enda anledningen att jag vaknade upp med en väldigt smärtsam mensvärk som nu lugnat ner sig. Det fina med mensvärk är att man lär sig att uppskatta resten av månaden då man INTE har mensvärk så jävla mkt mer, plötsligt känns tillvaron som en gudagåva för att man slipper gå dubbelvikt av smärta, dessutom glömmer man bort allt annat som det jävliga i att behöva gå upp i gryningen för att jobba medans Mikael ligger kvar och gottar sig och mitt nya läskiga skoskav.
Nej, från och med nu måste jag säga att varenda minut utan mensvärk är en minut värd att hyllas.

Söndag har blivit min nya favoritdag nu, det är den enda dagen på hela veckan då man slappnar av ordentligt förutom "det är måndag i morgon"-ångesten då. Gårdagen spenderade jag som en riktig husfru med att tvätta och laga en dubbelsats med lasagne för att få någon mat att ta med mig till jobbet. Vi åt upp en hel jävla ungsform på en gång och sen fick vi ligga och flämta i soffan och fläkte upp våra svullna lasagnemagar i ganska många timmar innan vi blev oss själva igen.
Jag ringde till comhem igår och ÄNTLIGEN kom hemtelefonen igång, problemet är nu istället att bredbandet slutade fungera (alltid ska det var något jävulskap) vilket gjorde att herrn såg smått panikslagen ut och jag fick väldigt dåligt samvete, men förhoppningsvis ska det vara fixat nu, annars lär min älskade få en rätt trist början på semestern där hemma.

I går gjorde jag dessutom en väldigt skrämmande upptäckt... Nordea hade skickat ett kontoutdrag på de sista tre månaderna och jag tyckte att det kunde vara intressant att räkna ihop hur mkt pengar jag lagt ner på kläder och skor det sista så jag bläddrade igenom sidorna med miniräknaren och fick en väldigt otäck överraskning. Från 1 april till 1 juli har jag slösat bort 6870 kronor på bara kläder, skor och smink! Det blir över 2000 spänn i månaden... Försökte försvara mig själv genom att jag faktiskt handlat kläder till Mikael med men om man ska vara realistiskt så är det inga summor att tala om. Sedan räknade jag ut hur mkt pengar jag lägger på cigg och snus varje månad och det är runt 2000 spänn det också! Herregud, jag måste lugna ner mig lite. Med tanke på att jag la ungefär 0 kronor i månaden på kläder tidigare borde det inte vara några större problem. Så nu ska jag börja spara tror jag, dessvärre fyller typ hela världen år i augusti vilket kommer att göra brutala hål i min plånbok men från och med september ska jag i alla fall vara sparsamheten själv allra minst.
Kanske skulle försöka lägga undan 500 spänn i månaden, på ett år blir det faktiskt 6000, fast det låter lite väl överdrivet men 300 spänn borde funka i alla fall.

Jag hade en snedfylla i fredags. Var visserligen helt vansinnig på fyllan i lördags också men det är förståeligt eftersom jag fick lotsa hem vad som liknade en femåring i en tjugoårings kropp. Hur som helst var jag i alla fall helt galen i fredag till synes utan anledning.
Men nu har jag klurat ut vad det är som tynger mig, vilket inte var särskilt svårt egentligen. Min bäste och en av väldigt få killkompisar har övergivit mig totalt. Behöver egentligen inte nämna några namn men gör det ändå, Mathias.
Jag är som tidigare nämnt väldigt, väldigt trofast mot mina nära vänner. Dem må inte vara många men det dem missar i antal tar dem igen i kvalitet och jag har vett nog att vara väldigt, väldigt rädd om dem. Men nu har en av dem plötsligt försvunnit från jordens yta och gett begreppet "dålig på att höra av sig" en ny innebörd. Hade jag inte vetat bättre hade jag trott att han var död.
Jag vet att han har haft fullt upp nu det sista med unge på väg och hela balletten och någonstans hoppas jag ändå att vänskapsbandet är såpass hårt att det klarar av att ta en rejäl paus men jag är ändå jävligt, jävligt ledsen. Visst finns det tidpunkter i ens liv då man känner för att vara i fred (även om det händer mig väldigt sällan) och när man vill spy på hela tillvaron men jag tycker ändå att det är ens skyldighet att åtminstone plinga i väg ett förbannat SMS någon gång i månaden och tala om att allt är okej.
Eftersom att jag haft samma närmsta vänner i stort sett hela livet så har jag aldrig behövt bli av med någon förrän nu, visst har bekanta kommit och gott men det har aldrig varit någon jag brytt mig om tillräckligt mycket för att sörja över. Men nu sörjer jag tamejfan, för jag saknar honom verkligen.
Jag har alltid intalat mig själv att mina vänner är en bit av mig själv, förlorar jag dem så förlorar jag också mig själv och det har stämt hittills. Var ovän med alla mina töser under ett par månader i högstadiet och det är utan tvekan den värsta tiden i mitt liv, jag kände mig som en levande död. Varenda en av dem är på sitt egna lilla vis ovärderliga för mig, totalt jävla oersättliga.
Dumma, dumma Mathias, du är också oersättlig. Jag fortsätter att hoppas på att det ska dyka upp ett telefonsamtal, ett sms eller åtminstone ett förbannat mail snart i alla fall, när man verkligen bryr sig om någon kan man ta sig tiden att vänta men det gör jävligt ont.
Jag hoppas att du mår bra gamle vän om du mot förmodan skulle läsa detta, jag hejar på dig som fan och hoppas att det går bra med den lille för jag är övertygad om att du kommer att bli en helt underbar pappa. Jag har sagt det innan men det tåls att upprepas igen.

Åh perfekt, nu sitter jag här och smågrinar bara för det. Letade efter passande låttexter till dagens inlägg och sprang på en massa sorgliga, blödig som jag är. Men jag tycker att det är så jävla sorgligt när folk försvinner från mig, jag kommer aldrig att kunna acceptera det som något som "bara händer". Tur att jag har kvar mina underbara flickor i alla fall!
Tina: Min fina Tina. Något av det vackraste jag sett, ingen människa kan motstå den där tösen. Och ingen har fått mig att skratta så genom åren eller piggat upp mig så vansinnigt och ingen kan läsa mig så bra som hon.
Veronika: Min hjältinna, jag känner ingen som är så stark eller imponerande. Inte bara att hon verkar kunna tackla all världens problem med rak rygg och ett leende på läpparna, hon finns ALLTID där och skjuter allt åt sidan när man behöver henne.
Emelie: Hon är lite galen, men underbar. Har sagt det innan och säger det igen, hade jag varit kille hade jag haffat henne fortare än ögat för hennes humor är guld värd och hon besitter gåvan att säga vad hon tycker utan inlindningar vilket jag verkligen uppskattar.
Memme: Min mysflicka. Har aldrig träffat någon som är så genuint snäll i hela mitt liv, det finns fan inget ont i den här tösen. Att jag har lyckats möta och få den kanske sista genomgoda människan i världen är helt galet.
Gud, jag älskar dem så mycket. Och jag menar det verkligen när jag säger att det är tack vare dem jag sitter här nu. Alla andra och jag menar verkligen ALLA andra i mitt liv har svikit mig och hade jag inte haft dem här damerna när jag mått som allra värst hade jag varit död. Inte en annan människa, inte kroniskt deprimerad, inte pundare utan DÖD. Varje gång jag kommit på fötter igen efter mina störtdykningar har det varit för deras skull.

Med det avslutar jag dagens inlägg, kommer att börja tjuta som en räv annars så jag får springa ner och ta ett bloss i stället, de vuxna människornas substitut till snuttefilt.

P.s Nu har jag lagt upp en bild på pojken min i galleriet efter begäran av vissa bloggläsare, den må vara ett år gammal men i alla fall! D.s

"Those were the days, My friend"/Mary Hopkins.
Once upon a time, there was a tavern
Where we used to raise a glass or two
Remember how we laughed away the hours,
Dream of all the great things we would do

Those were the days, my friend
We thought they'd never end
We'd sing and dance forever and a day
We'd live the life we'd choose
We'd fight and never lose
For we were young and sure to have our way

Di di di di di di
Di di di di di di
Di di di di di di di di di di

Then, the busy years went rushing by us
We lost our starry notions on the way
If, by chance, I'd see you in the tavern,
We'd smile at one another and we'd say

Those were the days, my friend
We thought they'd never end
We'd sing and dance forever and a day
We'd live the life we'd choose
We'd fight and never lose
Those were the days, oh yes, those were the days

Di di di di di di
Di di di di di di
Di di di di di di di di di di

Just tonight, I stood before the tavern
Nothing seemed the way it used to be
In the glass, I saw a strange reflection
Was that lonely woman really me?

Those were the days, my friend
We thought they'd never end
We'd sing and dance forever and a day
We'd live the life we'd choose
We'd fight and never lose
Those were the days, oh yes, those were the days

Di di di di di di
Di di di di di di
Di di di di di di di di di di
Di di di di di di
Di di di di di di
Di di di di di di di di di di

Through the door, there came familiar laughter
I saw your face and heard you call my name
Oh, my friend, we're older but no wiser
For in our hearts, the dreams are still the same

Those were the days, my friend
We thought they'd never end
We'd sing and dance forever and a day
We'd live the life we'd choose
We'd fight and never lose
Those were the days, oh yes, those were the days

Di di di di di di
Di di di di di di
Di di di di di di di di di di
Di di di di di di
Di di di di di di
Di di di di di di di di di di

La la la la la la
La la la la la la
La la la la la la

Det här regnet driver mig till vansinne. Gick gå hem igår för jag missade självklart bussen och då passade himlen givetvis på att öppna sig för sjunde gången den eftermiddagen. Jag blev så blöt att det gick igenom jackan och tröjan under blev pissblöt, jag hade mascara i hela ansiktet och halvvägs hem gick handtaget sönder på paketet jag hämtat ut på posten så jag fick bära det i famnen plus fyra kassar. Det körde förbi bilar som roade sig på min bekostnad som skrattade och pekade. Det är i såna lägen jag verkligen blir påmind om att trots att jag har en ganska trevlig tillvaro just nu så är jag ändå Sofia Quick, hela världens lilla ovän.
Förresten har hemtelefonen som jag hämtade ut igår inte börjat funka än, hoppas att det inte beror på vattenskador, då blir jag vansinnig. Mikael har lovat att ta sig en titt när han kommer hem efter jobbet, något säger mig att det är ett klokt beslut att överlåta det där till honom för annars finns det en stor risk att jag blir vansinnig och sliter sönder alla sladdar i frustration.

När jag väl hade kommit hem igår låg Mikael och sov vilket gjorde mig förbannad eftersom att jag ville att han skulle se hur synd det var om mig eftersom att jag var så blöt. Så jag väckte honom och stod där och surade och han blev genast förlåten när han sa till mig att ta mina galonlikande, pissblöta kläder och krypa ner jag med med sträng stämma. Det nappade jag givetvis genast på och det var så varmt och mysigt att det nästan bör klassas som syndigt. Han är tamejfan det mysigaste som någonsin skapats, ingen i världen har det så bra som jag får jag nog påstå. Fick till slut kraft till att laga lite mat, årets första färskpotatis kokades kan tillägga, mkt gott. Sen gick vi och la oss klockan 21 och jag måste ha sovit som en sten för när Mikael väckte mig i morse fattade jag ingenting. Det där är förresten en annan lyx jag har, slipper ställa klockan och få en mindre hjärtattack när alarmet går igång på morgonen, för Mikael är alltid uppe typ en timme innan mig, fan vet varför, men han smyger i alla fall upp och jag vaknar aldrig av hans mesiga klockradiosignal. Kan visserligen bero på att vi går upp onaturligt tidigt, klockan 5 medan resten av världen sover sött.

ARBETSDAGAR KVAR TILL SEMESTERN/FRIHETEN:
15 (Egentligen 16 men jag ska ta ledigt någon dag nästa vecka för att kolla på när lillasyster spelar Gothia).
Fast min hjärna har redan tagit semester och nu börjar även kroppen att svika mig, efter att ha varit nästan fri från ryggont dem senaste månaderna är jag nu stel som en pinne, axlarna och ryggen börjar tröttna på att spendera 40 timmar i veckan i den här förbannade kontorsstolen. Om man tittar riktigt noga kan jag svära på att jag ser mina egendesignade ass-prints på stolsdynan, hoppas att det inte är någon människa med flugröv som ska sitta i den här stolen i framtiden för då kommer han/hon garanterar glida runt i hålan jag skapat.

Jag börjar få lite ångest för framtiden nu faktiskt.
Planen är att stanna kvar här till årsskiftet åtminstone om jag får det, men sedan har jag ingen aning om vad jag ska hitta på. Eftersom det enda jag har erfarenhet av än så länge är kontorsjobb är det nog rätt troligt att kontorsjobb är det enda jag kommer få, och i så fall är det ju rätt meningslöst att byta jobb om jag inte måste, även om det hade varit trevligt att slippa åka så långt för att komma till jobbet.
Plugga borde jag tveklöst göra, men kruxet är ju att jag har mer än 250 poäng IG (förbannade mattekurser!) så även om resten av mina betyg är bra är jag ändå inte behörig att söka till högskolan. Någon som vet ifall man kan klara sig på högskoleprovet även om man saknar behörighet? Dessutom blir jag rätt skrämd av att se vilja löjligt höga intagningspoäng det är överallt, då börjar man ångra sig lite att man inte ansträngde sig ett skit på gymnasiet. I trean jobbade jag arslet av mig men det hjälpte liksom inte eftersom jag knappt var där i ettan och tvåan. Sen vet jag inte ens vad jag vill plugga, det enda jag kan tänka mig är att gå Psykologlinjen men det kan jag ju se mig i stjärnorna efter då intagningspoängen ligger på 19,3 eller något och max är 20. Fan vad orättvist det är, tydligen måste man vara geni i samtliga ämnen såsom naturkunskap och matte för att bli psykolog, det känns lite motsägelsefullt. Tänk vad många lysande yrkesmän Sverige går miste om bara för att den personliga kompetensen tydligen spelar mindre roll än någons samlade gymnasiebetyg. Jag fattar då fan inte vad det har med saken att göra...
Jag kan ju försöka satsa på skrivandet vid sidan om mina kontorsrått-jobb för det är väl den enda chansen jag har, fy fan.

DAGENS VILL HA: en digitalkamera, gud så sugen jag är. Ska skaffa en bilddagboken-sida när jag väl köpt den som jag ska ha SÅ ROLIGT med!
DAGENS KLÄDSEL: Svarta jeans och svart tröja med något slags schackmönster (strävar efter att se ut som en otäck golfare idag och jag har lyckats).
DAGENS SMINK: Mascara och solpuder.
DAGENS FRISYR: Hängande med sidbena.
DAGENS HÄNDELSE: Vi kom i tid till spårvagnen 06.13 utan att springa, häpnadsväckande!
DAGENS LÅT: "Jumpdafuckup" med Slipknot och Soulfly.
DAGENS PLANER: I dag ska jag äta middag med min mamma faktiskt.
DAGENS SAKNAD: Saknar min lillasyster, inte sett tösa på evigheter.
DAGENS DUMMASTE: Att inte jag också sitter på planet till USA kl 13 idag med Tina och Veronika.
DAGENS SJUKA: Kry men hungrig.
DAGENS DROG: Nikotin.
DAGENS ROLIGASTE: Prata med Stylte.
DAGENS FAVORIT: Jag, för att jag skrev ut en massa jobbiga arbetsordrar igår och slapp det i morse.
DAGENS KÖP: En cola.
DAGENS GODIS: Bullfrukosten som alltid.
DAGENS HUMÖR: Hyfsat, trots att jag ska mens väldigt snart.
DAGENS ORD: Hallonröd.

Just det, viktigaste av allt! Igår köpte jag en jättefin brun klänning i sidenliknande typ och TVÅ PAR SKOR FÖR 100 KR! Det är ett par blåvitrandiga tygskor med rosett och öppen tå och ett par bruna sandaler med kilklack, så jävla söta båda två och så billigt att det gör ont!
Det blir ett kapitel till idag, kanske det sista efter rådet att inte lägga ut alla på en gång som jag fick av missuniversum_.

---

Kapitel 5
Otäcka barn

Nu har det gått ett litet tag och både jag och Niklas har hunnit smälta nyheten lite. Eller nja, att vi har smält det hela vore en gigantisk överdrift men vi kan åtminstone hålla ett civiliserat samtal om det hela utan att grina eller få tunghäfta.
Jag har ju ätit p-piller av en anledning så vi vet ju båda två att tidpunkten att yngla oss inte är den bästa, jag har precis börjat på ett nytt jobb och Niklas har lagt ut en smärre förmögenhet på en vräkig motorcykel - jag har knappt varit nere i garaget och kikat på den en eftersom mitt intresse för motorfordon är minst sagt svalt och dessutom gillar jag inte tanken på alla kroppsdelar han kan bli av med genom att bara svänga lite, lite åt fel håll. MEN vi är trots allt vuxna människor även om det är svårt att tro ibland och vi har varit tillsammans såpass lång tid att tanken på att bilda familj inte känns totalt motbjudande.

Plötsligt ser man gravida magar överallt och barnintresset har stigit från noll till tusen på väldigt kort tid. Jag har försökt sätta mig in i mammarollen genom att iaktta folk på stan och låtsas att deras bebisar och småbarn egentligen var mina och att det är jag som släpar omkring på dem där idiotklumpiga barnvagnarna. Jag har till och med börjat anteckna spioneriet:

* Snorigt barn i sulky ombord på spårvagn nummer 11:
Hmm, skulle tro att den där ungen är åtminstone ett år, lite svårt att avgöra eftersom han (eller hon?) sitter ner och det är omöjligt att veta ifall den kan prata eller inte då den har en nappflaska med mystiskt innehåll, ser ut som urin men skulle tippa på att det är någon slags juice. Morsan till ungen sitter och pratar med en äldre kvinna och verkar totalt omedveten om att hennes avkomma har gulgrönt snor kletat under hela näsan. Fan vad vidrigt! Nu andades barnet och det bildades en SNORBUBBLA. Mamman bryr sig fortfarande inte, vad är det där för typ? Min bebis ska då aldrig behöva sitta och dränkas i sitt eget snor mitt på ljusa dagen.

* Liten flicka i kön till bankomaten:
Där har vi en unge jag kan tänka mig att ha själv, hon står helt tyst och snällt och håller sin mamma i handen. Och gud vilka långa svarta ögonfransar hon har och vilket fint lockigt mörkt hår! Dessvärre lär inte vårt barn få såna där exotiska gener eftersom jag och Niklas är typexempel på likbleka chartersvennar. Fast vänta här nu, undrar om inte Niklas farbror är brunögd, har vi riktig tur kanske han kan bidra med lite pigment till ungen?

* Amishfamiljen på McDonalds:
Brukar inte käka här alltför ofta nu för tiden, fick nog av ostburgare och mellanpommes under tonåren men det kan ju inte finnas något bättre ställe att gå till om man vill studera småbarn - eller stora barn för den delen. Har i alla fall fått ett bord bredvid en familj som verkar bestå av sjuhundra ungar i alla möjliga åldrar vilket är ett perfekt tillfälle att studera under. Men gud vilket liv det är på dem! Jaha, nu spilldes en cola ut också, kunde just tänka mig det. Nu bråkas det om en Happy Meal-leksak trots att mamman förklarat sjuttioelva gånger att det finns en till varje unge, dem behöver inte slåss om samma plastbåt. Barnen förstår fortfarande inte grejen med leksakerna och nu fick en liten kille en snyting av sin syster som i sin tur hämtade ett lass bollar från bollhavet som han med rätt talangfullt måste erkännas lyckats träffa alla familjemedlemmar med. Farsan bara sitter där och glor, som en apatisk sengångare. Aj, nu fick jag också en boll i skallen så jag väljer att gå min väg, jävla skitungar!

* Kolikungen på spårvagn 11 hem:
Trots att jag haft min MP3 på högsta volym har ett spädbarn bakom mig skrikit HELA vägen än så länge, mamman gjorde några tafatta försök att få den att tysta i början av resan men sedan bröt helvetet lös. Herregud vilken huvudvärk jag håller på att få, det måste vara olidligt att stå ut med det där oväsendet dag in och dag ut. Hur ska det här gå egentligen? Jag håller på att få ett sammanbrott efter en kvart och om några månader kommer jag tvingas lyssna på det där vrålande tjugofyra timmar om dygnet. Måste diskutera med Niklas senare om han är lika känslig för höga ljud som jag är.

Jag är helt matt efter en dag av bebisspanande. Förhoppningsvis kommer man inte att bli lika trött på sina egna barns mindre smickrande sidor som man kan bli på främlingars, för i så fall ligger jag illa till.
Det känns lite underligt att börja leva nyttigt nu också när jag är gravid. Ingen tobak, ingen alkohol, ingen fisk (vilket jag i för sig inte äter ändå) och sedan ska man äta hälsosamt och allsidigt också tydligen. Jag som trodde att jag äntligen skulle kunna frossa ordentligt utan att få dåligt samvete nu när jag ändå ska bli fet och äta för två, men det stämmer tydligen inte alls. Tydligen bör man hålla sig i från koffein också vilket kommer att bli en utmaning, speciellt nu när jag faktiskt känner mig ännu tröttare och hängigare än vanligt. Ungen i magen suger ut min energi och jag får inte ens lov att ta ett glas vin eller en burk Coca Cola. Nej, det är sannerligen ingen barnlek att vara gravid (oj, vilken fyndig mening jag fick till där).

Dags för en vanlig blogg.
Dagen har inte börjat bra. För EN GÅNG SKULL hann jag och Mikael med spårvagnen som går 06.13 och var väldigt belåtna över att inte komma försent eller missa tåget från stan trots att jag varit tvungen att springa i lera med klackskorna. Lyckan blev föga långvarig när det blev stopp på vagnen som vanligt, trots att vi stod still i vad som verkade vara en evighet så trodde jag att jag skulle hinna med min förbannade pendel så jag sprang som en blixt när jag äntligen fick hoppat av. Och trots ett antal astmaattacker så hann jag - tills jag skulle trycka på öppnaknappen på tågdörren och den förbannade sadisten till chaufför rullar iväg istället och ignorerar mig totalt trots att jag gallskrek och bankade på rutan. Fy fan vad arg jag blev.

Igår var i alla fall en trevlig dag. Tina och Veronika kom och hälsade på för att äta middag och kolla på lägenheten. Maten blev god och sällskapet var oslagbart. Vi stängde in oss i köket för att bespara stackars Mikael vårt tjejsnack samt gamla nostalgidravel. Vi hade en väldigt smärtsam diskussion om högstadiet som jag hade glömt. En ypperlig ursäkt för att slippa gå på lektionerna var att säga att man skulle till ungdomsmottagningen, vilket vi drog till med väldigt, väldigt ofta. En dag när vi skulle in till stan och fika ljög vi ihop en historia för lärarna att alla fyra skulle in till ungdomsmottagningen för att ta ett dagen-efter-piller då vi hade haft värsta gangbanget i helgen. Jag nästan avlider vid tanken på att vi faktiskt helt skamlöst sa till våra lärare att vi hade haft gruppsex (vilket absolut inte var sant får man väl tillägga). Fy fan vad pinsamt, FY FAN vad pinsamt!
Töserna tyckte i alla fall att lägenheten var jättefin och jag var väldigt mallig. Dem åker till USA i morgon dem förbannade asen, jag är så avundsjuk att jag får lust att genomgå flertalet självmordsförsök. Jag skulle tamejfan ge min vänstra hand för att få följa med!

A is for age: Nitton, men snart fyller jag tjugo då jag hoppas på en förvandling till vacker, sofistikerad ung kvinna.
B is for booze of choice: Dricker det mesta men cider och drinkarna Likör 43 med mjölk, Vanilla Sky och Rosa Pantern är favoriterna.
C is for career: Jag har ingen karriär, men jag har ett jobb i elbranschen som jag avskyr.
D is for your dads name: Morgan Qvick (Han stavar Quick med v för att slippa blandas ihop med massmördaren Tomas Quick, något som jag ignorerar totalt).
E is for essential items to bring to a party: Alkohol, cigaretter och höga klackar.
F is for favourite song at the moment: Svårt att säga men "So common, So cheap" Med Blood for Blood står sig än (har insett att jag blivit en av dem där tröttsamma människorna som lyssnar på musik ingen hört talas om).
G is for favourite game: Favoritdataspelet är givetvis the Sims och vad gäller gamla hederliga sällskapsspel älskar jag Familjegeni och TP (Föredrar barnversionen dock, hehe).
H is for home town: Västra Frölunda, Göteborg.
I is for instruments you play: Kan spela "Lilla snigel" på piano. Det är allt.
J is for jam or jelly you like: Nu är ju jag allätare och känner mig fruktansvärd när jag måste välja mellan mat.
K is for kids: Inte än, men jag planerar ett helt fotbollslag ihop med Mikael när vi har blivit äldre, klokare, rikare och fått tid för varandra i några år.
L is for living arrangements: Delar en ljuvlig tvåa på fjärde våningen med mannen i mitt liv.
M is for mothers name: Monica Quick.
N is for name of your crush: Mikael, givetvis. Sedan är jag ju lite kär i Ceasar också, min voffsing.
O is for overnight hospital stays: När jag var liten och fick mandlarna bortopererade, och när jag föddes låg jag i kuvös i två veckor.
P is for phobias: De flesta småkryp, rulltrappor samt hiss, clowner m.m.
Q is for quotes you like: "Det är bättre att älska och förlora än att inte ha älskat alls".
R is for relationship that lasted the longest: Tre år med f.d sambon.
S is for sartorial style: Va?.
T is for time you wake up: Det är skillnad på att vakna upp och väckas, men klockan ringer 05.10 där hemma.
U is for underwear: Olika modeller men alltid i spets.
V is for vegetables you love: Minimajs.
W is for weekend plans: Ska nog grilla hemma hos Mikaels storebror på lördag och vädret tillåter.
X is for x-rays youve had: Tänderna samt ett finger.
Y is for yummy food you make: All min mat är yummie, men jag är en hejare på köttfärssås.
Z is for zodiac sign: Vågen.
Å är för åt dem som du vill skicka listan vidare till: Alla som läser får gärna knycka den.
Ä är för älsklingstrend: Just nu är jag barnsligt förtjust i dem glansiga materialen som dyker upp överallt.
Ö är för en önskan just nu: Att jag får behålla min Mikael länge, länge och att någon bjuder med mig på en spontan utlandsemester.

SAKER SOFIA QUICK UNDRAR ÖVER JUST NU (HAR DU SVAR PÅ NÅGOT SÅ ÄR DU VÄLKOMMEN ATT SVARA).

* Är den nya X-ider Desire som dem kör på reklamen nu något att ha? Skulle tippa på att den kostar skjortan för att den är "speciell", i stil med X-ider Christmas (som visserligen var värd varenda krona eftersom det var så roligt att sitta och titta på glittret som flöt omkring i flaskan även om den smakade rutten gammal clementin).

* Varför sitter alltid punkare på marken? Vet att det finns någon ny stil nu som kallas EMO så jag kanske blandar ihop det med punk nu (vilket osökt för mig till en annan fråga, vad fan betyder EMO och vad är skillnaden?). Hur som helst så sitter dem i klungor överallt så att man nästan snubblar på den när man ska springa förbi, livsfarligt för såna som mig som går i min egna lilla värld och definitivt inte är beredd på att det ska sitta svartklädda småungar med röda linser på varenda gatsten i hela stan. En annan sak som fascinerar mig är att dem alltid är så många (jag vill också ha många kompisar, buhu!), är dem kompisar allihop för att dem är punkare eller har dem BLIVIT punkare för att dem umgås med kompisar som är punkare? Tåls att tänkas på, tåls absolut att tänkas på.

* Är jag den enda som gjort den fasansfulla upptäckten att jag förvandlats till min mamma? Inför Tina och Veronika-besöket städade jag som en galning i förrgår. Mikael kommenterade roat att det inte var kungen som skulle komma och hälsa på när jag satte igång att göra rent kaklet i köket med svetten rinnande i pannan och sedan konstaterade han att jag var ett nervvrak när jag skrubbade toastolen så våldsamt att borsthuvudet GICK AV från skaftet och jag tjöt som en räv (villl inte gå in närmare på hur jag tvingades fiska upp borsten ur holken igen med hjälp av en platspåse eftersom att det var ett av mitt livs mest traumatiska ögonblick), han sa även till mig att mina kompisar knappast brydde sig om ifall lägenheten var skinande ren. Blängde bara på honom och fortsatte att diskutera med mig själv i duschen efteråt där jag med falsettröst gormade om att "jag-bryr-mig-inte-om-ifall-mina-kompisar-inte- bryr-sig-om-hur-min-toaholk-ser-ut-jag-vill-att -det-ska-vara-STÄDAT!-tycker-du-att-det-ser-stä dat-ut?-nej-Mikael-det-ser-ut-som-en-jävla-svin stia-här!!!" Mikael var inte ens där och han hade rätt i att det inte alls var stökigt eller smutsigt någonstans och det var då jag insåg att jag förvandlats till mamma. Förlåt mig kära mor men det var en läskig upptäckt.
*Har alla en röd skärbräda endast till kyckling hemma hos sig? Mina kära väninnor fick det att låta som om det var den mest naturliga saken i världen att ha en röd skärbräda. Tydligen hade Martin Timell kläckt denna idé över land och rike. Förstår ju hela grejen med att undvika salmonella och sitta i karantän ett halvår bara för en ynka kycklingfilé men det verkar lite väl pretentiöst. Eller också är jag väl bara ett ohygienskt svin.
* Vad i helvete ska jag köpa till Mikael i födelsedagspresent? Det enda jag fantasifullt nog brukar köpa till männen i min omgivning i present är kalsonger. Det känns dock lite tråkigt att ge bort kalsonger nu när han fyller jämnt och allt. Fan ta människor som inte kan säga vad dem önskar sig utan bara mumlar "Inget speciellt" när man frågar.

Nej nu får det räcka för idag, jag bjuder på två kapitel till på min alldeles egna lilla "saga" här nedanför på allmän begäran, visste väl att ni skulle ställa upp med lite feedback så givetvis ska ni få en fortsättning pojkar och flickor! (Mest flickor får erkännas...)
I dag ska jag äta pizza för första gången på MÅNADER och efter jobbet ska jag hämta ut modemet till nybeställda hemtelefonen och ta igen många, många timmars förlorad telefontid. Yay!

---

Kapitel 3
Moderskänslor

Grejen är såhär: Jag är helt enkelt ingen vårdande människa, bebisar må vara söta men dem skrämmer mig lite.
Hittills har bara en bekant till mig skaffat barn, Lollo som blev mamma till sin son Kim för flera år sedan när hon bara var tjugo. Medan alla andra sprang omkring och fnissade som yra höns och tävlade om vem som skulle hålla Kim först på BB försökte jag hålla mig i bakgrunden och låtsas som om det ösregnade. Klarade mig från bebispjoskande den gången men nästa gång jag träffade Lollo över en fika blev jag givetvis övertalad att hålla Kim i knäet. Han kändes hal som en ål och jag försökte att kombinera sättet att hålla honom på - både med stadig hand så att jag inte skulle tappa honom eller råka knäcka den lilla bebisnacken men samtidigt med ett lätt, ömt handtag så att jag inte skulle råka krossa några viktiga ben eller inälvor. Till råga på allt tjöt ungen som ett brandlarm och jag försökte mig på alla möjliga fåniga bebisramsor för att trösta honom och grinade nästan själv när en skrattande Lollo befriade mig från skrikmonstret.

Jag är definitivt inte kapabel till att sköta om ett spädbarn i nuläget. Jag och Niklas har diskuterat om att skaffa hund dem senaste månaderna eftersom att vi båda är hundgalna och utan tvekan skulle behöva lite motion, men tanken på att inte kunna åka på semester och rädslan för att glömma kvar den stackars hunden vid en lyktstolpe tog överhanden. Herregud, jag kan ju inte ens ta hand om mina krukväxter. Jag hatar växter men Niklas före detta flickvän var tydligen något slags botaniskt geni som fyllde deras lägenhet med exotiska palmer och utrotningshotade kaktusar. För min del kan gärna varenda kaktus dö ut men Niklas fick det att låta som en gudomlig uppoffring från hennes sida så nu släpar jag hem en massa förbannade pelargoner som står och drar till sig bananflugor bara för sakens skull.

Men nu är det som det är, kvinnan som tycker att en hund inkräktar på hennes fritid och tar kål på oskyldiga växter har en bulle i ugnen. Jag har trots allt nästan nio månader på mig att förvandlas till någon jävla Mary Poppins. Som ännu ett bevis på min ansvarslöshet så missade jag totalt att mensen inte kom som den skulle och insåg inte förrän en hel månad senare att hoppsan, här är det något som inte står rätt till Isabelle. Sedan tog jag ett test och visst var där ett plus. Jag tog faktiskt fyra test till för att vara på den säkra sidan, så nu ligger alla fyra teststickorna i tryggt förvar i en byrålåda där jag vet att Niklas inte rotar i första taget (lådan där jag förvarar tamponger, trosskydd, hemmavax och annat otäckt).
Det är en gåta hur jag råkade bli gravid eftersom att jag äter p-piller och faktiskt är väldigt duktig på att ta dem varje dag. Men eftersom mitt hår lever sitt eget lilla liv förvånar det mig inte det minsta om det är samma sak med livmodern, eller också har Niklas spermier av stål. Hur som helst så ska jag om jag har räknat rätt vara i vecka 9 redan. Snokat runt på Internet som en galen kvinna och letat information:
Vecka 9
Kroppen: Tandköttet blir uppmjukat och kan därför bli mer lättblödande, var därför extra noga med tandborstningen. Olika graviditetshormoner påverkar dig, man kan fortfarande känna sig trött och illamående, men det brukar gå över om några veckor.

Embryot: Embryot är nu cirka 3 cm och fötterna är ca 2 mm stora. Halsen tar form och käkarna är färdigutvecklade. Munhåla och näsa förenas, öron och näsa kan nu ses och ansiktet börjar totalt sett få mänskliga drag. Känseln utvecklas och embryot kan redan nu få hicka ibland.

Det här är ju inte klokt! Jag är redan i tredje månaden och har inte haft en susning om vad som pågår förrän nu. Vadå illamående? Vadå trötthet? Grubblar på i fall jag kanske skonats helt eller om symptomen varit där fast jag har varit för dum för att upptäcka dem.
Och fostret ska vi inte tala om! Inte nog med att det finns där inne, dessutom har den en massa obegripliga saker som öron och fötter. Jag missade ju hela grodyngelstadiet ju, och vad som värre är, jag har ju varit ute och festat flera gånger sedan jag hade mens sist. Fast en kväll drack jag faktiskt ingenting för att kunna åka och hämta Niklas efter hans personalfest och jag har inte rökt ett bloss, undra om det var någon slags undermedveten timing att sluta röka i våras.

Niklas ja, herregud. Det är snart dags att berätta för honom nu, även fast jag bara vetat om hur det ligger till i knappt tolv timmar så känns det ändå som om jag går och bär på världens kanske största hemlighet. Undra hur han kommer att reagera, jag har inte ens haft tid att bli nervös över detta än men om jag känner honom rätt kommer han antingen A) Svimma, eller B) Svimma för gott.

---

Kapitel 4
Avslöjade hemligheter

Nu har jag berättat för Niklas. Höll på att kissa ner mig av nervositet timmarna innan han kom hem från jobbet så jag städade hela lägenheten till den blänkte. Sedan ångrade jag mig att jag städat så fint, jag ville ju inte att stämningen skulle bli för krystad. Så jag skakade några gympadojor upp och ner i hallen för att skapa den välbekanta grusiga ytan och sedan puttade jag med flit på en Pelargon så att det ramlade ner några vissna blad.

När han äntligen kom hem hade jag nästan bestämt mig för att börja röka igen och målat naglarna i tre olika nyanser. Han klampade in intet ont anande och kollade i skafferiet om det fanns någon choklad - vilket jag givetvis sett till att ordna eftersom att jag vet att choklad höjer hans humör med minst tre pinnhål. När han väl lufsat in och satt mig med belåtet bredvid mig med sin Maraboukaka i näven stängde jag av ljudet på teven och plockade fram mina fem graviditetstest som jag ohygieniskt nog gömt under en kudde. Niklas bevisade att han är man genom att fortsätta tugga och stirra oförstående på testen. Jag insåg att jag skulle bli tvungen att tala klarspråk med honom trots att jag helst velat slippa, det känns så filmklyschigt att säga "Jag är gravid!". Men nu blev det i alla fall så att jag fick säga det och Niklas reaktion passade möjligtvis in i en film men inte den sorts film jag hade hoppats på.
I stället för att ta mig i sina armar och dansa runt med mig på golvet så ramlade en halvtuggad chokladbit ut ur Niklas mun och ner i den beiga mockasoffan. Sedan böjde han sig mot mig med munnen fortfarande öppen och drägglande och drog upp tröjan på mig för att sedan inspektera min mage i olika vinklar medan han såg väldigt skeptisk ut. Jag ska inte sticka under stol med att jag blev minst sagt fundersam över ifall jag överskattat min pojkväns intelligens fram till nu, men jag lät honom ändå hållas när han fortsatte stirra på relativt platta mage och därefter började KLÄMMA på den, som om han förväntade sig att en spädbarnshand skulle dyka fram under skinnet och ge honom give-me-five. Till slut såg han så förvirrad ut att jag bestämde mig för att bespara stackaren hans dumhet och förklarade att det bara gått ett par veckor än och att bebisar inte plötsligt ploppar upp i magen i full storlek.
Han reste sig då och gick mot fönstret - ett kort ögonblick fasade jag för att han skulle hoppa ner från balkongen, men sedan fortsatte han mot barskåpet och hällde upp två rejäla Whiskeyglas till oss. När jag påpekade att Whiskey knappast var någon nyttig barnmat förklarade han båda var till honom och erbjöd sig att hämta ett glas saft till mig. Sedan rullade vi ihop oss i soffan som vi brukar och låg där i tystnad bortsett från några "men...?", "vad...?", "hur...?" som Niklas muttrade, mer till sig själv än till mig tror jag. Sedan låtsades jag somna men öppnade då och då ett öga för att inspektera Niklas chockade ansikte, och jag kan ge mig fan på att jag tyckte mig se en belåten min, även om den bara var där för några sekunder. Sedan somnade jag på riktigt.

Mitt i natten vaknade jag och hörde att frustande ljud från rummet bredvid. Det tog några sekunder för mig att koppla vad det var och jag blev kall i hela kroppen när jag insåg att min store, starke karl satt vid datorn mitt i natten och grät. Jag smög in till honom insvept i en filt och satte mig på huk bredvid datorstolen. Han såg helt förstörd ut och jag såg den numera tomma flaskan med Whisky bredvid på skrivbordet. Plötsligt kändes inte hela idén med bebis speciellt lyckad, även om det inte var planerat direkt. Bubblet i magen stannade av och jag såg bilder framför mig som ensamstående mamma som bråkade om underhållsbidrag och satt hemma kväll efter kväll medan Niklas sprang på klubbar nätterna långa med smala, nätta små asiater. Jag kände paniken växa mer och mer och hade nästan slagit numret till sjukhuset för att få en tid för abort när Niklas drämde näven i bordsskivan och nöp fast i mina kinder riktigt, riktigt hårt.
"Fy fan älskling" sa han, "Fy fan vad häftigt!"

Jag släpa in min underbare, världsbäste pojkvän men också dyngraka pojkvän in i sovrummet där han däckade som en sten på sin sida av dubbelsängen. Själv var jag inte trött längre utan poppade en påse micropopcorn och loggade in på datorn och chatten på aftonbladet.

Isabelle2007 säger till alla: VI SKA FÅ EN BEBIS, VI SKA FÅ EN BEBIS, VI SKA FÅ EN BEBIS!
Mr_wantsome säger till Isabelle2007: Grattis gumman, vill du göra en till med mig när du ändå håller på?
SnyggKattis säger till Isabelle2007: Gratulerar till nytillskottet!
Emma_14 säger till Isabelle2007: Grattis!
Nattugglan säger till Isabelle2007: Jag undrar bara vilken sorts människa som skriver en sån sak öppet på nätet?
Hannaaah säger till Isabelle2007: Vad kul för dig, själv är man alldeles ensam. Vill du chatta lite med mig?
Blondtjej_sthlm säger till Isabelle2007: Känner inte dig eller så men vill gärna gratulera till knodden i magen!
RHAMED_turkey säger till Isabelle2007: Wanna fuck?
Isabelle2007 säger till alla: VI SKA FÅ EN BEBIS, VI SKA FÅ EN BEBIS, VI SKA FÅ EN BEBIS!

I dag blir det ingen vanlig blogg, utan ett rop på hjälp till mina kära bloggläsare. Fick ett plötsligt galet sug igår efter att skriva om något annat än mig själv (även om det är väldigt givande) så nu har jag spenderat morgonen med en början på en påhittad historia, än så länge känns det väldigt roligt, får se hur länge det dröjer innan jag tröttnar dock.
Hur som helst tänker jag lägga in dem två första kapitlen i bloggen idag så kan ni väl ge mig lite konstruktiv kritik? Är det värt en fortsättning eller ska jag hålla mig till bloggandet? Jag hatar egentligen att låta andra läsa sånt jag skrivit om det är påhittat, men er litar jag bannemej på, så här kommer det:

---

Kapitel 1
Drömprinsen

När jag var tio år hade jag en klar bild av hur min framtida make skulle se ut, efter att ha vänt upp och ned på varenda låda på vinden hittade jag till sist alla gamla anteckningsblock och dagböcker:

Min drömkille
? Snäll såklart.
? Gullig frisyr med uppåtstående lugg.
? Gilla hundar mer än katter.
? Inte retas.
? Inte slåss.
? Inte gå före i bamba.
? Vara bra på och våga dansa tryckare på discona.
? Hålla med mig om man bråkar med någon.
? Våga hitta på något efter skolan bara vi två.
? Inte äta sina egna snorkråkor.

Jag tycker att det låter som fina kriterier, inte för krävande men att samtidigt inte nöja sig med vad som helst. Något som är intressant är att det då precis som nu är lättare att veta vad man INTE VILL ha än vad man VILL ha. Med åren förändras visserligen kraven en aning men i stort sätt är dem likadana som nu, fast med lite annorlunda formuleringar:

Den perfekte mannen
* Snäll, givetvis. Inte snäll som i DUM vilket många verkar lyckas med utan snäll som i ÖDMJUK.
* Attraktivt yttre. Någon supermodell är definitivt inte nödvändigt men han får inte se ut som en bilolycka i ansiktet heller.
* Gilla allt som jag gillar och om så inte är fallet, ha vett att hålla tyst om det.
* För sin egen säkerhets inte provocera mig på minsta vis under PMS eller tidigt på morgonen.
* Inte slåss.
* Inte gå före in på badrummet på morgonen och DEFINITIVT inte ta upp all plats framför badrumsspegeln.
* Hålla sig borta från dansgolvet. Det som en gång var imponerande på barndomens discon är numera skrämmande kräkframkallande och även om det låter hemskt inskränkt att säga det, feminint.
* Nicka förstående när jag babblar om diverse människor som irriterar mig och säga saker som "Ja, älskling det förstår jag".
* Vara precis lika gullig mot mig när vi är ensamma som när grabbgänget är på besök.
* Inte äta sina snorkråkor(!), inte klippa tånaglarna så att det flyger skabbiga bitar av killnagel överallt och inte tro att smutsiga kalsonger och stinkande strumpor finner sin egen väg till tvättkorgen.

Efter många år av maniskt letande efter en herre som når upp till åtminstone ETT av ovanstående krav så har jag funnit min jackpott. Niklas har lyckats med den storslagne bedriften att faktiskt pricka in nästan samtliga. Kan han bara lära sig att sluta sprida snus-spår efter sig och att göra sig av med ovanan att tänka på annat medan jag maler på om mina kvinnliga bekymmer så kan man nästan uppgradera honom från pojkvän till ÄNGEL.

---

Kapitel 2
Me, me, me!

Dags att ta upp mitt favoritämne vilket givetvis är jag själv.

Jag heter Isabelle, är född 1983 och sambo med Niklas som tidigare nämnt är så nära perfektion som man överhuvudtaget kan komma om man har en dinglande, okontrollerbar kroppsdel mellan benen.
Hur tråkigt det än må vara med människor som pratar jobb så kan jag ändå upplysa om att jag till skillnad från de flesta har lyckats få ett jobb som (åtminstone oftast) hindrar en från att somna med huvudet i knäet eller hänga sig i närmaste lysrör i taket. Jag har precis börjat jobba som kurator på en högstadieskola och än så länge har jag inte börjat avsky jobbet, även om det säkert inte dröjer speciellt länge om man ska vara realistisk. Jobbet passar mig som handen i handsken eftersom att smaskiga hemligheter och detaljer är det bästa jag vet, och eftersom jag gick igenom varenda identitetskris som överhuvudtaget existerar som tonåring själv så finns det hittills ingen lite fjortis som jag inte klarar av att hantera.

Den stora frågan som jag ställt mig hela livet och som håller mig vaken om nätterna är hur det är möjligt att någon som jag som alltid har rätt lyckas göra allt så fel. På något mystiskt vis ställer jag alltid till det för mig oavsett situation, vilket är ruskigt irriterande för mig själv men åtminstone underhållande för min omgivning. Det är liksom alltid något som saknas för att uppnå den där perfekta tillvaron när det gäller mig.

Jag har välsignats med trevliga gener vad gäller vikt vilket gör att jag är ganska smal trots år av galet frosseri och tillsammans med mina 180 centimeter över marken borde det göra mig till en läcker amazonkvinna men i stället lyckas jag aldrig få till den där graciösa hållningen och utstrålningen utan ser istället ut som Bambi på hal is när jag stapplar omkring och blinkar fånigt. Håret är tjockt och honungsblont vilket också låter som hämtat ur någon glassig skönhetstidskrift men tro mig, hur jag än beter mig ser jag ut som den blonda systern i Jackson Five, utan att för den sakens skull ens vara lockigt.
Jag är halvblind och får specialbeställa linser från Holland, min typ av synfel verkar inte existera inom Sveriges gränser vilket resten av invånarna kan skatta sig lyckliga över. Misstänker även att jag hör dåligt också men vågar inte ta reda på saken, det räcker med ett handikapp för min del. Dessutom har jag fötter som verkar tillhöra någon slags mutant, hur mycket jag än skäms för att erkänna det har jag och Niklas ungefär samma skostorlek vilket resulterar i att jag måste rulla ihop tårna till små korvar när vi sitter bredvid varandra för att inte känna mig som en jättekvinna som lurat hem en småpojke direkt från en mopedutställning. Fräknarna ska vi inte ens tala om definitivt inte mitt begynnande cellulitarsle.
Som ni märker är jag inte allt för förtjust i mitt utseende, jag är alldeles för självgod för att kalla mig ful, ett mer passande ord är FEL, eller SKEV. Kanske finns det någon form av okänd inavel i min släkt eller något liknande, för någonstans måste det ha gått galet!

Jag är dessutom helt talanglös. Jag är varken konstnärlig, idrottstjärna eller något slags geni. Jag avskyr fysisk aktivitet, har motorik och smidighet som en flodhäst och skolåren spenderade jag med att antingen hänga i rökrutan, lyssna på musik i hörlurar under lektionerna eller att inte vara där överhuvudtaget. Jag är alldeles för lat för att orka engagera mig till att bli bra på något, och jag antar att det stämmer att utan övning - ingen färdighet. Tycker dock att det är lite elakt att jag inte bara kunde fötts som färdigutvecklat underbarn som kan lösa matematiska problem med sjuhundra decimaler i huvudet eller åtminstone kunna åstadkomma ljuv musik genom att plinga på ett sådant där litet xylofonbräde.

Jag har egentligen väldigt svårt för att umgås med andra tjejer men trots det har jag ett par nära, högt älskade väninnor som är precis så galna som jag vill att dem ska vara. Nackdelen med att ha ett förhållande är ju att man går miste om så många underbara tjejkvällar. Det blir liksom aldrig samma sak att gå på krogrundor när man inte är singel för istället för att ragga brutalt i samlad trupp förstör alltid den tråkiga tjejen med pojkvän hela nöjet genom att tacka nej till efterfester och sitta och skriva puttinuttiga sms till pojkvännen som sitter hemma och är orolig och svartsjuk.
Hur som helst har jag turen att lyckats hålla fast vid ett par guldkorn genom åren som inte tröttnat på mig än (och fan ska veta att det är det många som gjort). Skulle gärna ge er en ingående beskrivning av alla mina heta ladyfriends men detta kapitel handlar som sagt om mig. Me, me, me!

Nu till det verkligt intressanta i kråksången. Jag är en ständigt förvirrad människa men jag har trots det alltid haft en plan för mitt liv, en liten lista med saker jag vill hinna göra innan jag dör i en viss ordning. En ordning som nu har blivit brutalt rubbad. Och då menar jag lika brutalt som att sparka sönder en hemlös persons kartonghydda eller att vrida nacken av en liten kattunge. För första gången i mitt liv har jag lyckats få en stämpel på mig, en stämpel som kommer att överskugga allt annat i min existens och som överglänser allt jag uppfattat som viktigt tidigare.
Jag är inte bara efterblivna Isabelle längre, nu är jag efterblivna GRAVIDA Isabelle.

---

Ni ska få en lista också, en sån där kul när man ställer in MP3:n på "random och svarar på frågorna med hjälp av första bästa låt som börjar spela:

1. Hur är din attityd?
"Smile" med Lily Allen (Utdrag: "First when I see you cry, It makes me smile").

2. Vad kommer du bli när du blir stor?
"Loverman" med Metallica (Utdrag: "Weak with evil and broken by the world").

3. Hur är det i din vänskapskrets?
"Fula kvinnor älskar bäst" med SBD (Utdrag "Fula kvinnor älskar bäst för dem vet aldrig när dem ska kuk härnäst").

4. Hur är det i din familj?
"Live the lie" med Blood for Blood (Utdrag: "Get up, stand up, we could be so much more").

5. Hur är det med din skolgång?
"Bad moon rising" med Creedence Clearwater Revival (Utdrag: "I see the bad moon rising, I see trouble on the way, I see hurricanes and lightning").

6. Hur går det med kärleken?
"Here to stay" med Perkele (Utdrag: "We walk our way no matter what you say").

7. Vad beskriver den du saknar mest nu?
"Die die my darling" med Metallica (Utdrag: "I will be seing you again, I´ll seing you in hell").

8. Gillar du att dansa?
"Full och dum" med Köttgrottorna (Utdrag: "När han går på fest är det alltid han som dricker mest, och med en kvarting under sin väst vet han alltid bäst").

9. Vad beskriver dig mest?
"Bored and violent" med Oxymoron. (Utdrag: "Bored and full of violence, can´t you see in fact what´s going on?").

10. Vad kommer göra dig lycklig?
"Min tjej är piggelin" med Jävlaranamma. (Utdrag: Hon har det hon har, hon har det klingande skrattet, hon har den mulliga figuren, hon har inga pengar eller högskolediplom men min tjej har en extra kromoson").

11. Kommer du byta förnamn, isf till vad? (Sätt ihop om det är fler ord)
"Lovesong".

12. Hur kommer du dö?
"Vem fan vill dricka starksprit" med Ölhävers. (Utdrag: "Vi som drack öl vi blev så käcka men dem som drack sprit dem blev så käcka"):

13. Vad tror folk om dig?
"Fröken Höger" med SBD. (Utdrag: "För Fröken Höger vet vad du vill ha, hon ställer alltid upp och hon gör det bra, Fröken Höger säger aldrig nej, världens bästa tjej"). (Fröken Höger är i denna låt ens egen näve, hmm).

14. Vilken låt påminner mest om dig?
"Bomfalleralla" med Snook. (Utdrag: "Det är trist att jobba så jag sitter och joddlar och groggar vodka med diskmedel och fiskleverolja")

15. Hur gör du andra glada?
"East end girl" med Cock Sparrer. (Utdrag: "She dangerous and beautiful and proud, with her feet on the ground and her head high in the clouds").

16. Vilken låt kommer förfölja dig livet ut?
"The whistle song" med DJ Alligator Project. (Utdrag: Meningslöst visslande låten genom).

Min utgång i fredags gick åt helvete! Mådde så illa hela dagen att jag helt enkelt inte pallade att gå ut på kvällen, jag misstänker att alkoholkonsumtion i mitt tillstånd hade slutat i galet katastrof och det sista sättet jag vill att Tina ska spendera sin tjugoårsdag på, det är att släpa på en avdäckad mig.
I lördag var jag i alla fall bättre och vi var hemma hos Mikaels föräldrar och hälsade på. Åt en löjligt god middag (slängde i mig så mycket mat att jag borde skämmas) och sedan satt vi och tjötade hela kvällen. Jag passade på att få herrns föräldrar allierade så nu tjatar dem också på Mikael att vi ska resa någonstans, gud vad jag är sugen! Blev dock grymt besviken när jag kikade på vinterresmålen inne på Apollo igår, 14 dagar på Dominikanska Republiken kostade bara knappt 12.000 kr om man åkte i slutet av november och jag höll på att smälla av, fan vilket pangpris! Tills jag upptäckte att priset var för EN person istället för två som dem brukar ha prisexempel på. Plötsligt var det inte så jävla billigt längre. Jag SKA åka någonstans, det är i alla fall bestämt, antingen blir det i slutet på sommaren eller också i vinter. Vi har det jävligt gott förspänt för oss just nu med två inkomster och inga gigantiska utgifter, så man kan lika gärna unna sig lite lyx nu innan man skaffar bil, hus och barn för då kommer det förmodligen att bli dramatiska förändringar i ekonomin.
Gårdagen var en exemplarisk söndag. Låg i soffan hela dagen som två drägg och åt. Fick plötsligt galet sockersug framåt kvällen och var tvungen att bege mig ut till affären i den galna stormen (affären ligger visserligen bara ca 200 meter från vårt hus) och skulle köpa ingredienser till att baka chokladkaka. Dock var kakaon slut vilket resulterade i att jag stod och svor en lång stund och till sist köpte en kakmix. Det blev chokladbrownies med glass och jag åt så mycket att jag nästan mår illa än. Måste tillägga att jag brände mig för jävla illa under bakandet också, var inne i min egen lilla värld och lyckades missa ungsgallret med grytlappen och nu har jag ett vackert brännmärke efter ett gallet i handflatan. Stackars, stackars Sofia.

Det börjar bli jävligt, jävligt nice i lägenheten nu. Visade min talang för precis ALLT i fredags då jag på något mystiskt vis lyckades köpa både plugg och skruv i rätt storlek till gardinstången (nåväl, dem låg i samma förpackning men ändå). Så nu har vi ÄNTLIGEN fått upp mina söta gardiner i vardagsrummet, en tung sten lyftes från mitt hjärta. Mikael är som förväntat inte förtjust i dem eftersom att han inte alls förstår vitsen med panelgardiner utan tycker att en gardin ska kunna täcka hela fönstret som en jävla teaterridå, men så är han ju kille också. Tyvärr råkar dem vara cirka en halvmeter för långa men det ska jag fixa snart. Troligtvis någon gång när mamma eller annan person som kan och orkar behärska en symaskin kommer på besök.
Köpt dörrmattor också, en fyrkantig till ytterdörren och en halvmåneformad till balkongdörren. Lovely.
SAKER ATT KÖPA FÖR ATT LÄGENHETEN SKA BLI PERFEKTION. REN JÄVLA PERFEKTION:
* Hatthylla: Jag har aldrig förut varit med om att den gamla hyresgästen TAR MED SIG hatthyllan vid utflytt, men det var tydligen han som bodde i våran tidigare sugen på. Eftersom att vi har en så stor och fin klädkammare vid dörren så har det gått bra hittills, men vi ska ändå köpa en snygg hatthylla, mest för att hallen inte ska se så tom ut. Sedan vill jag inte ha gäster rännande in i garderoberna (mer för att slippa städa där inne än på grund av privatliv får erkännas) så det kan vara trevligt med en hylla i hallen. Ska köpa en hatt sen för att riktigt få in känslan.
* Stor hallspegel: Jag vet att det låter förfärligt och det är det också, den enda spegeln vi har för tillfället sitter i badrumsskåpet. Jag behöver ÅTMINSTONE en halvkroppsspegel men helst en helkropps så att jag kan stå och beundra mina vackra skor i timtal.
* En till säng: Behövs inte köpas eftersom att jag har en sprillans ny som jag köpte i höstas men som nu finns hemma hos mamma. Det kommer att bli väldigt, väldigt stort med två 120-sänger bredvid varandra, en vanlig dubbelsäng brukar ju vara 180 cm men vår kommer att bli 240 cm. Men vi har kommit överrens om att det blir bäst så, jag tycker visserligen att det är rätt mysigt så som vi har det nu, men min stackars rygg börjar tröttna på att ligga i samma ställning natt in och natt ut. Vi har ju faktiskt plats till två sängar utan problem så varför inte?
* Tavlor: Kommer att bli den svåraste av utmaningar. Jag vet knappt vart man köper tavlor, men misstänker att IKEA är ett säkert kort.
* Växter till balkogen: Jag och Mikael har tänkt skaffa oss en mindre djungel på balkongen. Det gäller bara nu att hitta plastväxer i storlek XL, hoppas att det finns. Jag är som sagt ingen blommänniska och vanliga växter hade stendött efter en vecka, för att inte tala om hur mycket otäcka djur dem hade dragit till sig. Har svårt att tro att det finns en dold botaniker i Mikael heller, så han lär inte heller springa med vattenkannan i högsta hugg eller plocka bort vissna knoppar från växterna.

Här kommer en rolig "Hur dum är du?-lista" och efter den en vanlig kryssa-i-lista som jag är så barnsligt förtjust i:

(x) tuggummi har trillat ur munnen på dig när du har pratat
(x) tuggummi har trillat ur munnen på dig när du INTE har pratat
(x) du har gått in i en glasdörr
(x) du har hoppat ur ett fordon som rör sig
(x) du har tänkt på nåt roligt så du har börjat skratta,
och därmed fått folk att titta konstigt på dig
summa: 5

(x) du har sprungit in i ett träd
( ) det är möjligt för dig att slicka dig på armbågen.
(x) du testade precis om du klarade det
(x) du har trampat på ditt skosnöre och snubblat/trillat
(x) ditt hår är/har varit blont
(x) folk har kallat dig långsam
summa: 5

( ) du har råkat tända eld på någon sak ett flertal gånger
(x) du har någon gång somnat på en lektion
(x) du kan ibland berätta om någonting och sen plötsligt glömma bort vad
det var du pratade om.
( ) folk skakar ofta på huvudet och går iväg från dig
(/) du använder dina fingrar när du ska räkna enkla matte tal (Det ska inte stickas under stol med).
summa: 2,5

( ) du har ätit en insekt utan tvång när du var liten/mindre.
(x) du gör detta test när du borde göra någonting viktigt
(x) du har satt på dig dina kläder bakochfram eller utochin utan att ens märka
(x) du har letat överallt efter nåt som du hade i handen eller i fickan
summa: 3

( ) du råkar ha sönder väldigt många saker.
(x) du har trillat av stolen då den stått helt still
( ) du använder ordet ''eh'' väldigt många gånger om dagen
SUMMA: 1

Kommentar: Får man 18 eller under är man inte så dum... Annars...!


Vanliga lilla listan:
HAR DU NÅGONSIN
[/] suttit på en geting/humla (Haft en humla i skon/strumpan en gång, otäcka minne).
[ ] gråtit efter ett besök hos frisören.
[ ] skrivit brev till någon i Afrika.
[x] cyklat utan händer.
[x] tyckt att sommaren borde komma nu.
[x] hatat kärlek.
[ ] har flugit i en luftballong.
[x] älskat att gunga.
[x] åkt pulka på vintern.
[x] haft Bamseplåster på mer än tre tår samtidigt.
[ ] varit höjdrädd.
[x] kysst dig själv.
[x] hoppat från ett fönster.
[x] vandrat några mil (Definitivt inte frivilligt).
[x] viskat i någons öra.

[x] hamnat på sjukhus.
[] känt dig som ett pappersark.
[x] virkat.
[x] diskat.
[x] förlorat den du älskar.
[x] sagt nej till sex.
[x] druckit vatten upp&ner.
[ ] dödat någon.
[ ] ätit säl.
[x] bakat sockerkaka.
[x] varit förälskad i någon.
[x] velat dö.
[ ] haft converse.
[x] känt dig som ett as.
[x] lyssnat på samma låt en hel natt.
[x] ätit godis istället för att gråta.
[x] skrikit hora/bög till någon.
[x] varit full.
[x] varit hög.
[ ] varit ordlös.
[x] varit kåt.
[ ] hatat värme.
[ ] haft biljett till hultsfred 07.
[ ] haft en katt/katter.
[x] haft vattenkrig.
[x] skrivit på någons arm.
[x] dissat någon som ringt på din mobil.
[x] varit otrogen.
[x] hatat någon som du egentligen älskar.
[x] ångrat dig.
[x] varit svartsjuk.
[x] hostat blod.
[ ] låtsats att du var en fjäril.
[x] önskat dig en kyss.
[x] älskat någon så att det gjort ont.
[x] tyckt om kladdkaka.
[x] ätit middag med någon du tycker om.
[x] trott på det övernaturliga.
[x] hatat dina föräldrar.
[ ] ätit jättemycket och sedan spytt.
[x] hatat din kropp och ditt utseende.
[ ] spelat gitarr.
[ ] spelat nyckelharpa.
[x] sjungit i duschen.
[x] skrikit dig hes av panik.
[ ] sett någon dö.
[ ] varit med om en katastrof.
[x] skakat av nervositet.
[x] skrattat så du grät.
[x] gillat gröt.
[ ] fått för dig att du är bisexuell eller homo men kommit på att du inte är det.
[x] haft solen i ögonen med ett leende.

[x] tagit någon på röven.
[x] slängt porslin i väggen.
[x] hatat hela världen.
[x] sjungit till håkan hellström med någon du tycker om.
[ ] tyckt att pengar är viktigare än nåt annat.
[x] legat med fler än du borde ha gjort.
[x] ogillat folk som frågar dig saker.
[ ] bajsat på vägen.
[x] drömmer ofta mardrömmar.
[x] skulle kunna döda för någon.
[x] haft riktigt kalla händer.
[x] haft ett smeknamn.
[ ] varit mobbad.
[ ] trampat ihjäl en nyckelpiga.
[x] somnat på golvet.
[x] haft sex fastän du inte velat.
[x] blivit kysst av någon som du aldrig trodde skulle kyssa dig.
[ ] hånglat på tunnelbanan.
[ ] åkt buss genom halva Sverige.
[x] kastat dig framför ett fordon (Har blivit påkörd av en spårvagn).
[ ] tågat genom staden med flaggor i skyn.
[x] älskat någon som inte vetat om det.
[x] ramlat och skrikit av smärta.
[x] skrapat upp knäna.
[x] hittat min själsfrände.
[x] tyckt att krig är idiotiskt.
[x] tuggat på ett grässtrå.
[x] varit i en storm.
[ ] varit nära döden.
[x] hållit om en ko.
[ ] hållit i en orm.
[x] varit så full att du inte kunnat gå.
[ ] tvivlat på din existens.
[x] trott att du varit odödlig.
[x] skrivit över hundra dikter.
[ ] varit på Darinkonsert.
[ ] kastat din telefon i vattnet.
[ ] känt dig som ett får.
[ ] drömt om svarta paraplyn.
[x] haft läppstift.
[x] gråtit i någons närvaro.
[ ] älskat regn.
[ ] hört Cirkus Miramar.
[ ] glömt hur det är att vara riktigt liten och svag.
[x] insett att du fortfarande är riktigt liten och svag innerst inne.
[x] slagit till någon så att personen tappade andan.
[ ] sprungit en mil utan uppehåll och storlett hela tiden.
[x] haft en studsmatta hemma.
[x] haft tejp i håret.
[x] ätit fisk.
[x] sett en film mer än tjugo gånger.

Nu ska jag avsluta dagens inlägg, jag ska börja ägna mig åt att skriva på en grej som jag klurat på hela helgen, håller er uppdaterade om jag får något resultat.
Dagens låt blir en gammal klassiker av System of a down.

"D-devil"/S.O.A.D
Plagiarized existence exist,
Among the writers of the word,
Shake your spear at Shakespeare,
Shake your spear at Shakespeare,

Loud and noisy,
Strong refrigerators,
Gaining independence,
Gaining independence,

Stupid people do stupid things,
Smart people outsmart each other,
Then themselves, then themselves,
Then themselves, then themselves,

Take me down there,
Photographic relapse,
People feeding frenzy,
The devil is so lovely,

(Operatic)

My blue moon rivets in exits,
Forewarned customary spirits,
By myself, by myself,
By myself, by myself,

Take me down there,
Photographic relapse,
People feeding frenzy,
The devil is so lovely,

Take me down there,
Photographic relapse,
People feeding frenzy,
The devil is so lovely.

Mikael, älskling, jag älskar dig bara mer och mer hela tiden. Jag längtar efter dig varje minut och jag är så tacksam för att jag har dig. Jag trodde inte att det kunde klicka så bra mellan två personer, speciellt inte två så olika personer men att vara med dig känns som det mest naturliga i världen och jag undrar hur fan jag klarade mig utan dig förut, för jag inser verkligen nu hur ett förhållande ska kännas. Du ger mig ett lugn jag aldrig förut ägt.

Idag var jag duktig nog att komma till jobbet i tid i alla fall, kan bero på att jag och Mikael gick och la oss så tidigt igårkväll att det kändes som om det fortfarande var dag ute. Skulle inte bli förvånad om det fortfarande sprang små barn där ute och lekte med trehjulingar, så tidigt kändes det.
Jag har lagt ner "Absolut torr" nu (det där medlet som man tar i armhålorna och sedan på något mystiskt vis inte svettas en droppe på veckor). Med tanke på hur mycket det kliar undviker jag att använda det in i det längsta för man kan vara rätt säker på att få en plågsam natt med skiten under armarna men igår, HERREJÄVLAR. Som om inte det hysteriska kliandet som nästan får ögonen att ploppa ur sina hålor vore nog, i går sved det något så fruktansvärt att jag fick kasta mig till närmsta handfat direkt och skölja bort det, jag trodde att armhålorna bokstavligt talat skulle brinna upp. Det gör fortfarande så ont att jag får sitta med armarna sträckta från kroppen i gorillaställning. Det verkar inte bättre än jag helt enkelt får vara en svettboll i fortsättningen, häller hellre aceton direkt på kroppen än den där skiten igen. Buhuhu!

Det verkar förresten inte som jag får någon semester före vecka TRETTIOTVÅ!!! Har jag riktig tur kanske jag kan smita vecka 31 men det verkar inte så, så med andra ord kommer jag inte få något ledigt förrän i augusti, fy fan. Extra jobbigt blir det att Mikael bara jobbar en vecka till och alltså kommer ha TRE veckor tidigare semester än mig. Det är ju bäddad för katastrof, jag kommer att vara galet avundsjuk och alldeles säkert kommer barnet i mig att vakna och säga "Varför måste JAG jobba när DU får vara ledig?". Usch, jag avskyr min missunsamma sida. Begreppet Gnällfia får en ny innebörd när jag väl sätter igång, saken blir givetvis inte bättre av att man är dramaqueen sänd från helvetet allra minst.

Nu blev jag lite ledsen och för att rädda situationen ska jag göra som jag brukar, drömma mig bort och tänka på skor.
MINA ÄLSKLINGAR, LJUSEN I MITT LIV OCH MINA SUBSTITUT TILL BARN:

* Svarta stövlarna: Jag är inte speciellt förtjust i dem där stövlarna egentligen, men dem passar till det mesta och var ovärderliga i vintras när det var regn och slask ute eftersom dem är dem enda som har något slags foder.
* Otäcka skorna med ull inuti: Fick dem av mamma i julas i vad jag misstänker var någon form av protest mot alla mina klackskor. Dem är i alla fall i Conversemodell med ull inuti, jag tycker att såna skor kan vara skitfräcka när dem sitter på andra men kände mig som en handikappad anka när jag hade på mig dem. Dessutom tar det ju ett halvår att snöra på och av sig dem. Ruggigt.
* Bruna mormorskängorna: Av alla mina skor måste dem här vara dem mest älskade, trots att dem är jävligt använda nu och jag har slitit ner klackarna totalt. Dock får dem hänga på fortfarande när det är dåligt väder eller när jag inte rakat benen och bär leggings, eftersom att dem räcker en bra bit upp på foten och därför döljer benen som ser ut som dem tillhörde en tibetansk snöman.
* Svarta ankelkängorna: Sjukt snygga och ett grymt kap (halva priset på rea-priset på Bianco). Bekväma är det definitivt inte, men oj, oj, oj så snygga!
* Röda ankelkängorna: Ser nästan ut precis som dem svarta men är som sagt röda och härliga. Var lite smått besatt av dem där skorna innan jag köpt dem och bara sett dem i affären, ni trogna bloggläsare vet vad jag talar om.
* Mina hederliga flipflop: Snygga är dem definitivt inte, men dem är åtminstone inte i en skrikig färg i skummaterial utan ganska diskret bruna med pärlor. Skulle inte klara mig utan dem med mitt ständiga skoskav, den saken är säker.
* Mina mörkbruna pumps med träklack: Dem har den högsta klacken av alla så jag misstänker att dem är galet obekväma, har faktiskt aldrig använt dem för att dem är så fina där dem står orörda i garderoben med sitt leopardfoder. Jag älskar dem.
* Ljusabruna pumpsen: Ett galet fynd på Skopunkten, bara 149 kronor! Dem är jättesöta och faktiskt hyfsat sköna konstigt nog. Dessutom har dem en JÄTTEGULLIG rosett.
* Dem röda skorna nummer 2: Ett par ganska platta röda skor som jag köpte mest för att dem var så billiga och det var det enda paret i min storlek. Aldrig använda dem heller så det är väl dags snart.
* Mina guldsandaler med kilklack: Dem här skorna ÄLSKAR jag! Dem går att matcha med allt och får mina fötter att se galet näpna och söta ut. Underbara, skulle hemskt gärna vilja hitta samma modell fast ett par svarta också.
* Skorna från helvetet: Ett par svarta saker men dödligt höga platåklackar, dem må vara rätt snygga men efter premiärandvändningen som gjordes en utekväll på stan hatar jag dem och jag måste vara riktigt jävla drängfull för att våga ta på mig dem igen.
* Dem bruna lacksandalerna: Rätt nyinköpta och väldigt söta får erkännas, även om det känns helt onaturligt att gå med skor utan klack. Dem gav mig brutala skoskav sist jag hade dem men snart är det dags att ta tjuren vid hornen och ta på sig dem igen. Får eventuellt tejpa hela foten med plåster innan i förebyggande syfte.
* Dem röda lackpumpsen med öppen tå: Mitt älskade, älskade nytillskott i samlingen! Dem är så fina att jag knappt vågar ta på mig dem. Istället för att samsas med dem andra skorna på golvet i garderoben har jag tillägnat dem en hel hylla. Brukar sticka in en arm och klappa dem lite varje dag, eller ta ut dem och titta på hur fint dem glänser i ljuset från lampan. Dem är SÅ UNDERBARA!

I övrigt är allt rätt stabilt. Vet inte vad som hittas på i helgen men fina Tina fyller år på fredag och hon ska firas på något sätt. Jag vet inte vad hon har planerat för dumheter men en sak är säker, jag lär vara där och delta i dumheterna!
Saknar våra barndoms födelsedagar, vi gjorde alltid en väldigt stor affär av att planera överraskningar eller kidnappningar när någon av oss fyllde år. Favoriten är när Tina fyllde tolv (herrejävlar, det är åtta år sedan nu!) fick vi hennes mamma att åka in till stan med henne medan vi gömde oss längre bak i bussen och sedan tåget och höll på att dö av skratt och när vi kom av fick hon ögonbindel och det blev en sväng till Liseberg. Jag använde mig kvinnliga charm och fick en kille i en av åkaattraktionerna att ropa ut i högtalaren att Tina fyllde år idag och medan vi åkte spelade dem en önskad låt (tar tillbaks det där med kvinnlig charm förresten, med tanke på att jag varken såg ut som en kvinna eller på något sätt var charmig när jag var 12). Dagen slutade tyvärr med att födelsedagsbarnet blev åksjuk och spydde ner nästan tio personer när vi åkte Kållerado, men ändå.
En gång när jag fyllde år skrämde mina flickor skiten ur mig genom att plötsligt kasta sig ut ur min garderob, fy fan vad rädd jag blev även om jag märkte på mamma att något var i görningen. Dem hade tänkt klä ut sig till clowner också men insåg som tur är att dem ville överraska mig, inte ge mig en hjärtattack. Legendariska presenter genom åren var när jag fick pengar till att köpa en guldfisk (som istället blev en några guppies som förökade sig dagligen och som jag hatade) eller en kaktus med kondomer fastsatta i taggarna. Eller när jag gav Tina en HEL FEMKRONA i present när hon fyllde 4 (som hon sedan var tvungen att lämna tillbaks för sin mamma).
Det är grymt kul att ha kompisar som man växt upp med och som man delat allt med under åren. Och nu fyller min vackra tös 20, it´s sick! SICK I TELL YOU!

Nu ska jag avrunda och slänger därmed in dagens:

DAGENS VILL HA: S-E-M-E-S-T-E-R-!-!-!.
DAGENS KLÄDSEL: Mörkblå kort jeanskjol och svart t-shirt med blommönster.
DAGENS SMINK: Mascara och puder.
DAGENS FRISYR: Hängande med sidbena och solglasögon (i brist på sol får jag använda dem som hårband).
DAGENS HÄNDELSE: Pratat med farmor, låter inte mkt för världen men jag råkar ha världens mest energiska kvinna till farmor och man är helt matt efter varje samtal.
DAGENS LÅT: "Perfekt World" med Billy Talent.
DAGENS PLANER: Tvinga mamma att köra mig någonstans där man kan handla på lunchen och efter jobbet ska jag möta Veronika i stan och köpa present till Tina.
DAGENS SAKNAD: Svunna tider, blev hemskt nostalgisk av att tänka på hur gamla vi håller på att bli.
DAGENS DUMMASTE: Jag. Var hemskt elak mot Mikael i morse och fräste på honom och gav honom en utskällning för att han bara frågade hur lång tid jag behövde på mig för att hinna gå till vagnen från lägenheten. Förlåt älskling.
DAGENS SJUKA: Mår lite skumt.
DAGENS DROG: Nikotin.
DAGENS ROLIGASTE: ?.
DAGENS FAVORIT: Mamma, för att hon tyckte att mitt hår var jättefint och för att jag inte tror att hon ljög.
DAGENS KÖP: Nada, men det ska det nog bli ändring på.
DAGENS GODIS: Le banana.
DAGENS HUMÖR: Stabilt med med ilskna små inslag.
DAGENS ORD: Skor.

THE GOLD WATCH

We're in the living room of a modest two bedroom house in
Alhambra, California, in the year 1972.
BUTCH'S MOTHER, 35ish, stands in the doorway leading into the
living room. Next to her is a man dressed in the uniform of
an American Air Force officer. The CAMERA is the perspective
of a five-year old boy.
MOTHER
Butch, stop watching TV a second.
We got a special visitor. Now do
you remember when I told you your
daddy dies in a P.O.W. camp?
BUTCH
Uh-huh.
MOTHER
Well this here is Capt. Koons. He
was in the P.O.W. camp with Daddy.

CAPT. KOONS steps inside the room toward the little boy and
bends down on one knee to bring him even with the boy's
eyeline. When Koons speaks, he speaks with a slight Texas
accent.
CAPT. KOONS
Hello, little man. Boy I sure
heard a bunch about you. See, I
was a good friend of your Daddy's.
We were in that Hanoi pit of hell
over five years together.
Hopefully, you'll never have to
experience this yourself, but when
two men are in a situation like me
and your Daddy were, for as long as
we were, you take on certain
responsibilities of the other. If
it had been me who had not made it,
Major Coolidge would be talkin'
right now to my son Jim. But the
way it worked out is I'm talkin' to
you, Butch. I got somethin' for
ya.

The Captain pulls a gold wrist watch out of his pocket.

CAPT. KOONS
This watch I got here was first
purchased by your great-granddaddy.
It was bought during the First
World War in a little general store
in Knoxville, Tennessee. It was
bought by private Doughboy Ernie
Coolidge the day he set sail for
Paris. It was your great-
granddaddy's war watch, made by the
first company to ever make wrist
watches. You see, up until then,
people just carried pocket watches.
Your great-granddaddy wore that
watch every day he was in the war.
Then when he had done his duty, he
went home to your great-
grandmother, took the watch off his
wrist and put it in an ol' coffee
can. And in that can it stayed
'til your grandfather Dane Coolidge
was called upon by his country to
go overseas and fight the Germans
once again. This time they called
it World War Two.
Your great-granddaddy gave it to
your granddad for good luck.
Unfortunately, Dane's luck wasn't
as good as his old man's. Your
granddad was a Marine and he was
killed with all the other Marines
at the battle of Wake Island. Your
granddad was facing death and he
knew it. None of those boys had
any illusions about ever leavin'
that island alive. So three days
before the Japanese took the
island, your 22-year old
grandfather asked a gunner on an
Air Force transport named Winocki,
a man he had never met before in
his life, to deliver to his infant
son, who he had never seen in the
flesh, his gold watch. Three days
later, your grandfather was dead.
But Winocki kept his word. After
the war was over, he paid a visit
to your grandmother, delivering to
your infant father, his Dad's gold
watch. This watch. This watch was
on your Daddy's wrist when he was
shot down over Hanoi. He was
captured and put in a Vietnamese
prison camp. Now he knew if the
gooks ever saw the watch it's be
confiscated. The way your Daddy
looked at it, that watch was your
birthright. And he'd be damned if
and slopeheads were gonna put their
greasy yella hands on his boy's
birthright. So he hid it in the
one place he knew he could hide
somethin'. His ass. Five long
years, he wore this watch up his
ass. Then when he died of
disentary, he gave me the watch. I
hid with uncomfortable hunk of
metal up my ass for two years.
Then, after seven years, I was sent
home to my family. And now, little
man, I give the watch to you.

Capt. Koons hands the watch to Butch. A little hand comes
into FRAME to accept it.

Fan vad slö jag är. Var hemma igår igen av enda anledningen att jag inte orkade gå upp så tidigt, var på god väg att stanna hemma idag med eftersom Mikael var ledig och tro mig mina damer och herrar, för någon som redan i vanliga fall grinar för att hon tycker att det är så hemskt att gå upp på morgonen så innebär en gosig, sov-varm herre i samma 120 cm-säng en ren katastrof. Men upp kom jag åtminstone till slut, även om jag måste erkänna att det snarare berodde på att jag var bloggskrivarsugen och datorn hemma ständigt än upptagen än min arbetsmoral.

Kan ju trösta mig med att jag fan inte låg på latsidan igår när jag var hemma i alla fall. Tog en tripp till Frölunda på morgonen förutom en galet söt rutig tubklänning, en ny mascara och lite annat smått och gott fick jag köpt en tröja till herrn, en skurmopp (vi har inte haft någon innan skrämmande nog), lite plastbunkar, bestickfack, en termometer till balkongen, glödlampor och skit och bäst av allt: en äggklocka med öron som ser ut som en mus! Den är SÅ SÖT! Numera kommer jag troligtvis koka ägg konstant bara för att få en anledning att tafsa på den. Hittade även ett jättefint nyckelskåp på Indiska som nog kommer att pryda vår hall inom inte allt för lång framtid.
Hur som helst såg jag rätt kul ut när jag släpade hem allt på bussen (speciellt den förbannade moppen) plus tre matkassar. Resten av dagen ägnades åt att städa och jag gjorde den fasansfulla upptäckten att målarfärgstänket på parketten i vardagsrummet inte alls är pigg på att försvinna, och nu har jag ändå testat alla möjliga mirakelmedel. Ska göra ett försök med Svinto och sedan finns inget annat alternativ än att skrapa bort skiten.

Gud vilka jobbiga mardrömmar jag haft det sista, inte konstigt att jag inte är pigg och utsövd när jag måste stå ut med alla möjliga galenskaper i sömnen. Drömde att jorden skulle gå under och att det bara var en enda dag kvar att leva härromdan efter att ha sett ett Simpsonsavsnitt när en komet var på väg mot Springfield. Vad som var hemskt ironiskt med drömmen var att trots att alla visste att vi skulle dö nästa dag ägnade jag mig åt att FLYTTA. Vaknade upp ett ögonblick och förbannade mig själv i drömmen för att jag slösade bort min sista dag så när jag somnade om var jag ute på landet på ett höflak med nån jävla programledare och höll ett rikstäckande tal om hur orättvist och jävla typiskt det var att jorden nödvändigtvis måste gå under medan jag levde när den haft flera miljarder år på sig innan. Sedan blev jag vansinnigt arg och vägrade jordens undergång nu när jag var nykär och allt. Blev väldigt glad när jag vaknade på morgonen, upptryckt mot väggen som vanligt av Mikael att vi levde trots allt.
Upplevde ett svagt ögonblick av "jag måste passa på att uträtta saker innan det är försent" men återgick ganska så snart till att äta microopocorn som blivit över från gårdagen i soffan.

VECKANS LÄGESRAPPORT:

Utseende: Nu har jag ju uppdaterat sminkförrådet vilket givetvis ger resultat; nya mascaran "Define-a-lash" från Maybelline hemskt bra. Tro det eller ej men jag börjar faktiskt vänja mig vid nya galna håret också, trivs med det rätt skapligt trots att det ser ut som om någon kläckt ett ägg rakt i skallen på mig. Vad som dock lyser med sin frånvaro någon extremt är FORTFARANDE solbrännan, jag har inte varit så här vit i början av Juli i hela mitt liv tror jag. Det finns bara två alternativ som det ser ut nu med tanke på jobbet och ösregnet fär ute- antingen får jag skaffa en fräsch solbränna på fejkväg eller också får jag låtsas att jag VILL vara blek för att det är SÅ omodernt just nu att ligga och pressa i solen och få rynkor och hudcancer. Ack den som ändå var så förståndig...
Kärleksfronten: Jag är fortfarande lika äckligt förälskad och gull-i-gullande. Känner mig som en fjortonåring igen som ligger och pussas i en enda hög av armar och ben med herrn där hemma. Jag är förhatlig och jag förstår verkligen alla som har lust att spy en skvätt. Jag är så kär och så grymt lycklig, snälla låt det bli så här för alltid.
Hälsa: Ska inte sticka under stol med att jag fortfarande mår rätt pyton emellanåt, dock är jag inte deppig längre utan känner mig bara allmänt förvirrad och groggy. Men det känns faktiskt bra på ett sätt att verkligen känna av hur medicinen går ur kroppen för det känns på något sätt som om det renar från något slags gift, och det är väl det som händer också antar jag.
Ekonomi: Den är finfin. Även om personer som VERKLIGEN har pengar skulle rågarva åt min månadsinkomst som brukar ligga mellan åtta till tiotusen efter skatt så är det väldigt mycket för mig som bara kunnat drömma om att spendera pengar tidigare i livet, så jag känner mig som någon slags krösös nu och det känns väldigt skönt att slippa vända på varje krona och panta burkar för att ha råd med bussbiljett.
Jobb: Har ju som sagt fått förlängning igen vilket är underbart men GUD vad jag längtar till semestern. Kommer hata alla som går på semester innan mig, den saken är väldigt klar.

Nu ska jag lägga in en lista som jag sett dyka upp hos dem flesta redan, och jag brukar inte ligga på latsidan med att knycka dem:

FEM SKULLE
1. Skulle du vilja vara längre? Nej, trivs finemang med mina nästan 177 cm, men jag blir redan tillräckligt mongolång med mina klackar och det finns för få män som är längre än 190 cm.
2. Skulle du vilja väga mer? Nja, skulle inte bry mig om jag gick upp några kilon men just nu ligger jag min favoritvikt, 65 kilo. Må låta mycket men får otäcka giraffliknande drag när jag väger mindre.
3. Skulle du bli arg om din pojkvän gjorde slut om du har/hade någon? Ja, det hade jag absolut blivit.
4. Skulle du vilja ha sex med en kändis? Nej tack. Är inte det minsta kändis-impad och tanken på hur många dem troligtvis doppat sin dumpåle i känns det inte vidare lockande.
5. Skulle du vilja dricka dig full nu? Nej, börjar tycka att alkohol är rätt överskattat (kan dock bero på att jag nu för tiden blir rövfull på några öl och sedan vill gå och lägga mig direkt).

TIO KAN
1. Kan du röra på öronen? Inte utan att röra resten av ansiktet.
2. Kan du slicka dig på näsan? Nej, har en ovanligt kort tunga.
3. Kan du kolla i kors med ögonen? Ja.
4. Kan dina föräldrar lita på dig? Nja, över lag kan dem det men jag är så oberäknelig att inte ens jag själv kan lita på mig fullt ut.
5. Kan du låta bli att prata på 4 timmar? Nej, knappast.
6. Kan du va på en fest utan att dricka? Klart att jag KAN, men det lär inte hända.
7. Kan dina vänner lita på dig? Givetvis.
8. Kan du tänka att pierca dig i naveln? Är redan piercad i naveln sedan många år tillbaka.
9. Kan du suga? Hrm, ja.
10. Kan du låta bli att spendera pengar i en affär om du har pengar? Ja det kan jag, men jag kanske gråter en skvätt..
TIO HAR
1. Har du någonsin ljugit för dina föräldrar? Ja det kan man lugnt säga, ljög väl oftare än jag talade sanning i mina unga dagar.
2. Har dina föräldrar sagt att dom älskar dig? Ja.
3. Har du syskon? Världens sötaste lillasyster.
4. Har du någonsin haft sex med någon? Ja.
5. Har dina föräldrar ljugit för dig? Utan tvekan.
6. Har du varit full den här månaden? Ja då.
7. Har du redan tröttnat på dom här frågorna? Ja.
8. Har du borstat tänderna den senast timmen? Nej.
9. Har du pussat någon som är fyra år äldre? Ja.
10. Har du haft sex med någon som är fyra år äldre? Ja.
11. Har du haft ett förhållande med någon som är fyra år äldre? Ja, min f.d sambo var åtta år äldre än mig.
12. Har du funderat på hur det skulle vara att testa droger? Ja det har jag, lät det dessvärre inte stanna vid funderingar.
13. Har du blivit påkommen när du har haft sex, om du har haft det? Ja.
14. Har du haft sex med mer än tre personer? Ja.
15. Har du ljugit på någon fråga än då? Nej.

TJUGO VEM.
1. Vem är din bäste vän? Jag har belönats med gåvan att ha flera stycken kanonvänner.
2. Vem älskar du? Många.
3. Vem hade du senast sex med? Mikael (illa vore väl annat...).
4. Vem vill du bli full med? Veronika kanske, våra fyllor är alltid kalas
5. Vem är den bästa artisten? Ingen aning.
6. Vem pratade du senast i telefon med? Käre mor.
7. Vem har du en liten crush i? Det finns inget som kan kallas "liten crush" när det gäller mig, jag är alltid galet kär och det är jag givetvis i Mikael.
8. Vem är snyggast i hela världen? Vackrast i hela världen är min lillasyster Lina.
9. Vem skulle du ge en miljon till om du va tvungen att ge bort det? Mina nära och kära.
10. Vem är snällast i världen? Det är nog jag, höhö.
11. Vem är din bästa kompis? Denna frågan är redan ställd damn it! Men mina allra bästa vänner är Tina, Veronika, Emelie, Memme och Mathias.
12. Vem vill du prata med? Vill inte prata just nu, geniet arbetar.
13. Vem sov du senast med? Mikael.
14. Vem såg du senast full? Mikael.
16. Vem vet allt om dig? Tina och Veronika vet mest om mig eftersom vi hängt ihop sedan vi gick i blöjor.
17. Vem kysste du senast? Mikael.
18. Vem Kramade du senast? Som sagt...
19. Vem kan berätta allt för dig? Alla är välkomna att gråta ut mot min barm och det är det många som väljer att göra kan jag lova.
20. Vem kan du berätta allt för? Är rätt öppen med i stort sätt allt.

Gud, det blev en del listor idag men jag avslutar ändå med en "dagens" tätt följd av ett Pulp Fiction-moment och sedan är det dags att äta lunch. Det behövs, för det kommer att bli en lååång dag på jobbet.

DAGENS VILL HA: Ett par vita skor, insåg just att jag inte har några vita förutom balskorna och det är ett måste.
DAGENS KLÄDSEL: Leggings med vit lång skjorta med skärp i midjan (ganska stiligt om jag får säga det själv).
DAGENS SMINK: Mascara och puder.
DAGENS FRISYR: Hängande med överhåret uppsatt med massa hårnålar.
DAGENS HÄNDELSE: Ond civilkontrollant på spårvagnen, hatar dem där krypen. Dessutom tog dem fast en kille vilket skapade kalabalik på vagnen och tanten bredvid mig blev så förskräckt att hon babblade om denna incident hela resan och frågade mig saker som antydde att jag var någon slags ta-fast-killar-som-inte-betalat-informatör utskickad av Västtrafik.
DAGENS LÅT: "I wanna have your babies" Natasha Bedingfield.
DAGENS PLANER: Som vanligt, inga. Ska jobba över och laga chiliconcarne när jag kommer hem.
DAGENS SAKNAD: Sömn.
DAGENS DUMMASTE: Kontrollanten på vagnen, såklart.
DAGENS SJUKA: Mår mer och mer illa, bådar inte gott för dagen...
DAGENS DROG: Nikotin.
DAGENS ROLIGASTE: Mitt skämt i morse när Mikael kröp in under täcket och låtsades sura över att jag inte kunde stanna kvar och mysa och jag frågade om han var en surpuppa eller en vanlig puppa (han var ju invirad i täcket, jag är så jävla kul!).
DAGENS FAVORIT: Huh?.
DAGENS KÖP: Två flaskor cola som alltid, en sallad och en skvallertidning.
DAGENS GODIS: Vit choklad, ätit det hela helgen nu och befarar att jag blivit beroende. Var tvungen att gå till affären igår i ösregnet för att köpa en ny påse och nu jag har tagit med mig påsen till jobbet, hmm...
DAGENS HUMÖR: Hyfsat bra.
DAGENS ORD: Shnoggels.

THE ARGUE ABOUT THE DEAD CORPS IN THE CAR INSIDE JIMMIE´S GARAGE

Three men are standing in Jimmie's kitchen, each with a mug of
coffee. Jules, Vincent and JIMMIE DIMMICK, a young man in his
late-20s dressed in a bathrobe.

JULES
Goddamn Jimmie, this is some
serious gourmet shit. Me an'
Vincent woulda been satisfied with
freeze-dried Tasters Choice. You
spring this gourmet fuckin' shit on
us. What flavor is this?
JIMMIE
Knock it off, Julie.
JULES
What?
JIMMIE
I'm not a cobb or corn, so you can
stop butterin' me up. I don't need
you to tell me how good my coffee
is. I'm the one who buys it, I
know how fuckin' good it is. When
Bonnie goes shoppin;, she buys
shit. I buy the gourmet expensive
stuff 'cause when I drink it, I
wanna taste it. But what's on my
mind at this moment isn't the
coffee in my kitchen, it's the dead
nigger in my garage.
JULES
Jimmie --
JIMMIE
-- I'm talkin'. Now let me ask you
a question, Jules. When you drove
in here, did you notice a sign out
front that said, "Dead nigger
storage?"
Jules starts to "Jimmie" him --
JIMMIE
-- answer to question. Did you see
a sign out in front of my house
that said, "Dead nigger storage?"
JULES
(playing along)
Naw man, I didn't.
JIMMIE
You know why you didn't see that
sign?
JULES
Why?
JIMMIE
'Cause storin' dead niggers ain't
my fuckin' business!
Jules starts to "Jimmie" him.
JIMMIE
-- I ain't through! Now don't you
understand that if Bonnie comes
home and finds a dead body in her
house, I'm gonna get divorced. No
marriage counselor, no trial
separation -- fuckin' divorced.
And I don't wanna get fuckin'
divorced. The last time me an'
Bonnie talked about this shit was
gonna be the last time me an'
Bonnie talked about this shit. Now
I wanna help ya out Julie, I really
do. But I ain't gonna lose my wife
doin' it.
JULES
Jimmie --
JIMMIE
-- don't fuckin' Jimmie me, man, I
can't be Jimmied. There's nothin'
you can say that's gonna make me
forget I love my wife. Now she's
workin' the graveyard shift at the
hospital. She'll be comin' home in
less than an hour and a half. Make
your phone calls, talk to your
people, than get the fuck out of my
house.
JULES
That's all we want. We don't wanna
fuck up your shit, We just need to
call our people to bring us in.
JIMMIE
Then I suggest you get to it.
Phone's in my bedroom.
As Jules crosses the room, exiting.
JULES
(calling behind him)
You're a friend, Jimmie, you're a
good fuckin' friend!
JIMMIE
(to himself)
Yeah, yeah, yeah, yeah, yeah. I'm
a real good friend. Good friend,
bad husband, soon to be ex-husband.
(look up and sees
Vincent)
Who the fuck are you?
VINCENT
I'm Vincent. And Jimmie, thank a
bunch,
The two men laugh.
JIMMIE
Don't mention it.

Yay! Nu är jag tillbaka igen. I går inträffade alla kontorsråttors största mardröm och därmed även min; Internet la av. Hann uppdatera dagens blogg men det var också allt och efter några Internetlösa timmar hade panik blivit utbytt i grov abstinens. För tro mig, det är inte speciellt skoj att sitta i sju timmar och glo på en Excelfil. Vid lunchtid kom jag dock på min räddning, har ju sparat ner hela manuset till Pulp Fiction för att ha något att läsa när domedagen (med andra ord den dagen då Internet sviker oss alla) infaller, så jag roade mig med att läsa igenom det vilket nog var tur. Hade troligtvis börjat gnaga på mina egna kroppsdelar annars, som dem där råttorna i experimentet där man undersökte vad som händer när råttan inte har något som helst att göra i sin jävla bur.
Oh ja, det var en hård prövning men nu är jag tillbaka igen, med nya friska tag.

Idag är det fredag och det tackar vi fan för. Jag är lite partysugen får erkännas men jag borde nog stanna hemma och ta det lilla lugna tills Zoloften slutat bråka med mig helt, även om det är väldigt mycket bättre nu.
Eftersom att Mikael är borta i kväll tänkte jag passa på att vara extra lat och dräggig, beställa hem pizza och parkera soffan låter som ett underbart alternativ. Det är ändå inget kul att laga mat till sig själv, och jag kan behöva få vara lite slö nu efter att ha lagat så galet avancerad och nyttig mat dem sista månaderna. Nåja, den har varit avancerad med mina mått mätt i alla fall. Jag kollar på Top Chef som dem sänder varje dag nu och då inser man att ens egen matlagning inte är så exotisk som man tror (jag tycker hur som helst att det var sjukt skickligt av mig att laga potatismos igår med tanke på att jag inte har en potatismosare, eller potatispress eller vad det heter utan bara en stackars stekspade). Hur som helst, tillbaka till Top Chef, där dem lagar typ sydafrikansk chiliponcherad ankspettsstuvning med rostade korianderblommor fräst i vin gjort av vattenkastanj med brunt ris och grillad mango som om det vore den mest naturliga sak i världen. Medan jag själv sitter och glor med ett ansiktsuttryck som säger "Öööööh" och skrattar som ett barn om min ostsås inte bränner fast i kastrullen. Vilket för övrigt aldrig händer, det är som om det är tekniskt möjligt att koka sås med mjöl i utan att den fastnar. Skavde av en halv knoge härromdan när jag gick loss på en kastrull med Svinto. Tyck synd om mig.

Det här är ju som synes min gnälliga-blogg-vecka. Så jag tänkte ta med en gnällig lista innan jag bli min vanliga, käcka jag igen. Nåväl, en liten överdrift där men jag brukar inte vara fullt så grinig som denna vecka.

MENINGSLÖSA, STÖRANDE SAKER SOM DRIVER MIG TILL VANSINNE:

* Fickor som i själva verket inte alls är fickor: Jag syftar på fastsydda detaljer på kläder som ska föreställa fickor men som egentligen bara är en förbannad söm. Visst kan det se snyggt ut ibland men jag skulle verkligen uppskatta om klädföretagen kunde lägga ner detta lurendrejeri. Allra värst är det när det faktiskt FINNS en ficka men någon helidiot har kommit på idén att sy igen den. Vad ska det gå ut på? Någon som har ett förslag? Allra värst är det när det är dags för tvätt där hemma och man ska leta igenom alla fickor efter tändare innan man slänger in det i maskinen och det tar dubbelt så lång tid på grund av alla dessa bluff-fickor.

* När produkter ska "piffas upp med nya, spännande smaker": Nej, omväxling förnöjer inte. Köper jag en cola vill jag ha cola och inget äckligt hopkop av diverse vanilj och citronsmaker. Detta plötsliga hat bottnar i väldigt, väldigt många felköp från min sida, som igår när jag köpte (trodde jag) en hederlig påse med kanelgifflar och upptäcker att jag lyckats fått hem den vidriga nya smaken "Gräddkola". Nej, det var inte gott och det smakade tamejfan inte det minsta gräddkola utan snarare banan, och jag vill inte ha banan i mina gifflar.
Det enda jag egentligen kan acceptera vad gäller "nya, spännande smaker" är på mineralvatten men om sanningen ska fram smakar varenda smaksatt Loka likadant oavsett om den har smaken "Skogsbär" eller "Peach Persimon".

* Väderväxlingar: Något jag avskytt sedan jag var liten. Varför kan det inte vara samma jävla väder en hel dag någonsin? Som igår, det var pissväder hela dagen och jag frös mig blå i min tunna klänning, det dök inte upp en enda solstråle på HELA DAGEN förrän jag kommit hem och placerat mig i soffan med filt och varma myskläder, DÅ börjar plötsligt solen skina och lysa rakt in på min ljuva teveskärm så att jag inte ser något.
Minns fortfarande hur vidrigt det var på dagis när det ösregnat hela dagen och man trivdes alldeles ypperligt med att leva djävul i kuddrummet när plötsligt solen tittade fram och fröknarna tvingade på en galonbyxor och skickade ut en att leka fastän det var pissblött överallt och elaka killar roade sig med att kasta daggmaskar hej vilt som krupit upp ur jorden när det regnade. Och däcken på gungorna var alltid fyllda med vatten, gud vilka traumatiska minnen...
ELLER (skulle kunna gnälla på väderväxlingar hela dagen tror jag), när man ska sola och fläker ut sig i bikini och solen går i moln varenda minut så att man måste ha morgonrocken till hands för att det blir så kallt vilket resulterar i att man sitter och tar av och på sig skiten, av och på, av och på, av och på...

*Svartsjuka: Så grymt påfrestande och oftast helt meningslöst. Jag har på sista tiden blivit skrattretande svartsjuk vilket är konstigt eftersom att jag aldrig varit det tidigare. Men jag vill lova att jag nu tar igen det med råge, så sent som igår natt drömde jag att Mikael stod och pussade en äcklig brud vid ett pingisbord och vaknade helt vansinnig och varianter av denna dröm uppstår ofta på nätterna.
Ett annat exempel är när vi sitter på spårvagnen ihop och det kommer på en snygg tjej, upptäcker då att jag sitter och försöker föra över telepatiska budskap till fotomodellen i stil med "Stick din jävla Slyna, stick, stick, stick!". Jag verkar tro att jag äger Göteborgs kollektivtrafik och att varenda person av kvinnligt kön som kliver på har i åtanke att släpa min gosse ifrån mig och våldta honom mot en stämplingsmaskin. Som tur är verkar Mikael dock omedveten om mina sinnessjuka tankar där han sitter försjunken i sin tidning och ser söt ut.
Jag är en dålig människa och en beklaglig flickvän.
* Dessa tröttsamma, tröttsamma reklaminslag: Med undantag från pingvinreklamen och några av Telias reklamer ( med repliker som: " Vad är det för saft?, Det är vanlig" och "Nä, det är det bästa materialet", så jävla bäst) så får dem flesta mig att vilja spy upp dagens kostintag. Just nu är dem mest hatade AXE-reklamen när massa brudar åmar sig för killar som har på sig den nya parfymen och säger "Boom chicha wahwaaah" och en reklam som jag tror är lokal bara för oss i Göteborg om någon jävla äventyrspark på Hisingen där dem visar klipp på massa glada barn i färgglada rutschkanor och en galen speakerröst som sjunger "Lek och buuuuslaaaandet" konstant genom hela jävla reklamen.
Åh, kom på en till reklam som jag faktiskt tycker är skoj, det är Com Hem-reklamen med dem pratande dockorna och pappadockan säger "Nu ungar så ska jag berätta en riktigt spännande nyhet" och lillasysterdockan säger "Ska vi få ett syskon?" och pappadockan svarar "Nej, nej, bättre upp!" och börjar babbla om sitt nya bredband. Det är fan humor. Gillar även den andra som handlar om att Com Hem har halva priseterbjudande just nu och pappan säger till barnen att "Kan ni vara lite halvtysta nu, nu börjar andra halvlek". Hahaha.

Fan, tro det eller ej men nu har det förbannade internet lagt ner igen! Herregud, jag hoppas att nätverket skämtar med mig. Ska ta några djupa andetag nu och tänka på något annat innan det går så illa att jag slänger ut datorn genom fönster (alternativt i fjanten som sitter i mitt rums huvud).
En halvtimme senare:
Nepp, det funkar fortfarande inte. Snart är det lunch och har det inte satt igång när jag är tillbaka blir jag riktigt, riktigt arg.
Ytterligare en timme senare:
Fy fan säger jag, fy faan...
Fyrtio minuter senare:
God damn! Det funkar, ska skynda mig utav helvete nu och uppdatera bloggen innan det lägger av igen. Tack för mig.

Istället för att ha dagens låt ska jag ha dagens Pulp Fiction-scen nu ett tag, jag är helt besatt av den där filmen och måste få dela med mig lite av dessa helt jävla oslagbara scener:

THE DISCUSSION ABOUT THE FOOT MASSAGE

Vincent and Jules walk through the reception area and wait for
the elevator.

JULES
You remember Antwan Rockamora?
Half-black, half-Samoan, usta call
him Tony Rocky Horror.
VINCENT
Yeah maybe, fat right?
JULES
I wouldn't go so far as to call the
brother fat. He's got a weight
problem. What's the nigger gonna
do, he's Samoan.
VINCENT
I think I know who you mean, what
about him?
JULES
Well, Marsellus fucked his ass up
good. And word around the
campfire, it was on account of
Marsellus Wallace's wife.

The elevator arrives, the men step inside.
VINCENT
What'd he do, fuck her?
JULES
No no no no no no no, nothin' that
bad.
VINCENT
Well what then?
JULES
He gave her a foot massage.
VINCENT
A foot massage?

Jules nods his head: "Yes."

VINCENT
That's all?

Jules nods his head: "Yes."
VINCENT
What did Marsellus do?
JULES
Sent a couple of guys over to his
place. They took him out on the
patio of his apartment, threw his
ass over the balcony. Nigger fell
four stories. They had this garden
at the bottom, enclosed in glass,
like one of them greenhouses --
nigger fell through that. Since
then, he's kinda developed a speech
impediment.

The elevator doors open, Jules and Vincent exit.
VINCENT
That's a damn shame.
Still I hafta say, play with
matches, ya get burned.
JULES
Whaddya mean?
VINCENT
You don't be givin' Marsellus
Wallace's new bride a foot massage.
JULES
You don't think he overreacted?
VINCENT
Antwan probably didn't expect
Marsellus to react like he did, but
he had to expect a reaction.
JULES
It was a foot massage, a foot
massage is nothing, I give my
mother a foot massage.
VINCENT
It's laying hands on Marsellus
Wallace's new wife in a familiar
way. Is it as bad as eatin' her
out -- no, but you're in the same
fuckin' ballpark.

Jules stops Vincent.
JULES
Whoa...whoa...whoa...stop right
there. Eatin' a bitch out, and
givin' a bitch a foot massage ain't
even the same fuckin' thing.
VINCENT
Not the same thing, the same
ballpark.
JULES
It ain't no ballpark either. Look
maybe your method of massage
differs from mine, but touchin' his
lady's feet, and stickin' your
tongue in her holyiest of holyies,
ain't the same ballpark, ain't the
same league, ain't even the same
fuckin' sport. Foot massages don't
mean shit.
VINCENT
Have you ever given a foot massage?
JULES
Don't be tellin' me about foot
massages -- I'm the fuckin' foot
master.
VINCENT
Given a lot of 'em?
JULES
Shit yeah. I got my technique down
man, I don't tickle or nothin'.
VINCENT
Have you ever given a guy a foot
massage?

Jules looks at him a long moment -- he's been set up.
JULES
Fuck you.

P.S Igår fick jag en bok av Mikaels mamma, hon e snäll D.S

Fan, jag måste nog dessvärre ta tillbaka att avslutandet av Zoloften inte påverkat mig för den har den vill jag lova. Har det senaste dygnet börjat lipa sex gånger av följande anledningar:
* Det var så sorgligt på Boston Public när Marla inte hade råd att inseminera sig.
* Det var så sorgligt på Boston Public i slutscenen när småflickor dansade ballet (fråga mig inte varför...).
* Varken jag eller Mikael lyckades få fast det ena fästet till gardinstången eftersom svinet som bodde där innan pillat ut pluggen ut hålet i betongväggen. Jag vill ha mina gardiner NU!
* Mikael tyckte att jag var varm som fan i gårkväll och ville inte ha mig hängade som en koala på sin rygg.
* Jag försov mig.
* Det var så synd om mig som hade ont i huvudet. Eller HAR rättare sagt, så jag är inställd på ett grinattack när som helst igen och har därmed inte sminkat mig.

Jag har lite svårt att avgöra om det är mitt plötsliga avbrott av pillerknaprande som gör mig överkänslig eller om det är sån jag är och att jag bara glömt bort vilken mes jag blir utan medicinering. Dessvärre är det nog precis så det är, bölandets drottning är tillbaka igen. Gud så tröttsamt.

TREVLIGT JUST NU (Ja, det är ett desperat sätt att försöka muntra upp mig själv):
* Förlängd anställning!: Hur grinig jag än är idag går det inte att komma ifrån att fy fan vad skönt, jag har fått förläng anställning till siste september nu, 3 månader till där jag vet att jag har garanterad inkomst och dessutom kan jag nu ta lite semester utan att behöva få dåligt samvete. Gud vad glad jag blev över det beskedet, en tung sten lyftes från mitt stackars hjärta.
* Mikael: Jag blir bara mer och mer övertygad om att vi är ett killer-team. Måste säga att det är rätt imponerande att vi varit ett par i tre månader nu (tre månader känns löjligt lite med tanke på hur länge jag varit dödligt kär i honom) utan att bråka en enda gång. Givetvis är inte allt gulligull hela tiden men något riktigt bråk har vi inte haft och det är väldigt skönt.
* Reklamen med pingvinerna: Gud, det var väldigt fattigt med trevliga saker just nu får jag säga, men pingvinreklamen gör mig väldigt glad. Har som vanligt glömt bort vad den går ut på, ingen aning vilket företag som gör reklam men först ser man i alla fall en pingvin som går på isen som plötsligt brister och därmed blir alla som är lika mesiga som jag dödsförskräckta och tror att han ramlat i vattnet mot sin vilja men sedan ser man en lång rad pingviner som dyker efter ner i hålet och man förstår att det antingen A) Var den första pingvinens avsikt att göra ett hål åt dem andra så dem kan simma tills platser pingviner uppskattar eller B) Alla dem andra pingvinerna visar hur godhjärtade dem är genom att dyka efter allihop för att rädda förstnämnd pingvin.
Fan vilket bra reklam.

OTREVLIGT JUST NU:
* Att bära tandställning: Fick ny tandläkare härromdan vilket var trevligt eftersom att hon inte visade några tecken på att vilja knäcka käken på mig ELLER slita upp köttsår i mina läppar vilket dem gamla tandläkaren gjorde. Dock fick jag en helt ny ståltråd eller båge som det heter med ett finare ord och jesus vad ont det gör i käften nu. Varje gång man spänner tandställningen blir ju tänderna lösa för att dem ska flytta sig och nu kan jag inte äta någonting i princip. Försökte mig på både kakor och chips igår vilket gick åt helvete och nästan resulterade i ännu fler gråtattacker.
* Bebissuget: Det känns värre än på länge och jag kan knappt trösta mig med varken tanken på inkontinens eller vaginalsprickor vid förlossning ELLER att iakta föräldrar som släpar på snoriga, gallskrikande ungar i barnvagnar på spårvagnen. Gode gud vad ont den här längtan gör, ingen som inte har en egen biologisk tickande klocka kan förstå frustrationen. Det är svårt att lyssna på sitt sunda förnuft när man längtar så mkt, även om man inser att det verkligen inte är någon god idé att avla ungar innan man har levt med pappan en längre tid och är 100% säker på att man vill fortsätta med det (det kan man ju aldrig vara såklart, men det kan ju vara bra om man åtminstone tror sig vara säker innan man planerar bebis) och har en stabil, god ekonomi. Jag VET att jag har tid på mig men jag vill böja shoppa bebisprylar, skriva graviditetsdagböcker och fundera på namn redan nu. En jävligt smart kille sa dock en sak till mig för längesen, och det är att man ska använda all tid innan man skaffar barn till att förbereda sig så att man har alla förutsättningar att bli världens bästa mamma eller pappa, så det ska jag göra. När jag väl får min unge ska jag vara en kickass, oslagbar morsa.
"The best parents are the ones that love their child long before it even arrives". (Jag är inte bäst i stan på engelsk grammatik men jag antar att ni förstår innebörden).
* Mina jävla ben: Inget fel på benen stort sett, är rätt tacksam över att dem finns men jag är dödligt trött på att jag alltid lyckas pryda dem med sjuhundra blåmärken. Det är för mig en gåta hur man lyckas få blåmärken när man in i det längsta undviker att röra på sig men på något sätt lyckas jag alltid se ut som en femåring som klättrat i träd. Märkte just att jag har ett fett blåmärke som pryder höftbenet, hur fan gick det till? Känner mig verkligen hemskt sexig.
* Nya arbetsuppgifter: Jag är nog lite konservativ ändå, men jag hatar när såna saker förändras. Trivs bra med att ägna mig åt samma förbannade uppgifter och siffror varje dag, det är bara tröttsamt att tvinga hjärnan att lära sig nåt nytt eftersom att allt ändå är tråkiga än döden på det här stället.

Trivdes med att skriva i punktform idag så här kommer en lista på köpet:

BRUKAR DU KOMMA I TID:
Ja, är jag sen brukar det vara ett medvetet drag som oftast beror på att jag attackerar mobilen när alarmet ringer på morgonen och ger blanka fan i det jag ska komma i tid till.
VAD HADE DU I DIN MUN SENAST:
Har en portionssnus inne just nu.
HAR DU BRA KONDITION:
Nej, åttioåringar simmar förbi mig i simbassänger.
NÄR MÅR DU BRA:
På fredageftermiddagar och när jag ligger och myser med herrn.
NÄR BLEV DU FOTAD SENAST:
Av Mikales mamma när vi grillade.
HUR KÄNNER DU DIG NU:
Sjukt trött och konstant gråtfärdig.
VANLIGASTE FÄRG PÅ DINA KLÄDER:
Måste nog vara svart, men har rätt mkt kläder i glada färger också.
KAN DU LAGA MAT:
Ja det kan jag, min lasagne igår var ljuvlig! Även om jag bara medgav till Mikael att "Jo, det var ju rätt gott".
VAD PLUGGAR DU:
Ingenting, tack gud.
VAD TYCKER DU OM FÖTTER:
Är inte rädd för fötter som många andra men har knappast någon fetisch heller. Dock hade man ju inte kunnat köpa skor utan fötter så jag får väl säga att jag älskar dem.
ÄR DU SMART:
Ja, som ett ljus.
BLIR DU BRA PÅ KORT:
Nej, det blir jag VERKLIGEN INTE.
VAD HAR DU PÅ DIG:
Leggings och lång vid tröja.
ÄR DU AKTIV I SKOLAN:
Nej det var jag inte, med undantag för Psykologilektionerna.
NÄR OCH VARFÖR GRÄT DU SENAST:
Som sagt, för att det var synd om mig som hade huvudvärk.
VAR DET PINSAMT ATT SVARA PÅ DET:
Det borde det ju vara, men jag skäms inte så ofta.
HADE DU EN BRA KVÄLL IGÅR:
Ja den var finfin.
DIN FAVORITDRYCK PÅ MORGONEN:
Cola, mitt sätt att få i mig koffein utan att knarka kaffe.
ÄR DU NYTTIG:
Aldrig.
NÄR BRUKAR DU GÅ OCH LÄGGA DIG:
Åker hemifrån runt klockan 6 på morronen så vi går och lägger oss runt 22 redan.
VAD SKA DU GÖRA I SOMMAR:
Jobba.
HAR DU NÅGONSIN HAFT NÅGOT JOBB:
Jag har haft många jobb.
VARFÖR HÅNGLAR MAN:
För att det är en av världens trevligaste tidsfördriv.
ÄR DU BLYG:
Nej inte speciellt.
VILKEN TID GICK DU UPP IDAG:
Vaknade 06.40 men låg kvar en stund.
VAD HAR DU FÖR SNITTBETYG?
Oj då, ingen aning. Men jag fick flest VG i slutbetyget.
VILKEN IDROTT SYSSLAR DU/HAR DU SYSSLAT MED?
Spelade handboll för många år sedan i några månader.
VILKET TV-SPEL SPELADE DU SENAST?
Spelade SIMS URBZ på Emelies playstation.
VILKET DATORSPEL SPELADE DU SENAST?
Fick äran att prova på herrn älskade World of warcraft.
TROR DU PÅ KÄRLEK VID FÖRSTA ÖGONKASTET?
Ja.
HUR MYCKET KRÄVS FÖR ATT DU SKA BLI FULL?
Hmm, svårt att säga men på fem starköl brukar jag bli packad.
GILLAR DU POLITISKA BAND?
Dem som håller med om min politik.
HAR DU STJÄRNOR OCH KAJAL?
Vadå stjärnor? Kajal har jag i alla fall även om jag sällan använder den.
BRUKAR DU SMINKA DEJ?
Oftast.
ÄR DU NÖJD MED DITT LIV?
Jag är rätt nöjd ja.
VAD VILL DU JOBBA MED?
Jag vill skriva.
HAR DU TRÅKIGT JUST NU?
Ja.
ÄR DU MUSIKALISK?
Nej. På fyllan brukar jag dock tycka att jag är det (tycker i för sig att jag är bra på alla sätt och vis på fyllan).
KATEGORISERAR DU DEJ SJÄLV I NÅGON STIL?
Nej.
ÄR DU BORTSKÄMD?
Nej, mkt kan man anklaga mig för men bortskämd är jag då fan inte
I FICKORNA:
Har inga fickor idag.
VAD STOD DET I DET SENASTE SMS DU FICK:
"Ja fy fan vad tråkigt, regnar på mig hela tiden! Vad gör du du för nåt skoj? Puss".
VEM MAILADE DU SENAST:
En tjej som läser min blogg.
VEM RINGDE DU TILL SENAST:
Mother dear.
ROLIGAST FÖRRA VECKAN:
Besöket hos Tina.
FAVORITMYNT:
Femmor. Jag älskar femmor.
FAVORITHUND:
Har ju tre vilket betyder att jag omöjligt kan välja. Ceasar, Selma och Sigge, gud vad ni gör mig lycklig.
FAVORITJUICE:
Ananas-apelsin.
NÖDVÄNDIGIA KÄNDISAR:
En förbannat bra fråga...
BÄSTA GRANNEN:
Känner ingen av grannarna hemma än så länge men det finns många söta gubbar i vårt hus som brukar hålla upp dörren för mig.
ÄR DU KÄR I NÅGON DU NÄMNT I DE TIDIGARE FRÅGORNA:
Ja, jag är ganska kär i någon tidigare nämnd ja.
HUR LÅNG ÄR DU NU:
176,5 cm.
HAR DU VÄXT NÅGOT DET HÄR ÅRET:
Det tvivlar jag på.
HUR LÅNGT HÅR HAR DU:
Till mitten av ryggen ungefär.
ÄR DU NÖJD MED DET:
Ja.
VAD SÅG DU PÅ TV SENAST:
Family guy.
BRUKAR DIN TELEFONRÄKNING VARA HÖG:
Har kontantkort, ringer kanske för 300 spänn i månaden.
VARFÖR BLEV DU ARG SENAST DU VAR DET:
Den där jävla gardinstången...
HUR OFTA STÄDAR DU:
Cirka en gång i veckan (dammsuger och sådant dvs).
KEPS ELLER MÖSSA:
Mössa. Dels för att jag gillar mössor och dels för att inga kepsar passar min jätteskalle.
KÄNGOR ELLER PUMPS:
Pumps! For god sake...
DVD ELLER VHS:
Dvd.
HAR DU NÅGONSIN FÄRGAT DITT HÅR SVART:
Ja, funderar på att göra om det till hösten.
BRUKAR DU GÅ PÅ MCDONALD'S:
Det händer en gång i månaden i alla fall.
EMINEM ELLER BRITNEY SPEARS:
Eminem givetvis.
HAMBURGARE ELLER PIZZA:
Måste jag välja blir det pizza.
TV ELLER RADIO:
Tv.
KAN DU KÖRA BIL:
Verkligen inte.
VARFÖR FYLLDE DU I DETTA TEST:
Jag vet inte, det var grymt tråkigt. Den saken är klar.

Kände ett plötsligt galet hat mot det här inläggen nu och känner mig tvungen att avsluta. Klart slut, hörs i morgon.

Får väl börja med att gå igenom helgens händelser i korta drag då.

I torsdags knallade jag runt i stan efter jobbet en bra stund. Borde egentligen hålla mig borta från stan eftersom det alltid, utan undantag slutar med att man köper sig något. Fast jag tyckte i för sig att jag varit strålande duktig som jobbat på min lediga dag så jag unnade mig lite shopping. Köpte en vit klänning till midsommar, hemskt söt, en svart kjol (med hög midja, tro det eller ej! Den är fin som fan underligt nog) och sedan gick jag in en runda på Kondomeriet. Var frestad att köpa med mig en massa skoj saker men sansade mig och handlade bara sådant som nästan kan klassas som barntillåtet (med andra ord lät jag bli diverse analpluggar i form av ankor och gag-balls som såg ut som fotbollar, även om det hade varit kul att se Mikaels reaktion när jag plockade upp det).
Jag kom hem till en totalt fläckfri lägenhet, med tanke på hur det såg ut innan hade herrn min städat som en jävla dåre. Och... jag tar tillbaka det där med att jag inte gillar blommor. Dem är visserligen lite skrämmande och vad gäller skötsel förvandlas jag till ett stort frågetecken men jag hade fått mitt livs första spontana blombukett, utan att det varken var alla hjärtans dag eller min födelsedag. Höll på att börja böla direkt, med lite alkohol i kroppen hade jag tjutit som ett bistucket spädbarn. Jag hade fått frågan om min favoritfärg tidigare och dragit till med "Nja, jag gillar la tjejiga färger, typ rosa och lila" och jag hade fått en bukett med rosor, både rosa och lila. Dessutom hade gossen köpt en jättefin vas till och tanken på HONOM som inte bara smyger in i en blomsteraffär och letar blommor utan dessutom väljer ut en vas till gör mig så jävla glad, för det är knappast hans drömsysslor. Fy fan vad jag älskar dig Mikael, fy fan vad jag älskar dig!

Vaknade upp något bakis på midsommarafton vilket inte riktigt var planen (hade ju tänkt vara sanslöst fräsch under middagen med hans föräldrar), men efter lite spackel och den söta nya klänningen var jag fit for fight i alla fall.
Åkte in och mötte upp Mikaels mamma och pappa i stan, höll på att bli dränkt i ösregnet på väg in och fräste som en katt men väl framme var allt frid och fröjd igen.
Käkade middag på en Persisk restaurang i centrum, vi var fega allihop och beställde in gamla hederliga rätter från grillen. Ska man betala över 100 spänn för en måltid känns det bättre att satsa på saker som Entrecote med pepparsås än mystiska grytor och ris med kanel. Det var väldigt trevligt, inte så midsommaraktigt kanske, men vi hade jävligt skoj och hann svepa en hel del bärs. Jag är barnsligt förtjust i mina nya "svärföräldrar" (lugn Mikael om du läser det här, jag är inte gift och besatt i tankarna redan men finner inget bättre ord), tycker att det är grymt skoj att umgås med dem. Det är nästan löjligt, jag klappade nästan händerna när jag fick reda på att vi skulle ut och äta, och ändå var det min egen idé, "Åh, åh! Kan vi inte vara med din mamma och pappa på midsommar, det kan vi väl? Det kan vi väl!".
På vägen hem var Mikael lite groggy och jag var snöfull. Hade lite djävulskap för oss på spårvagnen (vad det var är definitivt något som mår bättre av att förbli en hemlighet) och när vi äntligen kom fram var jag så kissenödig att jag fick springa in i geggan under ett träd med mina högklackade guldskor och vita outfit och kisse. Käre gud, vad jag avskyr att kissa ute. Mikael höll på att skratta ihjäl sig när jag satt där med arslet i vädret och tömde min stackars blåsa och en tjej gick förbi på stigen- typ två meter ifrån mig. Som tur är var jag så full att jag inte brydde mig och resten av kvällen drack jag cola.
Fick årets bästa SMS av Veronika och höll på att skratta ihjäl mig: " Hej Hjärtat!:) vad har ni för er idag? Glad påsk, jag älskar dig!". Fan vet att hon ska få höra den felskrivningen många år framöver.

I lördags var det synd om mig, vaknade inte förrän långt fram på dagen och mådde kasst, dock inte av baksmälla som man skulle kunna tro. Kollade på teve en stund, men sedan fick jag gå och lägga mig igen för jag hade en sjuk huvudvärk. Mikael kom in och vecklade in mig som en kåldolme i täcket och sedan sov jag tills 20 på kvällen. Höll på att kräkas i stekpannan när jag lagade mat och fick sedan i mig en enda tacos, då var jag sur kan jag lova.
I går var i alla fall en bättre dag, fick tvättat en massa kläder och lagat en mkt god middag om jag får säga det själv. Jag, som numera är en mästerkock av sällan skådat like gick till och med och handlade en massa underliga maträtter och gjorde tzatsiki. Snacka om att ha avancerat från att äta pasta indränkt med parmesanost varje dag tätt följt med chips och dipp.

Har fått ännu en idé till en egenskapad lista, jag har uppenbarligen alldeles för mycket fritid. Det är en förbannad tur att jag har så många läsare på min blogg, för även om det bara är meningslöst dravel så känns det ju bra att man kan underhålla folk med sin dynga:

UNDERLIGA SAKER SOFIA QUICK (AV NÅGON OUTGRUNDLIG ANLEDNING) ÄR VÄLDIGT, VÄLDIGT RÄDD FÖR:

* Skära mig på papper: Har säkert nämnt det redan, men bara tanken på det ger mig gåshud. Ett av mitt livs mest obehagliga stunder var när jag tittade på "Jackass the movie" och dem roade sig med att rycka papper mellan fingrarna, tårna och i mungiporna. Fy fan, jag mår dåligt bara jag tänker på det, det känns nästan som jag måste springa på toa i ren panik. Med andra ord är det kanske inte så lyckat att jobba på kontor när man är dödsrädd för att ta i papper, men jag brukar klara mig rätt oskadd. Det kunde varit värre, Mikael och Mathias kände tydligen en kille via sitt onlinespel som var sjukskriven och vägrade lämna huset för att han var rädd för kuvert. Förstår inte varför denna kuverträdsla skulle hindra honom från en normalt liv men jag är alltid tacksam när folk är konstigare än mig.

* Fåglar: Jag är rädd för fåglar i alla former, var precis på ett toalettbesök till följd av illamåendet jag fick av att analysera papercuts här över och tänkte ut att jag skulle skriva "Bortsett från sparvar då" men jag inser att jag nog är lite rädd för sparvar också, även om jag tycker att dem är sjukt söta. Jag är livrädd för att dem ska flaxa i mitt ansikte, bajsa på mig eller sätta klorna i mina ögon. Allra läskigast är svanar och påfåglar.
Glömmer aldrig den fasansfulla upplevelsen när jag var kanske tio år gammal och satt på en bänk och åt glass när mamma plötsligt väser "Sofia, sitt still nu, det står en stor påfågel bakom dig" när vi var i slottskogen. Höll på att börja gallskrika i ren panik när jag såg aset komma vaggande mot mig i ögonvrån, med siktet inställt på att picka sönder mitt ansikte. Det är faktiskt mammas fel att jag är rädd för samtliga djur som jag är rädd för. Det är hennes fel att jag är rädd för katter "Ibland så rivs dem utan att det är meningen bara för att dem tycker att det är skönt" eller hästar "Man kan aldrig lita på en häst, så fort man går bakom dem så kommer dem att sparka bakut". Hur som helst är jag väldigt rädd för fåglar och skulle helst slippa deras existens. Dock accepterar jag ju småfåglar som sparvar och sädesärlor samt ankor, för dem ser så mjuka ut och snurrar så roligt på sina gummiaktiga fötter. För övrigt vill jag spöa alla idioter som av någon underlig anledning får för sig att stå och kasta bröd till galna måsar på stranden eller till fågelvärldens motsvarighet till råttor, dessa otäcka duvor.
* Kyrkor: Jag är väl inte direkt rädd för kyrkor men kommer in i en slags förskrämd stämning när jag tvingas befinna mig i en sådan. Dels för att jag förknippar kyrkor med begravningar och dels för att dem är stora och ekar och för att jag inbillar mig att alla kristna är sektmedlemmar. Jävligt orättvist, jag vet det, vill inte på något sätt hacka ner på religiösa människor, hade önskat att jag varit mindre skeptisk och troende själv men i kyrkor väntar jag bara på att alla ska få lysande röda ögon och vända sig mot mig som robotar och utföra någon slags gudomlig lobotomi. Fy...
* Mynt: Tack gode gud för att kontokortet blivit uppfunnet, äntligen slipper man tvingas bära omkring på massa otäcka kontanter. Sedlar går bra men mynt kan ge mig panik, dem luktar äckligt och jag är övertygad om att dem är besmittade. Det här är tamejfan också mammas fel! Det är hon som inbillade mig att mynt är det snuskigaste man kan ta i redan som liten "Men usch! Tänk om någon äcklig gubbe har varit och kissat och hållt i sin äckliga, kissiga snopp och sedan tagit i dem där mynten utan att tvätta händerna först!". Herregud, inte konstigt att man blir sjuk i huvudet som äldre, snacka om freudiansk upplevelse. Förutom mynt gäller detta även dörrhandtag, stoppknappar och andra föremål som massa människor tar i dagligen.
* Att åka moppe: Det var nog tur att jag aldrig fick någon moped när jag fyllde femton, för jag hade troligtvis inte vågat köra skiten. Eftersom att jag är en trafikfara även som fotgängare är jag livrädd för att köra saker, kommer aldrig våga mig på att köra bil tror jag. Jag var till och med dödsförskräckt när jag seglade optimistjolle som liten, det säger ju en del. Skyller dock mopperädslan lite på Emelie som alltid envisades med att köra som en dåre i svängarna när man satt där bak förr i tiden.
* Tonåringar: Usch, det finns inget som är så skrämmande som att möta ett gäng pubertetssvin. Killarna är ofta gapiga och bråkiga medans tjejerna är rätt och slätt onda. Det spelar ingen roll att man numera blivit gammal och grå och att dem som är fjorton, femton år ger blanka fan i en nu för tiden, jag förväntar mig ändå att det ska bli ett jävla liv när man går förbi. Jag har varit fjorton år själv, så jag vet hur dödligt brutala dem kan vara. Största skräcken är väl att tvingas bli klassföreståndare för en aggressiv, totalt ignorerande högstadieklass. Nej, tacka vet jag äldre män och snälla tanter med små hundar.
* Stopp i toaletten: Jag har i mitt snart tjugoåriga liv aldrig varit med om att det blir stopp i toan, och det är jag dödligt tacksam över. Jag har fruktat att detta ska hända enda sedan en gammal pojkväns mamma pratade om att det blivit stopp i deras källartoa och det hade flytit omkring bajskorvar överallt. Det finns inte en chans att jag skulle klara av att vada omkring i en översvämmning av toavatten och torka upp bajskorvar som flyter omkring, aldrig i helvetet. Hade nästan hellre sett mig om efter en ny lägenhet och aldrig mer gått in där igen. Just därför är jag sjukt imponerad av alla mina tjejkompisar som jobbar i vården klarar av att byta blöjor och torka spyor dagarna i enda. Gigantisk jävla eloge till er.
* Dockor som får liv: Ja, jag behöver väl inte förklara detta mycket närmare. Dock är det clowndockor som är speciellt skrämmande, ladde ner Poltergeist om ni inte har sett den så kommer ni att förstå varför. Så mina framtida döttrar kan ju glömma direkt att få en massa dockor i present, om dem inte går med på att gömma undan dem på natten det vill säga.
* Att någon ska läsa min dagbok: Lite ironiskt får medges, med tanke på att främlingar över hela Sverige läser min blogg varje dag, men det är självvalt. Jag minns mina panikartade mardrömmar från högstadiet då jag drömde att skolans "tuffa gäng" kom hem till mig och läste högt för varande ur min dagbok och skrattade elakt. Gode gud, låt det aldrig hända.

Oj då, man märker verkligen att jag inte skrivit på några dagar nu, jösses vad mycket text det blev. Får väl nöja mig med dagens lista och sedan säga adjö, om någon ska orka läsa igenom skiten:

DAGENS VILL HA: Idag är jag verkligen sugen på att gå och handla, lönen ska ju ha kommit och allt. Tänkte lura ut mamma på lunchen så att jag får kika lite på gardiner till vardagsrummet.
DAGENS KLÄDSEL: Svart sidenkjol och grått linne.
DAGENS SMINK: Mascara och puder, som vanligt.
DAGENS FRISYR: Hästsvans. Ser lite lagom snobbigt ut till den snobbiga kjolen och idag känner jag för att se lite preppy ut.
DAGENS HÄNDELSE: Jag och Mikael såg ekorren vi sett innan igen, lovely! Att jag gick upp klockan 5 i morse för att ta vagnen med herren istället för att sova en stund till och ta bussen är i för sig en storslagen händelse i sig.
DAGENS LÅT: ?.
DAGENS PLANER: Leta gardiner som sagt, sedan ska jag sluta tidigare för jag ska till tandläkaren som vanligt. Har jag turen på min sida får jag skjuts in till stan dessutom, jippie!
DAGENS SAKNAD: Vackert väder, vart fan tog du vägen? Visste väl att värmeböljan bara var ett elakt skämt från högre makter. Allt för att göra mig ledsen, buhu.
DAGENS DUMMASTE: Inget eller ingen som varit så dum hittills, jösses.
DAGENS SJUKA: Dålig i magen, hoppas inte att det beror på gårdagens kyckling så att jag numera har salmonella.
DAGENS DROG: Nikotin.
DAGENS ROLIGASTE: Lönen!
DAGENS FAVORIT: Min nya kjol, fy fan vad den är fin.
DAGENS KÖP: En flaska cola.
DAGENS GODIS: Tog med mig en hel påse bullar hemifrån som redan är slut.
DAGENS HUMÖR: Finfint, trots att det är måndag och att jag sov som en kratta.
DAGENS ORD: ?

Puss på er gullhönor!

Jösses, jag är på jobbet idag fastän jag egentligen är ledig. Jag är så duktig att jag nästan får gåshud, och gud vad skönt det är att ha nästan hela kontoret för sig själv. Tröttnar jag på att jönsa omkring på internet har jag en massa bra böcker som jag kan roa mig med att sitta och läsa utan att någon märker det.

Helt underbar dag i Frillesås igår! Var lite halvgrinig på eftermiddagen och väldigt trött på bussen ner, men så fort jag klev av blev jag helt i extas. På sommaren är Frillesås Sveriges lätt finaste plats, och nu råkar det ju dessutom vara "byn" (för inte fan kan man kalla det en stad) där jag växte upp. Jag skuttade hem till Tina, glad i hågen med ciggen i mungipan och njöt av alla bekanta platser på vägen och hånskrattade åt alla man såg som man kände igen från förr.
Väl hemma hos Tina mötte jag först Findus som stod utanför huset och ville kela en lång stund. Blev givetvis på ännu bättre humör av en mysig stund med en av dem få katter som inte skrämmer skiten ur mig (ja, jag är rädd för katter) och sedan blev det ännu bättre när jag såg att världens bästa och snyggaste Tina hade maten klar och dukat jättefint på altanen. Bortsett från ett totalt livfarligt parasoll som verkade leva sitt eget liv var måltiden väldigt njutfull.
Sedan gav vi oss ut på en hiskeligt lång promenad längs stränderna, jag envisades med att besöka samtliga. Fick massa jävulska myggbett och ett konstigt snigelliknande djur som Tina skrapade bort med ett snäckskal från mitt ben medan vi båda tjöt som rävar, men annars var det mycket trevligt. Fick både gå barfota i sanden och sitta på en klippa och filosofera, gud vad jag har saknat det.
Promenaden avslutades med le grande finale, vi gungade gungbräda nere på Torstensviks lekplats, jag blev helt vild när jag såg den och Tina var inte sen att hänga på min idé. Vi insåg att vi blivit alldeles för gamla för gungbrädor eftersom att vi glömt totalt hur man kom upp på den, så till sist löste vi det hela genom att Tina fick sätta sig först och sedan fick jag hänga mig i andra sidan och hoppa upp fort som satan innan den flög upp igen.
Sen var vi vakna löjligt länge och pratade gamla minnen och var allmänt nostalgiska och gråtmilda, så inatt blev det inte mkt sömn kan jag lova, men det rör mig inte i ryggen. Det var en helt jävla underbar kväll och jag borde verkligen åka dit oftare.
Jag är helt överförtjust över intresset att läsa min andra blogg som jag berättade om igår, eller utkastet på en liten "bok" om mitt liv eller hur man ska kalla det. Riktigt häftigt känns det, och jag är förvånad även om jag visste att mina trogna läsare är många. Till och med folk som läser min blogg på andra ställen än Lunarstorm har hört av sig, läsare som jag inte ens visste att jag hade.
Blir lite trött på mig själv dock, själva grejen med att ha en anonym blogg är ju att folk inte ska veta vem det är som skriver den, vilken ni nu ändå kommer göra, men eftersom jag bara ger ut adressen till s.k "främlingar" så misstänker jag att ingen skada är skedd. Sånt där hemlighetsmakeri är verkligen inte min grej.

Har snott en lista jag sett på flera ställen nu:

1. Vad tänkte du när du såg dig själv i spegeln första gången i morse?
Jag tänkte högt till Tina och sa "Fy fan, ser du att jag ser ut som en jävla rumpnisse?" Håret var helt vilt och stod åt alla håll ett hår möjligen kan lägga sig åt.
2. Hur mycket kontanter har du på dig?
Jag som aldrig har kontanter har av någon underlig anledning en hundralapp i plånboken, sedan har jag en massa mynt som Mikael lassar på mig eftersom han hatar mynt och vet att jag behöver dem vill kiosken på jobbet.
3. Vilket ord rimmar på "test"?
Många ord rimmar på test.
4. Favoritplanet?
Utomordentligt fånig fråga måste jag säga, tänkte dra till med att säga solen men insåg att det ju är en stjärna. Har hur som helst inga kärleksfulla böjelser mot någon annan planet än jorden.
5. Vem ligger fyra på missade samtal-listan på din mobil?
Mikael.
6. Vilken är din favoritringsignal på din mobil?
Jag slutade att bry mig om ringsignaler för ungefär en livstid sedan, jag har ju ändå alltid mobilen på ljudlös. Nu har jag i alla fall en signal med en jamande katt och massa käck musik i stil med "Kalle Johansson". Fast jag kunde lika gärna haft den vanliga ring-ring, är totalt ointresserad.
7. Vad har du på dig på överkroppen just nu?
Klänning med rosa bolero över.
8. Sätter du etiketter på dig själv?
Nja, jag har ju mina principer som jag håller stenhårt på, exempelvis är jag råsosse och allmänt mongo, det är väl en form av etiketter.
9. Vad är det för märke på skorna du har på dig?
Inget alls såvitt jag sett.
10. Ett ljust eller mörkt rum?
Föredrar rätt ljusa rum antar jag.
11. Vad gjorde du vid midnatt?
Låg i dubbelsängen med Tina och babblade. Som vanligt tjötade jag så mkt att jag inte märkte att hon somnat för längesen.
12. Vad står det i ditt senast mottagna SMS?
" Det var tydligen en film, Colors kl 9 på 6:an. Saknar dig, inte lika kul o kolla på tv själv:)".
13. Var ligger ditt närmaste Seven Eleven?
Vid Frölunda centrum, cirka 5 minuter hemifrån oss.
14. Vilket uttryck använder du mest?
Måste vara meningar som kombineras med svordomar "Det var det jävligaste jag hört", "Åh fan" etc.
15. Till vem sa du "jag älskar dig" senast?
Tinas katt Findus.
16. Vilken pälsbeklädda sak rörde du senast?
Som sagt, katten.
17. Hur många olika sorters droger har du nyttjat de senaste tre dagarna?
Öl och nikotin.
18. Hur många rullar film ligger och väntar på att bli framkallade?
Ingen så vitt jag vet, jag tar kort alldeles för sällan.
19. Vilken ålder har varit bäst hittills?
När man var liten, lågstadieåldern, då var livet lätt. Fjortisåren var visserligen kul, men samtidigt dem värsta åren.
20. Din värsta fiende?
Personen jag hatar mest är min f.d styvmor.
21. Vad har du för skrivbordsbild på datorn just nu?
En blå tråkig bakgrund bara, på datorn där hemma har jag en bild från studentbalen.
22. Vad var det senaste du sa till någon?
Bortsett från att prata med mig själv så var det när jag hejade på några gubbar på kontoret på väg till mitt rum.
23. En miljon dollar eller förmågan att flyga?
Pengarna är ju lockande måste jag säga, men med tanke på hur slö jag är tror jag faktiskt att jag hade valt att kunna flyga. Vilken jävla grej.
24. Gillar du någon särskild lite extra mycket just nu?
Jag älskar en person alldeles särskilt enormt mycket just nu.
25. Senaste låten du lyssnade på?
"Shoot me"/Metallica.

Nu saknar jag min Mikael väldigt, väldigt mycket faktiskt. En natt isär är definitivt mer än nog, längtar verkligen till att komma hem till honom igen. Dessutom har vi en underbar långhelg framför oss, långhelger är det kanske bästa som finns.
Det blir nog ingen semester för mig den närmsta framtiden, mitt kontrakt går ut den sista juni och jag pratade med chefen igår och han har lovat mig jobb en månad till, sedan vet han inte. Har varit anställd på den här avdelningen i sex månader då och enligt reglerna måste dem ju fastanställa en då, vilket företagen knappast är sugna på. Så jag vågar inte ta någon semester i Juli om det skulle visa sig att jag kanske inte får jobba kvar sen, även om jag betvivlar att det skulle gå så illa. Buhu, jag som verkligen såg fram emot lite ledigt, men å andra sidan sett är Augusti min favoritmånad så att vara ledig då kommer knappast att vara någon plåga det heller, men det hade varit skönt med lite tid att vila upp sig minst sagt.
I morgon är det ju midsommar, förmodligen ska det firas med att gå ut på stan och käka middag med Mikaels föräldrar, det ska bli skitmysigt. Är inte sugen på något stort fyllekalas och dessutom ska ju vädret bli bajs. När man tittar ut genom fönstret idag ser det ut som om det är november eller något. Tänkte stanna till i stan och kanske inhandla något nytt att ha på mig i alla fall, det är ju trots allt midsommarafton även om det känns som det är första advent. En klänning får det bli, jomenvisst. Eller möjligtvis någon söt topp, sett lite fina grejer på HM. Det är inte helt omöjligt att ett par skor slinker ner heller, fast då kommer jag väl få skäll av Mikael och tvingas slänga något gammalt par, hemska tanke.

Förresten ska jag få en överraskning idag, tänkte sluta tidigare men fick stränga order att inte dyka upp tidigare än jag brukar, för saker skulle "ordnas" innan jag kom hem. Jag är så nyfiken att jag nästan bli illamående! Mitt psyke klarar inte riktigt av att veta att en mystisk överraskning ska dyka upp, jag blir helt skogstokig och överanalyserar allt. Det kommer att sluta med att jag inte alls blir överraskad eftersom att jag vid det laget redan tänkt ut varenda möjlighet som det skulle kunna vara och är beredd på precis vad som helst.
Hur som helst ska det bli spännande och mer än någonsin är jag övertygad om att DAMN! I´M A LUCKY GIRL!
Gud vad den där mannen gör mig lycklig!

DAGENS VILL HA: Ingenting! Jag har allt jag behöver, en underbar kille, vänner av världseliten, snygg lägenhet, pengar på kontot, en söt lillasyster och galna hundar, 3 stycken!
DAGENS KLÄDSEL: Samma som igår, hann inte packa ner ombyte igår innan jag åkte hemifrån.
DAGENS SMINK: Mascara och lite puder.
DAGENS FRISYR: Hästsvans, var tvungen att fånga upp helveteshåret för att inte se ut som en afroattack.
DAGENS HÄNDELSE: Givetvis den mystiska överraskningen.
DAGENS LÅT: ?.
DAGENS PLANER: Slappa som fan på jobbet hela dagen, får passa på nu när jag är själv. Sedan ska jag ta en sväng i stan och efter det ska jag hem till min käre sambo.
DAGENS SAKNAD: Efter att besökt Frillesås förstår jag att jag verkligen saknar landet, även om jag trivs förträffligt med att bo i stan.
DAGENS DUMMASTE: Idiotarkitekten som gjort ritningarna till det nya parhussområdet nere i Frille, husen ligger så tätt att dem lika gärna kan slå in väggarna och bo i ett enda stort kollektiv.
DAGENS SJUKA: Pigg som en mört hittills!
DAGENS DROG: Nikotin (börjar bli en aning tjatigt...).
DAGENS ROLIGASTE: Att Tina ska spendera midsommarhelgen i en kompis sommarstuga som har varken el eller vatten. Ser hennes frustration framför mig när hon varken kan duscha, ladda mobilen eller ens tända en lampa, moahaha:D
DAGENS FAVORIT: Den kommande långhelgen givetvis.
DAGENS KÖP: En sallad, två bullar, en snusdosa och två flaskor med dricka på Pressbyrån till hutlöst pris.
DAGENS GODIS: Inget än så länge, men vänta bara tills jag kommer hem.
DAGENS HUMÖR: På topp.
DAGENS ORD: Blogg. Det är väl mer dagens grej egentligen, är väldigt sugen på att fortsätta skriva i dag!

Sedan har vi ju dagens låt också, idag blir det en goding som tillägnas gamla Frillesås, en riktig byhåla som jag är glad att jag kommit ifrån, men som ändå alltid kommer vara mitt sanna hem.

"Take me home, country roads"/John Dever

Almost heaven, West Virginia
Blue Ridge Mountains
Shenandoah River -
Life is old there
Older than the trees
Younger than the mountains
Blowin? like a breeze

Country Roads, take me home
To the place I belong
West Virginia, mountain mamma
Take me home, country roads

All my memories gathered ?round her
Miner?s lady, stranger to blue water
Dark and dusty, painted on the sky
Misty taste of moonshine
Teardrops in my eye

Country Roads, take me home
To the place I belong
West Virginia, mountain mamma
Take me home, country roads

I hear her voice
In the mornin? hour she calls me
The radio reminds me of my home far away
And drivin? down the road I get a feelin?
That I should have been home yesterday, yesterday

Country Roads, take me home
To the place I belong
West Virginia, mountain mamma
Take me home, country roads

Country Roads, take me home
To the place I belong
West Virginia, mountain mamma
Take me home, country roads
Take me home, down country roads
Take me home, down country roads